Bästa vardagen, tandkoll och helgplaner

Längtar tills min sommarhäst tinat fram helt. Älskar hans sommarfärg ♥

Fredag, bästa vardagen i veckan! Solen skiner och dagens lunch ska jag spendera hos Grizzlan. Det är dags för en munkoll av tandläkaren för hans del, så det passar perfekt idag. I övrigt får G en vilodag idag, men imorgon ska jag sitta upp igen. En hel vecka sen jag red senast! Galet… Min hand känns i alla fall lite bättre nu så jag hoppas det håller sig såhär. Ett par veckors vårvila med bara några skrittrundor kring byn är nog bara bra medicin för fläcken också, så kan vi komma igång inför säsongen sen – fräscha och starka. 😉

Helgplanerna är många som vanligt. Utöver ridning ska jag ta hem min hästtransport och ge den en vårfräschning in-och utvändigt (förhoppningsvis även med däckbyte men det ligger utlejt på A) 🙂 Jag tippar också att Arwin lär vilja hjälpa till med allt fix. 😉

Trädgårdsfixet som är planerat består av att ge vår tragiska häck en sista chans inför den här säsongen. Rensning, hästgödsel, lite ny planteringsjord och ett täcklager med täckbark ska den få i helgen.

Lite backstory om våra häckplantor är att den tidigare ägaren bara planterade ut ett gäng plantor och sen lämnade stället. Ingen skötsel överhuvudtaget har den fått den viktiga första tiden då den etablerar sig. Ingen näring, inget vatten förutom det stackars regndroppar som fallit och ogräs i överflöd som snott den lilla näring som funnits från start. Katastrofbörjan för små stackars plantor. MEN, jäklar vad jag ska kämpa i år med att ge den energi och livslust igen. Annars får vi ge upp och försöka hitta på en annan lösning, vilket jag hoppas inte behöva göra.

Trevlig helg!

Bild från i somras när vi precis flyttat hit. Små stackars glesa spröt av Avenbok…

Kraftig inflammation

Jag hann jobba en halvdag i måndags, sen har jag varit enarmad igen. Idag gör jag mitt bästa med att ha högerhanden i vila så gott det går, men ändå jobba. Det går okej, men långsamt…

I måndags gjordes ett ultraljud på min handled och den läkaren sa snabbt att det var en kraftig inflammation i leden och höll på att trilla av stolen när jag sa att jag haft det så mer eller mindre i snart 1,5 år. Han injicerade, med hjälp av UL för att pricka så rätt som möjligt, en ny kortisondos och sa åt mig att återkomma inom kort om jag inte märkte en markant förbättring. Då ska jag få en dos 2 direkt inpå för att försöka ta bukt på det mest akuta.

Jag lämnade även mina rutinmässiga blodprover, som det nu var ett halvår senast vi tog – så vi får se vad de visar också. Möjligen måste min medicinering ses över igen, och det hörs att man gärna vill sätta in cellgifter igen, som komplettering. Jag mådde så himla pyton av dem förra svängen, så jag hoppas jag slipper…

Den här veckan får jag hjälp av medryttare med några lugna uteritter för Fläckens del. På lördag siktar jag på att försöka sitta upp själv igen. 🙂 Bilden ovan fick jag av Therese i samband med en liten rapport om hur det gått igår. Tack! Så glad när jag får sånt även fast man har tusentals egna bilder, haha. Jag saknar honom varje dag jag inte kan åka och ta hand om min Grizzly själv. Världens bästa häst i min bok. ♥

Familjehelg med trädgårdsfix

Penny älskar att ligga och se ut över sina ägor och se hennes “anställda” jobba.♥

Den här helgen har varit en riktig familjehelg. Vi tog en gemensam tur i skogen och kring byvägarna med Grizzly igår, och hittills idag har vi spenderat hela dagen ute i trädgården. Det är ju en hel del trädgårdsfix som står på att-göra-listan, så idag har vi bl.a. beskurit äppelträdet en del, rensat i den förhoppningsvis blivande häcken (diket), beskurit och gödslat rosorna, krattat, skyfflat grus och planterat ut lite vårblommor. Stor sol från klarblå himmel och inte ens jag fryser! 😀

Tydligen ska vi få vinter igen i ett par dagar i början av kommande vecka, men sen är våren här för att stanna. Jag lovar. 😉

Arwin har varit i högform i helgen och härjar mer högt än lågt… Det är bra övning det här för mig som brukat vara hönsmamma för djuren tidigare. Det här vill jag lova är överkurs. Jag får nog bara blunda och hoppas på det bästa, haha. Skruttunge! ♥

Grizzly kommer få en ett par veckors vårvila i form av skrittrundor några gånger i veckan och i övrigt bara vila med ompyssling. Jag får ju behandling imorgon är det tänkt och då ska jag försöka sköta mig med att inte använda och anstränga den armen, åtminstone den första veckan.

Är så glad att jag tog mig upp i sadeln igår en sväng. Att rida var inga problem, men jag klarade inte av att sadla – så där fick A rycka in och hjälpa till. Tur det finns hjälp att tillgå nästan jämt. ♥

Alla kan göra något

(bild lånad från Netflix)

Här hemma har vi bestämt oss. Vi ska bli “nästan-vegetarianer”. Vad menar jag med det hittepå-ordet undrar ni? Jo, här hemma ska vi inte längre köpa kött, fisk eller kyckling. Vi kommer däremot inte gå all in och neka mat vi kanske råkar bli serverade när vi är bortbjudna, och om vi till 100% vet att en t.ex. fisk, fågel, gris, älg eller ko slaktats på “nästgårds” vis och levt ett bra liv fram tills dess – så kan vi äta det. Det vi väljer att inte stödja är massproduktionen av mat från djur som både skadar miljön nåt oerhört och även djuren i fråga.

Jag har länge varit kluven om den etiska frågan med att äta djur. Jag ser ju mig själv som en djurvän. Men, att äta ett djur som levt ett bra liv och som dött på ett humant sätt tycker jag fortfarande är okej. Oavsett om det är ett vilt djur i skogen eller likt de tama “Mandelmann-djuren”.

Men den stora produktionen, både i hav och i fabriker är hemska från start till mål och det vill vi inte vara med och stödja längre.

Igår kväll tittade jag och A på den omtalade dokumentären “Seaspiracy” och det är efter det nu som vi faktiskt väljer att gå från fundering till beslut.

Nu ska vi grotta och gotta oss in i bra vegetarisk mat och vi ska börja med premiär för vegofärs i våra tacos ikväll! 🙂

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Klantläkare och sjukskriven

En tjusig knöl i det misshandlade området…

Det här inlägget har tagit, vad som känts som, evigheter att skriva. Jag som egentligen är högerhänt är just nu totalt vänsterhänt enarmad efter gårdagen.

Vad hände igår då undrar ni? Jo, jag var på sjukhuset igen för att få ytterligare en kortisoninjektion i min handled eftersom den krånglat mer senaste tiden. Tre sprutor har jag fått sen i somras och det har gått helt problemfritt, förutom den andra injektionen då jag fick en steroid jag inte tålde och min handled blev därför blev sämre en period. Men själva injektionerna har varje gång varit problemfria, utförda av två olika läkare dessutom.

Igår kom en läkare, som snarare såg ut att vara en patient som snott en läkarrock, ut i väntrummet och försökte ropa mitt namn. Jag är egentligen inte den som är den och vill döma ut folk på förhand, särskilt när jag läste på hennes namnskylt där det stod att hon var överläkare. Puh, tänkte jag – då kan jag släppa olustkänslan att den där darriga gamla damen ska sätta nål i min onda handled. Hon kan ju självklart sin sak. Eller?

En virrig, osäker, rörig och klantig hantering av precis allt var det hon bjöd på! Hon kan ju helt garanterat sin sak rent teoretiskt och är säkert en superduktig reumatolog… MEN, hon såg dåligt och hon skakade – och det är inte nåt som är superbra när man ska göra precisionsjobb kan jag tycka.

För att göra en lång historia lite kortare så har jag i stort sett blivit spruträdd sen gårdagen, åtminstone i min handled. Hon försökte flera gånger. Bytte spruta till en grövre efter en stund. Nålen studsade mot hennes eget finger när hon försökte pricka det tänkta stickområdet, men missade såklart. Hon stack och stack och flyttade runt nålen i min led och prickade tydligen nerver (enligt henne) och jag skrek rätt ut av smärtan. Om och om igen. Till slut drog hon återigen ut sprutan och sa nervöst “ja jag vet inte, vad tycker du? Vill du att jag ska försöka igen?” med ett smått skräckslaget ansiktsuttryck.

Ska JAG gissa om hon kommer fixa det vid nästa försök?! En blodfontän stod upp ur min handled och hon började fumligt försöka torka bort det värsta och sätta tryck.

Läkaren avbröt och sa att det var bäst att jag fick bokas om och få injektionen under ultraljudslysning. Något som de andra inte behövt nån gång. Så på måndag ska jag dit igen för ett nytt försök. Om jag törs. Självklart är det en annan läkare då, för just den där damen kommer inte i närheten av mig med någon nål i framtiden.

Handen är helt obrukbar just nu och jag går på smärtstillande och har måsta sjukskriva mig. Jag kan skriva med ena handen, men det tar som ni förstår galet lång tid och går långsamt.

Jag ska försöka jobba igen imorgon, men idag ska min hand bara få återhämta sig.

Grizzly har fortsatt ofrivillig vila, men det är inget jag kan göra åt just nu. A har hjälpt mig och följt med till stallet för att dra av tåbrodden innan de var för slitna + täckade av honom igår. ♥

(Jag stalkade läkaren igår kväll för jag var nyfiken. Hon fyller 77 år i år, så det är beundransvärt att hon fortfarande jobbar – men samtidigt inte så underligt att hon är darrig på hand. Kanske administrativa och konsultativa sysslor skulle vara hennes grej nu istället?)

Ny kortisonspruta och vårfeeling trots snöfall

Gårdagen – en grå kväll i stallet.

Vilken dipp. Jag gjorde ett försök att rida igår, men fick avbryta. Det ilar och värker, främst i min handled och höfter, så jag kunde helt enkelt inte rida alls. Gissar att det kalla blåsvädret inte hjälper till…

Jag inledde med en kort stunds longering i alla gångarter som lite extra värmning för Grizzly – och det var i stort sett det enda motionering han fick. Gjorde även innan ridningen ett försök att brodda av honom, men det också gick jag bet på… Får förhoppningsvis med mig A till stallet snart som kan hjälpa mig dra brodden innan de är för slitna för att få av.

Jäkla skitkropp. Jag. är. så. less.

Medicinmottagningen har varit snabba att svara i alla fall, så imorgon bitti får jag en ny kortisonspruta. Igen.

Så. Det där var klagandet denna gång. Utöver det tillfälliga snöfallet som faller så sitter jag med lite vårfeeling ändå och planerar vad som ska göras på vår tomt och vår “trädgård”. Den är inte så omfattande ännu, men det är ju just det jag vill ändra på. Älskar blommande och gröna trädgårdar!

På trädgårds to-do-listan närmsta två veckorna;

  • Beskära rosorna
  • Beskära äppelträdet
  • Kratta gräsmattan
  • Kratta “häckfåran” runt tomten ren från grus
  • Ta fram utemöblerna
  • Köpa och plantera penséer

Tro vilken färg jag ska välja på penséerna i år? 🙂

Omstart, påskbus och v. 14

De härligt lediga dagarna i påsk blev inte så härliga som jag tänkt. Med det menar jag avseende Grizzlans träning. Han fick en väldigt lugn påskvecka, men så får det vara. Hoppträningen igår fick vi ju ställa in, men jag åkte dit ändå för att kika på mina kamrater och för att tanka lite hoppsug. 🙂

Idag känns armen något bättre, så i eftermiddag hoppas jag kunna jogga en sväng på ridbanan. Vi får ta en omstart, igen, och hoppas på en bättre vecka. Imorgon ska jag kontakta sjukhuset igen och se till att jag får en tid för en ny spruta. Den kortisondos jag tar nu igen ger annat knas som t.ex. sömnlöshet om nätterna – så inatt har jag sovit 3 timmar, ej sammanhängande. Mmmm, så uppvilad och pigg man känner sig! 😉

Såhär ser Grizzlys vecka 14 preliminära plan ut;

Måndag: Jogg på ridbanan

Tisdag: Uteritt (medryttare)

Onsdag: Trim på ridbanan (bommar?)

Torsdag: Vilodag

Fredag: Uteritt (medryttare)

Lördag: Longering

Söndag: Hoppträning

Inställt

Min 1 april-luring

Den 1 april lade jag ut en drömmig nyhet på Instagram om att jag köpt en åring som skulle flytta hem till mig i sommar. Jag önskar det var sant, men det var bara min 1:a april-luring som många svalde med hull och hår, haha! Jag fick till slut lägga ut en “återkallelse” eftersom min inkorg blev översvämmad av frågor och seriösa gratulationer om mitt köp! 😛 (Den här godingen finns på Hästnet i alla fall och bara på hans blick och uttryck ser han ut att bli en riktig prins när han blir stor!) 🙂

Påskdagarnas plan för Grizzly har blivit inställda tyvärr. Medryttarna har haft andra påsksysslor för sig och jag själv är ur funktion, igen. Till veckan ska jag försöka få en tidbokning hos läkaren så jag får en spruta i leden igen. Det här går inte. Såhär dålig var det längesen handen var, trots “dåliga dagar”. :/ Så det blir lite påskvila för min fläck. Vi får göra comeback så snart jag kan.

Jag ska ta mig till stallet senare idag och låta honom jogga lite lös på ridbanan i alla fall, så han får bränna nån kalori. Det är bara att försöka göra det bästa av situationen.

Arwin har fått sitt livs första påskägg i år i form av ett litet påsk-kinderägg. (hans mammas favorit) 😉 Det gick hem hos lilleman i alla fall, men nästa år kommer jag nog inte undan med att sno och äta upp drygt halva av hans ägg, haha. 😉

Glad Påsk!

Nedräkning nu till fyra härliga dagars ledighet. Jag bju’r på en gammal påskhälsningsbild eftersom jag helt enkelt inte tagit någon ny. 🙂

Grizzlan fick sig ett pass på ridbanan igår och jag passade på att ta dressyrsadeln. Det har ju inte hänt alltför ofta i vinter, så jag måste ta nåt pass i veckan med den framöver. Målet är att vi ska snäppa upp oss ett steg den här säsongen och min sits och inverkan är just nu vad jag egentligen har mest fokus på. Jag vet ju att G går bättre med duktiga dressyrryttare – så jag måste helt enkelt bli en bättre sådan! 😉 Enkelt va?

Jag är helt okej nöjd med gårdagens trim även om G var ganska sprättig och stundvis spänd i blåsten. En lite igenomtänkt sak av mig också var att ta av mig min långa vinterkappa från hästryggen när jag blev varm och läggslänga den alldeles utanför ridbanan… Tror det tog 2 minuter så kom den flygandes i en starkare vindpust in på ridbanan så Grizzlan höll på att göra ner sig!

Önskar alla jag känner och inte känner, EN RIKTIG GLAD PÅSK! 😀

That time of year…

Gårdagens Grizzlan…

Det är tur att han verkar tycka om det och njuta, annars hade den lata Elaine vunnit och haft någon form av skaltäcke på just nu. Det är ju “den tiden på året” nu med både pälsfällning och leriga hagar. Grizzly var helinpackad igår när jag kom till stallet, ja ni ser ju på bilden – ena sidan, som en skitig och ruggad rotborste. Gaah.

Man har dammlunga innan man ryktat färdigt och ändå har hästen en slags gråbrun ton och ser långtifrån ren ut…

Det låg några bommar och ett minihinder framme i paddocken igår, så jag valde att löslongera Grizzly. Han är så himla gullig som väljer själv att ta hindret (30 cm) då och då bara för att det är skoj. ♥

Jag HOPPAS att G inte är lika lerinpackad ikväll när jag kommer till stallet, för idag är det dags för ett uppsuttet pass. 🙂

Just ja. Testar med en efterlysning här. Jag håller på att försöka leta fram mina extra par stigbyglar till min numera “uterittssadel”, men hittar dem inte. Jag har nån slags minnesbild att jag kanske lånat ut dem, ett par svarta komposit plaststigbyglar – är det någon av mina hästvänner som känner igen att de lånat dem av mig, haha? 🙂