Ett beslut om hundarna, lite av en sorg…

Faldarello First Lady, som jag är STOLT uppfödare till! ♥

2014-03-28, en tidig morgon jag aldrig kommer att glömma. Då föddes den första valpen med mig som uppfödare och som senare registrerades med mitt kennelnamn, Faldarello. ♥

Det blev då tyvärr bara en tik som överlevde och hon ville så gärna bo kvar med sin mamma Fendi, så det fick hon såklart göra. 😉 Mindy, Mini eller Minnan, samtliga smeknamn som hon har, är egentligen allt jag kunnat drömma om som första egenuppfödda valp. Hon har ett härligt temperament, allt exteriört fint på plats och söt som socker, enligt mig. 🙂 Drömmen var såklart att fortsätta den påbörjade linjen och ta kull på henne, men så kommer det inte att bli…

Vid Minis ögonlysning för drygt ett år sedan såg veterinären (en erfaren specialist) att hon har ett Colobom på ena ögat, vilket är en grop vid eller intill synnerven. (jag går inte in detaljerat nu med att beskriva nedärvning, CRD eller avelsstrategier, men det finns massa att läsa om ni vill läsa mer, så bara att googla!) Enligt veterinären var hennes Colobom så litet att det mest troligt skulle ha missats av en mindre erfaren ögonlysare. Däremot har hon status “måttlig” på den officiella diagnosen, vilket egentligen hänvisar till hennes utbredning av CRD, men eftersom graden inte är uppdelad för de olika diagnoserna så är det skrivet på det viset.

Minis diagnos påverkar inte henne för fem öre till vardags. Hon har absolut inte ont och hon ser jättebra! På så vis är det skönt att jag nyss lyst henne igen “på äldre dagar” för att se så det inte förvärrats för hennes del. Hon mår prima och det är viktigast av allt.

Men, det är med andra ord stopp nu för avel och för mig är det en sorg… Mini har hundar bakom sig som samtliga betytt mycket för mig genom alla år med rasen och det känns trist att inte kunna fortsätta på den linjen.

Med det sagt, så får jag tänka att jag kommer kvittra och troligen fälla glädjetårar den dagen jag hämtar hem en ny tikvalp igen, och till den dagen längtar jag faktiskt. ♥

Viktutmaning och valpförfrågningar

Grizzly behöver bara titta på mat för att lägga på sig lite extra kärlekshull….

Även fast jag haft ett drygt halvår nu då Grizzly varit igång aktivare än på länge med nån fysisk träning 5-6 dagar i veckan, så är han för dagen inbäddad i ett lager fett som han aldrig varit tidigare. Han har ju gått helt på fri tillgång och det är nog inte receptet för denna herre för att hålla honom i det skick jag vill ha honom i. Jag älskar lösdrift och egentligen fri tillgång på mat, MEN, för hästar som lätt lägger på sig behövs mat som är energifattig – och det är svårt att tillgodose alla hästars behov i en flock sådär på lösdrift.

Grizzly är musklad och fullt igång, men har depåer av fett som inte alls känns bra. Det är flera hälsoproblem som ligger på lur med en överviktig häst och det vill jag ju inte! G skulle må så mycket bättre och ha lättare för – allt – om han var lite lättare i kroppen.

Det blir spännande nu att se hur han kommer se ut efter en tid i sitt nya hem! Där kommer han, förutom under betesperioden såklart, stå inne om nätterna och då blir det ju faktiskt några timmar per dygn som han får “vila” från att äta.

I nya stallet går de ute i flock från tidig morgon, oftast utsläppta vid 6-tiden som det lät, och tas in på sena kvällen vid 22-23-tiden. Det låter toppen!

Ikväll ska vi bränna kalorier genom att hoppa/markarbeta lite och jag längtar! 🙂

Mini som liten gullnäsa. ♥

Under senaste månaden har jag fått flera mail i veckan med valpförfrågningar! Jag kan ju bara meddela att jag hoppas kunna para Mini på hennes nästa löp, vilket är till hösten. De flesta som bestämmer sig för att köpa sin första valp brukar ju önska att få den levererad under sommaren, helst semestern. Så det är nog därför som många “jagar” valp nu. Jag ser fram emot att komma hem till Sundsvall igen där jag har hunduppfödarvänner som jag kan bolla lite valpplaner med igen! 🙂

Hur söt i sin fina helkrage? ♥

Löp med dålig tajming

Mini som liten valp. ♥

Förra veckan höglöpte Penny och nu har Mini börjat sitt löp också. Jag som hade förhoppning att para henne på hennes kommande löp, men så dålig tajming som det är nu går det ju inte. 🙁 Då skulle valparna födas precis kring vår flytt och det är ju helt uteslutet.

Mini, som fyllde 6 år i helgen, har ju inte så lång tid kvar för att få sin första kull. Hon löper var 6:e månad, eller har åtminstone gjort det de senaste par åren – så nästa löp är det allt eller inget. Sista chansen!

Vår solstråle ♥

Idag ska Arwin till BVC igen för sin 8-månaderskontroll. Det blir spännande att se hur mycket han väger och hur lång han är för dagen. Jag gissar runt 10 kg!

Han ska få premiäråka i sin nya bilstol också, som vi precis idag har installerat i bilen. Det blev en Axkid Minikid 2.0, som vi köpte på Babyproffsen i Sundsvall för nån månad sen. Hoppas han kommer trivas i den!

(Bild lånad från Babyproffsen.se)

Vad då, Faldarello?

Ni som börjat följa oss här nyligen kanske undrar vad sidans namn kommer ifrån, Faldarello? 🙂

Jag har sedan 2005 ett registrerat kennelnamn, Faldarello, men hade min första (och hittills enda) valpkull 2014. Tre små liv syntes på ultraljudet, men en valp hade dött innan valparna föddes – och en tikvalp dog i samband med födseln tyvärr. Med andra ord blev det bara en valp från den kullen och hon fick stanna hos mig. ♥

Namnet Faldarello kommer från Siouxindianerna och ska vara ett ord som betyder “A little pretty dog, a playing dog.” Åtminstone vad mina google-sökningar sa då medan jag letade ett kennelnamn att ansöka om. 🙂

Sedan jag köpte Grizzly har det varit mestadels skrivande här om honom och hans träning, men hundarna är såklart med mig hela tiden och mitt intresse för dem är absolut inte mindre – även om jag inte aktivt tävlar och tränar såsom jag gjorde tidigare. Jag hoppas kunna fortsätta på den lilla uppfödarbana jag påbörjade då, 2014, och ta en kull på lilla “Mini”. Vi får se hur våra förutsättningar ser ut lite senare i år!

Om man får drömma, vilket man såklart får… så hoppas jag att jag en vacker dag kan ha en liten gård som jag kan döpa till “Faldarello Gård” eller “Faldarello Farm” eller nåt sånt. 😉 Det låter väl som en fin plan?

Dagstur med fölmys, ögonlysning och shopping

Har ni sett så bedårande söt?! Blott 2 dagar gammal med öron som liknar små dunkycklingar och så glad i världen. ♥
Så himla kramig och social liten charmör. Jag var, som alltid, lättflörtad och blev dökär direkt. 🙂
Puss, puss.

Jag har lyckats dra på mig världens förkylning. Hela torsdagkväll och fredag låg jag i feber, men på lördagen var jag åtminstone feberfri – så trots hemsk hosta och snuva åkte vi på vår planerade Sundsvalls-dagstur och det ångrar jag inte. 🙂

Vi inledde dagen tidigt så vi tajmade IKEA vid öppning. Spjälsäng och skötbord med tillbehör är nu inhandlade, men vi ska dröja med att montera ihop allt. Ingen brådska än hoppas jag. Liten måste tillagas bra många veckor till först. Vi har dessutom bestämt att göra ett litet lyft av vårt sovrum genom att tapetsera en vägg – så snart börjar tapetjakten. Ska bli kul med lite nytt!

Efter shoppingen åkte vi till Klass Arena i Bergeforsen för att ögonlysa Mini. Jag har ju inte ögonlyst henne sen hon var liten valp, och då hade hon CRD. Det såg veterinären nu också – men sa i samma andetag “det är ju ingen fara och det är så sällsynt med något mer som t.ex. colobom” medan han lyste ena ögat. Sen flyttade han fokus till andra ögat och sa “men ett litet colobom har hon”, säger han och jag kände hur luften gick ur mig. NEJ! Jag litar helt och fullt på veterinären som är en av Sveriges ledande specialister på ögon, och han sa att det är så väldigt litet, men jag måste skriva det i protokollet. Han trodde absolut inte det skulle innebära nån skillnad alls för Minis del, det som dock suddas är mina avelsplaner för Mini. Jag vill ju gärna fortsätta på den lilla Faldarello-linje som är påbörjad.

Det finns ju ett antal hanar som är genetiskt fria för CEA, så möjligheten finns ju att använda en sån hane. Men jag ska rådfråga de mer erfarna uppfödarna i Sverige och rasklubben, innan jag tar något beslut om eventuell parning.

Innan vi åkte hemåt igen åt vi middag tillsammans med mamma och SG, en gomiddag i form av kinamat så som jag hade önskat. MUMS!

En hyfsat ny magbild (till höger) från i fredags. Jag är mitt i vecka 24 nu och är +6 kg på vågen.

Söndagen blev lugn för kurering i bästa möjliga mån, men städning av huset och en rejäl trimomgång av hundarna lyckades jag få till. De fäller för fullt och Panda och Penny har snart fällt klart. Fendi och Mini har börjat men särskilt Mini med sin jättepäls dröjer nog innan hon är klar. Hon blir liksom aldrig riktigt naken som sin mamma, Fendi. 🙂