Igår var det tävlingsdag för Grizzly igen, men för första gången i vårt liv tillsammans var det inte jag som tävlade honom. Med handen på hjärtat en mycket märklig känsla, men det var skoj att se Ida och G tillsammans och de gjorde en mycket fin tävlingsdag! ♥
Två fina rundor, en 80 cm och en 90 cm med ett nedslag i varje klass blev resultatet. 😀
Se film från dagen här nedan om ni vill.
Om ni undrar varför jag inte tävlade G själv den här gången så är det helt enkelt för att jag har för ont just nu. Jag väntar på läkartid för att förhoppningsvis få en lokal kortisonbehandling i mina fötter. Höger fot, vid tåleden, är helt rund undertill och jag har ont i t.o.m. gympaskor. Att få belastningen av att stå i en stigbygel precis där i landningarna är just nu inte aktuellt… Det var dessutom skoj både för mig och Ida att hon red G, något vi pratat om vid flertal tillfällen genom åren ändå. 🙂
Grizzlys vecka 36 är preliminärt planerad såhär;
Måndag: Longering
Tisdag: Vila (med massage?)
Onsdag: Uteritt
Torsdag: Trim på Nysäter
Fredag: Vila
Lördag / söndag: En dag med lite hoppning och en dag uteritt
Upp som en sol, ner som en pannkaka. Vi var i tidig otta och tävlade dressyr i Härnösand i lördags och satte ett nytt PB. Dock ett PB åt fel håll… Det var hemskt. Det värsta med ritten var att G kändes mjuk, fin och framme på framridningen i ridhuset, men när jag kom in på banan hade jag INGET att rida på. Det känns som att G tror att han är klar efter framridningen när jag rider ut ur ridhuset och att jag bara vill trava av lite när jag kommer ut. Alltså bara väntar på att få sakta av och skritta och vara klar för dagen. Jag kämpade i stort sett att hålla honom i den gångart vi red i och ni som rider vet att utan energi framåt går det inte att ”rida”. Korta galoppdelar kändes okej, men det var verkligen inte mer än okej. Vi hade ingen stor miss alltså, t.ex. att G blev rädd eller så, utan det var helt enkelt noll energi, därav ojämn form med en ryttare som höll på att kämpa ihjäl sig, förgäves.
Jag blev så besviken av dagen att tårar rann i stort sett hela vägen hem från tävlingen. Det är så upp och ner hela tiden och jag blir lurad av vad jag känner på framridningen. Jag hade t.o.m. sett fram emot att rida travdelen på tävling nu, för det är där jag tycker det känts betydligt bättre på träning senaste tiden.
I collecting ring
Jag vet att någon starkare och bättre ryttare säkert kan hantera det där inne på banan och rida dit den energi som krävs, men med min kropp värker ALLT när jag får kämpa sådär. Jag hade tanken att bryta ritten mot slutet, men jag valde att rida färdigt trots den hemska känslan. Det är ju min häst, mitt val att tävla. Och eftersom jag VILL tävla för att behålla motivation i vardagen med motion och träning, så hjälper det ju inte mig att slänga upp en annan ryttare. Jag får höra då och då att jag kanske borde sluta tävla, alternativt sälja G och köpa en ”lättare” häst. Men jag vill fortsätta försöka, för emellanåt går det ju bra för oss ( i mina mått mätt bra) och Grizzly kan jag inte bara byta bort…
Nåväl. Många rader om typ ingenting kanske. Men skönt att få ur sig. Omstart, till omstart. Igen. Jag har några ändringar i träning och i min ridning som jag nu ska strikt följa framöver. Jag måste bli mer svart och vit i min ridning, särskilt på en häst som G. Jag är inte tillräckligt konsekvent i min ridning.
Såhär är denna vecka planerad;
Måndag: Massage
Tisdag: Hoppning (främst med Ida eftersom hon ska tävla honom på söndag)
Onsdag: Uteritt
Torsdag: Dressyrträning på Nysäter
Fredag: Vila och lite massage
Lördag: Jogg med Ida och övriga tävlingsförberedelser
Söndag: Hopptävling i Matfors
Igår var jag till fölen och fick en rejäl dos välbehövligt fölmys. Alla tre är så trevliga, nyfikna och charmiga.
Hingstarna Cala Gold Nugget och Cala Idol – blir två rejäla herrar! ♥
Nu har vi varit och tävlat igen och allt finns förevigat på film. Ida och jag hade en trevlig kväll på Jättendals ridklubb och Grizzlan och jag red en LB:1 och vår debut i LA:1!
G var så rolig på tävlingsplatsen och hade taktisk kisspaus alldeles inför varje ritt. DET är en väluppfostrad häst det! 😉
Resultatet är jag faktiskt nöjd med, för vi höjde det vi brukat ha sämre betyg på och ”råkade” försämra vissa av betygen vi lyckats knipa bättre betyg på tidigare, som inridning/halt för att nämna någon. 🙂 62, 14% i LB’n och 60,69% i LA’n red vi ihop. I LA-programmet lyckades jag få total brain fog och glömde vägen, så jag fick -2 poängs avdrag och efter den felridningen var jag helt slut i kroppen och man kan säga att det blev total krasch därifrån och mot slutet med t.o.m. en dipp ner på en 3:a i betyget. Men det jag tar med mig från vår debut är ett flertal 7:or och fina kommentarer från domaren! Så glad över Grizzlys inställning igår, även om det var lite soppatorsk på slutet… ♥
Ida och jag har nu lagt ut vårt livs första riktiga vlog. Kika om ni vill. Det märks att vi är totala rookies på det här men vi skrattar gott åt det själva, som vanligt. 🙂
Ida & Elaine – Horsin’ around på Jättendals ridklubb, 2021-07-07
Jag är så besviken på vår säsongsdebut. Så pass att jag vissa stunder i helgen kände det som att jag vill ge upp tävlandet. Det är inge skoj alls när man inte ser eller känner någon utveckling, möjligen snarare försämringar…
Jag vet att det är djur och allt kan hända på tävling. Jag vet att man kan ha bättre och sämre dagar. Jag vet att ”bryt ihop och kom igen” är vad man får höra. Osv osv. Men just nu är motivationen på fler tävlingar snudd på 0…
På vår säsongsdebut i lördags var vi för det första lite försenade för jag vill sitta upp 1 timme innan start för att hinna värma upp oss så det känns bra. Det blev cirkus 40 minuter och faktiskt var Grizzly mot slutet fin på värmningen i ridhuset, riktigt fin kändes han – särskilt om jag jämför med vilket spänt spett han var den första kvarten.
Efter att ha skrittat ner till tävlingsbanan fick jag startsignal direkt, så jag hann inte riktigt få G ”dit” jag vill och fokuserad på mig till fullo. Han tog alla chanser han kunde att snegla upp och åt sidorna hela programmet igenom och bara gick emot både skänkel och hand. Det kändes inte roligt nånstans. Vi hade taktmissar här och var och jag kunde som vanligt inte sitta stilla alls när G spänner och spjärnar sådär. Jag skäms att se film på oss när man ser hur hela jag studsar när jag försöker bromsa/hålla G samtidigt som jag försöker driva fram honom med benen för att mjukna något. Katastrofkänsla. Mot slutet fick han på diagonalen dessutom syn på en funktionär som kom nedspringande bakom domarkuren och ställde sig intill banan. Det gjorde att jag inte ens kunde fatta galopp och G spjärnade istället emot, bröt inåt banan och sköt upp sin enorma underhals över min hand så jag inte ens kunde hålla honom på spår. Gaah! Ni som ridit G vet vilken betongklump han kan bli när han sätter den sidan till? Jag blir bara ledsen…
Hur som helst. Med allt sammantaget var våra ”missar” sånt som följer med även på de övergripande betygen för framåtbjudning och vilja att röra sig framåt, acceptans, harmoni, korrektheten i programmet, hörnpasseringar osv osv. Dåliga betyg rakt igenom och ett resultat på 58,667%. Personsämsta i LB tror jag?
TACK ändå Ida för bästa hjälpen och de snyggaste knopparna som vanligt. ♥ I övrigt är det här bara en tävlingsdag jag vill glömma. Helt.
Tävlingsdag på Färsta. Jag var nöjd med vår framridning i alla fall! 😉
Dagarna rusar iväg! I helgen har det varit fullt stå från morgon till kväll. Vi har kommit igång så smått och börjat få en del gjort hemma igen, vilket känns skönt. Det är ju dags att förbereda inför vintern, så trimmern har gått varm och utemöblerna har fått komma in i förrådet.
Jag fick ett ryck och planterade lite fint med några ljungplantor och pyntade med små pumpor också, sådär höstigt mysigt tyckte jag. 🙂
Höstfint vid vår entré
Söndag var det tävlingsdag igen, en LB:3 denna gång, inomhus. Det är första gången vi tävlar dressyr inomhus och det kändes. På framridningen, utomhus, var G först tittig och spänd – men jag tyckte vi löste det riktigt bra och han kändes FIN innan det var min tur. Men, väl inne i ridhuset var den spända fläcken tillbaka igen och jag gjorde mitt bästa för att rida programmet så gott jag kunde. Min kropp var inte i högform men man kan inte bara skylla ifrån sig på sånt heller. På´t igen bara. Mer träning och mer träning på att tävla. 61,6% skrapade vi ihop trots kass känsla. Halter, som brukar vara något vi ofta fått 7:or på, dök till 5:or… Fråga mig inte vad som hände, haha, men Grizzlan svassade rumpan än hit, än dit, och där rök några ”gratis” poäng. Tack som vanligt för hjälp och sällskap, Ida! ♥
Nu har vi en till inomhustävling om 2 veckor. Även då på nytt ställe, men jag ska ge mig f** på att rida bättre då. 🙂
Idag har jag varit och fått en till spruta i min handled, så just nu är jag ordentligt enarmad, men har gott hopp om att den ska verka inom några dagar. ”Oj, här är det en led som kokar!”, utbrast läkaren… Så dubbel dos i led och prat om att öka tillbaka kortisondosen igen, eftersom båda mina höftleder just nu är ”röda zoner” och onda.
Arwin har varit på TOPP-humör senaste dagarna och han älskar att leka bland höstlöven. ♥
Igår var vi iväg på en dressyrtävling igen. Tävlingarna duggar tätt nu, precis som vädret. Jag fick sällskap och hjälp av ”min” supergroom, Ida, och hur skulle jag klara mig utan henne? Jag tror absolut att jag och G börjar bli redo att ta oss iväg på tävlingar själva egentligen, för G har blivit en sån klippa att lasta och ha med på tävlingsplats – även om det är skönt att ha en extra hand och hjälp såklart. ♥ Men, HUR skulle jag klara att fixa till fina knoppar på Grizzlan?! Jamen jag tror det är omöjligt. 🙂 Åtminstone nu när jag är enarmad i sånt där finstilt göra… Tro om man blir nedbedömd mycket av att tävla med fritt flygande man och pannlugg? Nån som vet?
Grizzlans försteknoppare in action.
Ruggigt väder, men vi hade tur ändå och hade uppehåll från regnet.
Vi lyckades återigen rida på över 64% och det är jag så nöjd över! 64,33% för att vara exakt och ett pinnhål från att bli placerad igen. 🙂 Dock var inte känslan riktigt den rätta, så det känns som vi kan bättre när allt stämmer. Särskilt i galoppen kändes G springig och stark, så inför nästa start, en LB:3 på söndag, ska jag bara rida lösgörande och trivsamma uteritter. Vi sparar lite med det ”nya” under veckan.
Upp i tidig otta och iväg på tävling, hoppning igen även denna helg. Vi åkte till en för oss ny tävlingsplats, Tunalid ridklubb, som ligger i Hudiksvall.
Jag hade turen att ha med mig Alexandra igen som sällskap och idag var det tur att jag hade just det, hjälp. Redan i morse när jag vaknade hade jag ont i magen, magkatarr, något som bara förvärrades under dagen. För att försöka ”vara fräsch” till tävlingsdagen idag hade jag både igår och idag tagit kortison + en av de antiinflammatoriska värktabletterna som jag har – för att ta udden av det onda i min hand/handled. Det här blev dock värre… jag hade glömt bort hur illa det påverkade min mage senast när jag startade den behandlingen, och nu var inte min mage beredd – även fast jag samtidigt tog medicin jag fått, just för den anledningen.
Jag hade så ont i attacker hela dagen fram till långt in på eftermiddagen, kunde inte äta minsta lilla och kände mig stark som ett asplöv.
En rörig och väldigt tajt i tid framridning och framhoppning gjorde mig mest bara stressad inför vår start, men jag genomförde vår ritt ändå. Grizzly kändes direkt spänd, ”bromsig” och tittig på banan – innan jag ens ridit an mot första hindret. Dock tog vi oss till hinder nr 3 innan det tog stopp. Även vid andra anridningen var handbromsen i och vi fick stopp nr 2. Sen tog vi oss över och runt resten av banan. Med andra ord 8 fel på hinder och en hel drös tidsfel pga det.
När G väl hoppade hindret med läskiga skuggorna så gjorde han det med marginal i alla fall 🙂
Alexandra och Lina peppade mig att starta en till klass, vilket jag tvekade ordentligt till först – men som tur är gjorde ändå. TACK för peppen! Jag fick gå in igen, utom tävlan, och ta samma runda igen och då gick det mycket bättre. 🙂
Här nedan är filmerna av båda rundorna, om ni vill kika.
2:a rundan som flöt på felfritt.
1:a rundan med två stopp.
Grattis Lina till felfri 90 cm-debut idag!
När jag väl suttit av Grizzlan fick jag återigen attacker som gjorde att Alex fick vara räddare i nöden igen och ta hand om G åt mig. I bilen på väg hem och även hemma på eftermiddagen trodde jag att jag skulle gå av på mitten. SÅ galen katarrattack, som jag tror äntligen börjar lugna ner sig… Trött som få ska jag snart ta rygg på Arwin och gå och lägga mig.
Nämen hörni så himla skoj jag hade igår! Grizzlan och jag var anmälda till en lokal hopptävling på Njurunda Ryttareförening i en 80 cm clear round. Och vi tog oss igenom banan felfria! 😀
Det var absolut inte den vackraste rundan, haha, men den här grenen går ju ut på att komma över hindren i en bestämd ordning utan att riva och inom en viss tid, och det lyckades vi vingla till! 😉
Grizzly betedde sig som en erfaren klippa på tävlingsplatsen, men blev inne på banan väldigt stark bitvis så jag fick svårt att styra och bromsa… därav några svängar och anridningar som inte var helt enligt skolboken, om man säger så. 😉 Vi brukar ha tendens att komma djupt inpå hindren men igår var det tvärtom. Grizzlan halvtrampade och klev av tidigt på flera språng, så mina auto-ljudeffekter drog igång! ”Wooouups!” ”Meeen Grizzly!!” Osv osv… Haha. Hur ska jag lära mig vara tyst? 🙂
Vill ni finns rundan att se här nedan. Nu är jag sugen att ta en till runda på Tunalids tävling redan nu på lördag och försöka ha bättre kontroll och få rundan lite smidigare. 🙂
27:e augusti år 2020. En stor dag i Arwins liv! (och hans föräldrars) Det var nämligen dagen då Arwin tog sina första steg! 😀 Han har tidigare ”gått” mellan två saker, liksom 1-2 steg men bara med kort moment innan han fått tag i något med händerna. Jag har inte riktigt tyckt att det räknats. 😉 Men igår kväll däremot, då släppte han taget om vardagsrumsbordet och tog 4-5 små stapplande steg över till fotpuffen, t.o.m. med en liten balanserande konstpaus där i mitten. WOW! 😀
Jag fick det hela på film, men filmen är från tredje gången han gjorde samma sak – och inte ligga proffsigt som hans första försök, haha. ♥
Så glad att jag hann med att få se just de här dagarna med första stegen, nu när min föräldraledighet är slut. På tisdag börjar jag jobba igen!
Här nedan är förresten film från ritten i Härnösand. Jag ser så mycket tok jag själv gör, men det är ju det som är bra med att filmas. Man ser vad man behöver jobba på… Jag är motiverad till tusen i alla fall. Vi (jag) måste snäppa upp vårt game nu. 🙂
Jag hade ju tänkt redigera filmen med betyg och kommentar löpande genom ritten, men jag fick inte ordning på något videoredigeringsprogram innan jag lade ut filmen. Så, det får bli nästa gång. 🙂 Tack Ida för filmning. ♥
Den här bilden är tagen efter förra tävlingen i Matfors, men den glada känslan var densamma igår! 🙂
Med skön starttid strax efter kl. 12 var vi i Härnösand i god tid och noll stress i förberedelserna på plats. Grizzly var lugn som en filbunke hela dagen.
Framridningen är lite klurig fortfarande, att veta hur länge man bör rida fram för att tajma så Grizzly är mjuk, varm och lösgjord – men ändå har tillräckligt med energi kvar. I Matfors tyckte jag att jag tajmade det perfekt, men igår blev det lite väl långt. Även i collecting ring fick man bara skritta, vilket också gjorde att G stängde av lite precis innan vår tur.
Men, med det sagt så gjorde vi ändå ett personbästa i LB:2 och det kändes så skoj! Vi hamnade precis utanför placering, 6:a av 17 startande, med 64,5%! Ändå var det som sagt inte den bästa känslan alls överlag, så det känns som vi kan bättre om allt skulle klaffa! 🙂
Nu har vi klivit ifrån unghästnosgrimman och rider med vår vitpaddade nosgrimma. Är han inte tjusig så säg? 🙂
Något som vi ska lägga än mer prio på nu framgent är att försöka träna fram ett större register i traven framförallt. Vi kan liksom inte visa nån mellantrav alls egentligen, haha. Så där får vi låga betyg och domaren vill såklart se mer.
På positiva sidan fick vi ändå flertalet 7:or och beröm för fina volter!
Ida filmade ritten också, men min dator krånglar och jag kan inte ladda upp den. När jag får ordning på det ska jag länka till filmen, för den som är nyfiken att kika. 🙂
Nu ska vi träna vidare inför nästa dressyrstart om några veckor. SÅ pepp så ni kan inte ana! Grizzly Rodin, fläckig och fin. Bästa hästen i världen när nån frågar mig… ♥
TACK Ida för all hjälp som vanligt! ♥
Den här platsen använder cookies för att förbättra sidan. InställningarOK!
Privacy & Cookies Policy
Privacy Overview
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
