♥ Sov gott Panda… och Wilton opererad

Panda ♥ 2013.05.18 -2023.02.27 ♥

För mig har senaste månaden varit hemsk. Jag har förlorat min älskade Panda i en akut livmoderinflammation och jag har varit livrädd att även förlora lilla Wilton i en ledinfektion.

Mina djur är utöver min familj det absolut närmaste och käraste jag har, så jag är fortfarande helt trasig i hjärtat. Panda lämnar SÅ stort tomrum efter sig och jag blir hela tiden påmind om att hon inte längre finns hos mig… Alla perfekta pinnar som ligger kvar på gården på samma plats dag efter dag, bollar och leksaker som bara ligger men som jag inte klarar av att städa undan… Hennes nosavtryck på dörrfönstret ser jag varje gång jag öppnar ytterdörren. Jag SAKNAR henne så det gör fysiskt ont. 🙁

Samtidigt är jag tacksam att jag fick vara hennes människa i snudd på 10 år. Jag hade hoppats på längre tid tillsammans, men sådana som henne får man vara glad över det lilla… ♥ Vilken magisk hund. Sov gott, min fina Panda. ♥

Lille Wilton då? Jo, han fick en sårskada i hagen och som till en början såg så litet och harmlöst ut. Det tvättades och jag hade kontakt med veterinär via telefon, bild och film över helgen (för nu två veckor sedan) men vi hanterade det endast som en liten sårskada.

När Wilton fick feber trodde vi på lymfangit och behandlade det därefter, men det var värre än så… bakterierna hade gjort en gång in till leden och jag fick transportera honom ned till Ultuna för akut operation. TACK ni som hjälpt och stöttat mig under den här tiden! Jag hoppas jag kommer kunna gengälda er. ♥

Operationen gick bra och Wilton blev kvar på sjukhuset i fem dagar. Sen dess har han stått på box, vilket han klarat över förväntan bra. Han håller sig lugn i sin ensamhet och det var otippat faktiskt – han som absolut inte tyckt om att vara ensam tidigare.

Imorgon ska stygnen tas och benet läggas om igen. Därefter väntar några dagar till på box innan han ska få komma ut i liten sjukhage.

Prognosen direkt efter operationen var god men avvaktande enligt veterinären de första dagarna efter operationen – just pga. risk för att bakterierna skulle få fäste igen. Men för var dag som går nu utan feber och utan ”återfall” så är prognosen god för fullt tillfrisknande. När jag lämnade Wilton på Ultuna sa han att han trodde att W skulle vara åter 100% till sitt vanliga liv efter sex veckor – och det har snart gått två. Peppar, peppar hoppas vi på tur nu att han håller sig fortsatt lugn så såren får läka i lugn och ro innan han börjar bralla igen.

Jag har fått bevisat för mig en sak under de senaste veckorna, som jag i och för sig visste redan innan – och det är att ensam är INTE stark. ”It takes a village” för att få ihop allt, så TACK igen ni som ställt upp! ♥

Flytten ”klar” och punka under färd

Hästarna tillbaka i sitt nygamla hem.

Så var flytten äntligen klar, typ… Hästarna är på plats i sitt nygamla hem och alla saker är tömda från förra stallet. Det som är kvar är att skura ur boxarna och sen i vår att mocka ur hagen, samt köra bort den grushög jag kört dit för Wiltons skull – men jag har fått lite tidsdispens med tid där så jag har månaden på mig vad gäller boxarna.

Hästarna var snälla att lasta och reste lugnt igår, men resan hann få sig en krydda med dramatik ändå… När vi inte ens var halvvägs kände jag att transporten plötsligt började kännas konstig och mycket riktigt, PUNKA! En sån där gång är man väldigt glad att man har en boogie, så jag offrade fälgen och fortsatte köra resten av vägen – fast i ca 8 km/timmen. Det rykte rejält om däcket när vi kom fram, men skönt att det ändå gick bra. Puh.

Nu måste jag kvickt hitta nåt bra ställe att köpa nya däck, som helst inte kostar skjortan, och tips mottages tacksamt!

Och hörni, tack för snälla kommentarer! Vet inte vilka ni är, men blir så glad för er ändå. ♥

Nygammal adress igen och 1-årsjubileum ♥

För 1 år sedan idag klev lille Wilton av transporten efter sin långa resa från Halmstad. Han är en helt underbar liten häst och jag hoppas vårt 2023 blir ett roligt år. Förhoppningarna och planerna finns där i alla fall. ♥

Något jag önskar för oss är att inte behöva byta adress mer… åtminstone inte på väldigt länge. Vi ska nämligen, igen, byta stall – men denna gång tillbaka till norra ön där båda hästarna stått tidigare och där vi känner oss hemma. Tack Lina för att vi är välkomnas tillbaka. 🙂 ♥

Jag trivdes verkligen bra på den gård vi stått nu de tre senaste månaderna också och alla har varit så trevliga och det har varit skönt med möjlighet till ridsällskap nästan varje dag. Men att ha en lekfull unghäst på gården var inget för gårdsägarna och det får jag respektera såklart – så vi flyttar ut redan imorgon.

Det händer saker i livet för alla, så är det – men nu hoppas jag 2023 blir ett lugnt och fint år!

Wiltons tänder kollade da’n före da’n före

Att vara ledig såhär lite innan alla andra är ledig är toppen. Man hinner få undan en hel del man sparat till ”sen” på bra sätt. En sån sak, fast helt rätt i tid nu, var att göra munkoll på Wilton igen.

Eftersom han måste ha lugnande för det behövde vi denna gång åka in till en veterinärklinik för det. Det verkar som de ambulerande veterinärerna redan har tagit julledigt… 😉 Hur som helst blev det en bra utflyktsträning för Wilton och han skötte sig superbra i lastningen både dit och hem. På väg dit var han lite krafsig och stampig med frambenen till en början, men sen gick det över och han stod fint. 🙂

TACK Jeanette för att du ställde upp att följa med som sällskap! ♥ Och TACK Martin för som vanligt proffsigt jobb med mina hästar.

Med Grizzly är jag så bortskämd så han står som ett ljus på stallgången, helt utan lugnande, när han får sina tänder fixade. Den hästen är snudd på en ängel… oftast. 😉

Jag och G fick oss ett kortare, men bra pass på ridbanan igår kväll. Han kändes SÅ ambitiös och framåt och vi hade nog båda lika skoj tror jag. Helt själva i mörkret, på årets mörkaste dag.

Julgröt med stallgänget och inridningsplaner

På måndag till veckan har jag semester. På tisdag är jag arbetslös, men bara i 2,5 vecka innan jag börjar mitt nya jobb efter helgerna. 🙂

Det har varit så kallt senaste veckan och med min nybehandlade fot har jag valt att inte förvärra det genom att rida. Däremot har jag jobbat Grizzlan från marken lite och bara tagit goskvällar med ompyssling. Med Wilton är det ju paus ett tag för utomhusaktiviteter pga. att han är oskodd och jag inte vill riskera att han halkar. Möjligen kan jag nu när jag är ledig testa ta med honom ner till ridbanan om den har bra grepp, men fram tills nu har vi istället ”tränat” i stallet om kvällarna. 🙂

För Wiltons del är det fortsatt allmän hantering som att lyfta fötter snällt och balanserat, utrustningsträning med träns och sadel och att öva på att jag ”klättrar upp” intill honom med många repetitioner med pall där jag kliver upp och ner, klappar honom över hela kroppen, lutar mig, hoppar vid sidan och så vidare – och han har skött sig som en stjärna.

I mellandagarna ska vi, om allt går enligt plan, växla upp och ta hjälp av duktig unghästtränare så jag har en erfaren person med mig när det är dags att sitta upp. Mitt mål nu i vinter är egentligen bara att ha suttit in Wilton och skrittat lite. Vi får sen se hur han tar det och hur han känns, för viktigast är att han tar det med ro. Att han ska vara riden i alla gångarter är, som jag nämnt tidigare, inte för mig någon brådska just nu. En bra och trygg grund är SÅ viktigt och att skynda långsamt men metodiskt tror jag blir bäst i långa loppet.

Innan det är det tänkt att vi ska göra en tandkoll igen nu till veckan, bara det är stor happening för en liten, precis nybliven, 2,5 – åring. 🙂

Idag har vi haft stallträff med stallpynt och julgröt, vilket var väldigt trevligt!

Sista veckan

En vecka kvar. Sen mellanlandar jag i en härlig julledighet på tre veckor innan jag börjar mitt nya jobb efter nyår. Man får inte vara rädd för att prova nytt har jag börjat lära mig. Det kan ju bli bra! 🙂

Min kropp har inte varit min vän senaste veckorna som ni förstått av min klagan senaste tiden, men mycket ligger i planeringen framåt för mina kusar såsom tandkoll, hovslagare, och inridning i närtid och eventuell planering för delfodervärdsskap på sikt…

Ida och jag har filmat lite från en helt vanlig men väldigt lugn vardagsvecka, såhär i ”off season” när vi båda varit lite off. Vila sig i form verkar vara vår melodi. 😉 Så har ni inget att göra är ni välkomna att slötitta på snuttar från vår senaste vecka här nedan.

Ha en fin vecka!

Dags att stickas

Pony face ♥

Vi lullar på, hästarna och jag. Jag är i dålig form och rider bara ett par dagar i veckan själv nu sen några veckor. Nån uteritt per vecka med medryttare och nåt pass longering har Grizzly också fått utöver det, men generellt är vi i en träningsmässigt lugnare period nu.

Imorgon hoppas jag få en dunderkur som kommer avhjälpa det till stor del. Det är dags för ledinjektioner igen i mina fötter, omgång två. Jag får hjälp imorgon med alla stallsysslor av Ida 2 eftersom jag inte får stå upp på 24 timmar mer än det absolut nödvändigaste. TACK! Sist fick jag bäras uppför trappen till sovrummet för jag hade så galet ont.

Jag verkar vara inne i ett skov nu sen kylan började knäppa till. Fingrarna är svullna och onda, höfter och knän värker och så min kära vänsterfot då som knappt går att stå på stundvis. Vid läkarbesöket imorgon ska jag höra om det finns något mer att göra, medicinmässigt, för att hjälpa släcka bränderna i mina leder. Annars får jag nog snällt vänta till varmare årstider igen…

SIHS 2022

Att ha en semesterdag inplanerad direkt efter en helgresa till Stockholm var HELT rätt beslut och att rekommendera om man har möjlighet. 🙂

Idag har jag fixat advent här hemma och mött upp vår hovslagare i stallet så Wilton fick fräscha fötter. Om ett par veckor ska han få en munkoll igen och om allt går vägen planmässigt så åker vi och löshoppar igen till helgen. ♥

TACK Ida 2 för hjälpen med hästarna i helgen! SÅ tacksam!

Våra dagar på husbilsturné till årets upplaga av SIHS fastnade på film. Kika här nedan om ni vill se vetja! 🙂

Och slutligen, TACK H och P för att jag fick följa med i ert femstjärniga boende på hjul i år igen! ♥

Nedräkning x 2

Ut ur dimman från ett par (för) hektiska veckor ser jag nu en ljusning några dagar innan nästa dimma tätnar. Jobbdagar i Ö-vik och många pendlingstimmar har gjort att dygnets timmar plötsligt blivit på tok för få…

Nedräkning har nu börjat till två stora happenings i närtid! Idag är det dagen för dagen före dopparedagen vad gäller vår årliga resa till Sweden International Horse Show i Stockholm! 😀 SOM jag längtar! Hästvakt är fixad och hundarna har det gott med A och A hemmavid. ♥

Nedräkning nummer två är än större faktiskt. Igår gjorde jag min sista jobbresa till Ö-vik, så nu är det lite drygt tre veckors jobb kvar innan jag slutar min tjänst och går på tre veckors ledighet innan jag börjar på nytt jobb efter nyår! 😀

Hästarna går på lite halvfart nu men det känns som att det inte gör något faktiskt. De mår toppen och har det bra och mycket väntar dem framöver. Wilton är ju barfota fortfarande och kommer vara så i vinter, så vi får passa på när underlaget tillåter helt enkelt. Det finns mycket vi kan ”träna” på inne i stallet också övriga dagar, så som t.ex. att stå i spolspilta! 🙂 Jag har låtit honom stå uppställd där senaste tiden när jag pysslar om honom, så platsen är helt trygg innan jag börjar spola.

Från och med december kommer jag ta in mer hjälp med Grizzlan också, vilket känns bra för både mig och mina gossar. ♥

Wiltons vecka och plan framåt

Det blir mycket om Wilton för dagen men don’t you worry, Grizzlan är är alltid vid min sida också. ♥ Innan det fryser på får jag passa på med Wilton eftersom han är barfota. Grizzly har ridits ut och longerats sen flytten så det går ingen nöd alls på honom. 🙂

Wilton har senaste veckan:

  • Stått på stallgången nästan varje dag och pysslats om
  • Haft täcke på sig för första gången, vilket han lät vara helt första dygnet utan att trasa sönder det. Duktig pojke. Hoppas det fortsätter så. 😉
  • Löshoppats i Timrå där själva hoppningen gick super och han joggade över 1 meters oxer. Däremot resan dit… hjälp. Vilken tur jag hade sällskap med mig så nån kunde ta över ratten om jag fick hjärtinfarkt! Wilton åkte helt ensam för första gången och det ville han tala om att han INTE tyckte va okej. Han sparkade med framben, försökte hoppa bommen flera gånger och var arg som ett bi. Han lugnade dock ner sig till slut och vi tog oss fram till Timrå. På vägen hem stod han som en ängel.
  • Varit på liten promenad med full utrustning igen, denna gång med dressyrsadeln på.
  • Haft en kort lektion nr 2 i longering i skritt och trav, med all utrustning på och dinglande stigbyglar, vilket gick jättebra.

Wilton är en modig, nyfiken, framåt kille med stort självförtroende och det är just hans överdrivna ”framåt/pushighet” som blir det jag får jobba mest med vad gäller hantering som en genomgående röd tråd. Han blir helt klart bättre hela tiden men vi är inte framme än. Sen är det ju såklart viktigt att tänka på att han är ung och har en toddlers koncentrations-uthållighet. 😉

Planen framåt nu är att fortsätta med markjobb så länge underlaget tillåter hemma och sen, senast kring årsskiftet, ska han sittas/ridas in. Jag har inte alls bråttom med att han ska vara riden i alla gångarter då, vi får se hur han tagit in träningen och hur han verkar då – annars tar vi vid med det mot vårvintern i god tid före unghästtestet i slutet av maj månad. Det är vår plan. 🙂

Och ja, jag kommer såklart ta hjälp och inte vara ensam när det är dags att sitta upp. Mer om det längre fram.