Hjärnspöken

Ett av gårdagens språng som kändes bra. https://www.instagram.com/stories/highlights/17871205565213809/

Ny vecka och körigt som f**. Idag hade jag en läkartid, men när jag kom till sjukhuset var tiden ombokad – så bara att göra omtag igen på fredag…

Arwin har varit lite längre på förskolan idag, över lunch och tupplur – men det hade tydligen gått helt okej för att vara första gången. Det känns helt galet att se honom hålla i sin lilla Kånken-ryggsäck på morgonen när han är klar att åka till dagis. (läs inte ett öga torrt här hemma…)

Hoppträningen igår gick till större delen bra, men inför sista rundan rasade jag ihop totalt, både fysiskt och mentalt. Jag var sist ut på den runda vi skulle hoppa och hann därmed bygga upp nån löjlig nervositet om att det var svårt och att vi inte skulle klara det. Vad händer då tror ni? Precis, man klarar det inte. Mina hjärnspöken är inte att leka med. Det är helt klart mer i hoppningen just nu än i nåt annat, eftersom jag liksom inte har samma pulver i min kropp och saker och ting gör ont eller KAN göra ont om minsta lilla går fel. Men jag har ju gett mig f** på att inte ge upp hoppningen än, och då måste jag ge mig lika f** på att göra det bästa jag kan av det. Med andra ord måste jag hitta ett sätt att jobba med min mentala styrka och tänk inför en runda.

Hela träningen hade vi gjort övningar och hoppat linjer som delar av den sammanlagda bana vi skulle avsluta med. Visst, slutbanan var upphöjd en del – men inte egentligen högre än vi hoppat tidigare. Så jag vet ju innerst inne att vi kan, men jag får nån kortslutning i hela mig som gör att jag nästan skakar i sadeln av osäkerhet. Det är inte helt lätt att “outa” såhär då man helst vill vara och framstå som en cool och bra ryttare om man fick välja, men jag vet samtidigt att jag inte är ensam om det här. Det kanske t.o.m. är vanligare än jag tror?

Hur som helst. Vi tog oss över de hinder vi skulle men pga. min totalt slutpumpade kropp efter 1,5 timmes träning och hjärnspöke-mesiga ridning fick vi fulsprång på flera hinder. Det i sig är ju som att hälla bensin på eld i huvudet på mig, så jag blev allt osäkrare för varje språng.

Grizzly gjorde i alla fall en BRA träning och jag håller med i vad tränaren säger att G hoppar med bra teknik och bra inställning. (trots mig) Så jag får göra det till ett litet nyårslöfte till honom att jobba med mitt självförtroende och fysiska styrka för att hjälpa honom i hoppningen. Gör jag mitt på ryggen kommer Grizzlan fixa det jag vill uppnå inom hoppningen på lättsamt sätt. Så okej. Nog om det här för nu. Heja mig. På’t igen på söndag!

Såhär är vår vecka 3 preliminärt planerad;

Måndag: Vilodag (G härjar för fullt i hagen med sina vänner från tidig morgon till sen kväll som vanligt)

Tisdag: Uteritt temporunda längs byvägarna med stallkamraterna

Onsdag: Lätt longering

Torsdag: Vilodag

Fredag: Trim i ridhuset

Lördag: Uteritt (Anna)

Söndag: Hoppträning

Gott och skoj att dricka smoothie med sugrör! ♥

Träningssuget tillbaka ♥

Grizzlan ser tillbaka på en trevlig kväll på klubben. 😉

Snölyxigt underlag över hela ön och träningssuget är tillbaka! 🙂 Igår var jag och Grizzlan i ridhuset och joggade en timme. Vi liftade med våra stallkamrater Lina och Love, tack för sällskap och skjuts! Blir så glad när man har sällskap i stallet, det är ju liksom halva nöjet.

Grizzlan kändes fin och vi nosade lite på den förvända galoppen igen. Det är inget att skryta med alls ännu, alltså – han gör dem helt rätt utan att bryta galoppen eller så, men vi behöver öva så vi har mer styrka och bärighet. Det kommer! 🙂

Köttbullen ♥

Nu när det är perfekt underlag längs byvägarna ska jag se till att vi lägger in trimpass och passa på att öva skolor, enkla byten i galoppen med mera – då man kan passa på att nyttja långa vägar och gratis bra bjudning i hästen.

Idag ska jag skotta fram transporten, halvklippa G för tredje och sista gången den här vintern och sen pyssla om honom ordentligt. ♥

Imorgon bitti väntar hoppträning igen. Wihoo!

Lillfissen som kanar ner på rumpan i trappen. Kan själv… ♥
Mini och Penny slappar i soffan, som vanligt. ♥

Julveckans planer

Julskinkan som man bara får pussa på, inte äta upp! ♥ 😉

Det är julvecka och sista arbetsdagen för mig för detta år! Det är kanske inte helt jättesant, för jag har lite grejer jag måste “hoovra” över och hålla koll på även i mellandagarna – men inga hela arbetsdagar i alla fall! 😀

Vi kommer fira jul här hemma med våra närmaste och det ska bli jättemysigt. ♥ På annandagen åker vi upp till Övik från lördag till söndag och firar lite i efterhand där med A’s familj också.

Hur är Grizzlans julvecka planerad då, undrar ni? 😉 Jo, såhär – en aktiv vilovecka med bara promenader och uteritter och ett par vilodagar. ♥

Tisdag: En timmes promenad för hand med hela familjen, folk som fä.

Onsdag: Trolig vilodag, då jag har TUSEN saker att hinna med och fixa inför jul.

Julafton: Julritt med stallkompisarna!

Juldag: Eventuell vilodag, annars promenad eller uteritt eller liknande

Annandagen: Uteritt (Anna)

Söndag: (Uteritt Anna)

Jag har nu tagit det helt lugnt med min hand i ett dygn efter behandlingen och det har gått bra. Ingen såndär galen svullnad som senast eller påslag med värk. Yaay! Läkaren ville ändå att jag skulle ta det lugnt med handen ett par dagar till, så jag ska försöka göra en ren vänsterhands promenad med Grizzly nu ikväll – i sällskap av A och A, Panda, Penny och Mini. ♥

Working Equitation-dags!

Snudd på en timmes promenad för hand fick Grizzly igår. Till sitt sällskap hade han hela hans familjeflock. ♥

Ikväll väntar en WE-träning och jag minns knappt när vi gjorde nåt sånt senast. Första året i Ö-vik var vi faktiskt med på en träning på klubben där för skojs skull – men sen dess har det inte blivit nåt. Jag tycker det är lite skoj nån gång då och då – och som unghästträning tycker jag det är kanon! Perfekt “farliga-saker-träning” på ett lättsamt och roligt sätt. 🙂

Grizzly och jag på vår första och enda WE-tävling i Njurunda “för tusen år sen”.
Bildklipp från en av våra (min och Idas) träningar innan tävlingen.

Vi hade en väldigt kort “karriär” inom WE, haha. Jag tror vi fick till två träningar, helt på egen hand och sen deltog vi i en LC-klass på Njurunda RF. 😀

Minns första mötet med allt nytt för våra hästar. De var reaktiva och skraja för ALLT. Men väldigt snart, bara under första träningspasset, gick de modigt fram och igenom alla “faror”. ♥

Läkartid och kvällstrim

Arwin med sin mormor ♥

På grund av onödig smittorisk har vi valt att hålla Arwin hemma från dagis fr.o.m. nu – fram tills en bit in i januari är det tänkt. Han har hittills varit utomhus på sin korta inskolning, men vi vill inte riskera något när det inte är absolut nödvändigt just nu med dagis.

Istället ställer Arwins mormor upp och är ett ambulerande “dagis” de timmar som A har inbokade möten och måste jobba. 🙂 Tack för hjälpen!

Jag hann bara skriva ett ärende på 1177 igår så ringde reumatologen upp mig igår. Jag blev inbokad till min ordinarie läkare i mitten av januari, men hon är tyvärr långledig nu över helgerna – så möjlighet gavs att få behandling av annan läkare redan nu på måndag, vilket jag nappade på. Vi testar igen med en spruta lokalt i leden så får vi hoppas det funkar bättre denna gång.

Världens bästa Idan var med igår kväll till stallet. Tanken var att vi skulle rida ut och vi hade fått låna fina Paul för att kunna rida tillsammans. Men eftersom vi fortfarande har senhöst som väderlek är ridbanan just nu jättefin, så vi passade på att ta ett joggpass där istället. Tack för sällskap! ♥

Idag ska G få gå ut på promenad i ca 1 timme, sen väntar ett WE-pass på Nysäter imorgon – det var inte igår! 🙂

Hästtransporten lossnade från bilen!

Igår fick Grizzly ett pass löslongering i alla gångarter och ompyssling. Han såg fin och fräsch ut och ikväll ska vi till Nysäter igen för en dressyrträning. I dryga 6 år har vi hängt ihop och jag är fortfarande nykär. ♥

I lördags kväll kan jag lova att jag fick upp pulsen ordentligt. Ida skulle hänga med mig till stallet och eftersom jag skulle iväg på träning på morgonen därpå tänkte vi svänga förbi min pappas gård och hämta upp min transport. So far, so good.

I kolsvarta mörkret backade jag mot släpet och vi hjälptes åt att sätta dit finkan, koppla el och säkerhetsvajer, kontrollera blinkers osv. Vi har ju varit iväg tillsammans ett gäng gånger nu så det känns som ett oljat maskineri.

Vi hann inte mer än ca 10 meter, alltså fortfarande kvar på pappas gård, när det plötsligt small till! VAD var det, utbrast jag! Ida svarade först att hon inte visste, men instinktivt tittade vi runt såklart vad tusan det var som lät. Punka? Men i nästa andetag utbrister Ida – “Finkan har lossnat!!!”, varpå hon kastar sig ur bilen och springer bakåt mot den rullande transporten.

Jag lade i handbromsen på bilen och sprang direkt efter jag också. Det jag hann se var den bakåt rullande transporten, som hade riktning rakt mot en bil som stod parkerad och jag han tänka “Oh NO, det här blir DYRT!”… Men, som av ett mirakel så stannade plötsligt transporten en bra bit ifrån, mitt på gårdsplanen och vi fick hämta andan igen och började så snart hjärtat lämnat halsgropen att skratta högljutt. Det var FÖR likt Långben på julafton med hans husvagn!

HUR kunde det där hända?! Vilken TUR att ingen skadades! Vilken TUR att inte Grizzly var lastad! Osv osv osv.

Säkerhetsvajern hade gått av, som den ska. Men den hade inte dragit upp handbromsen, som den ska… Med facit i hand är det bra att det hände där och då, för nu ska jag köpa en ny fräsch vajer och jag lovar att jag kommer trippelkolla kulan varje gång det är dags att åka.

Det som hade hänt var att i mörkret såg vi inte att den 0,5 cm gröna fält som ska visas vid kulkopplingen inte hade “ploppat ut”, så den låg helt enkelt inte riktigt på mest troligt. Handtaget flippar ju tillbaka och det brukar vara synonymt med att den där kontrollknappen visar grönt, men förmodligen inte denna gång. Det visade sig att den mekanismen kärvade lite, så nu är allt uppsmörjt och i bättre skick.

Låt denna händelse vara en lärdom även för er alla jag känner och inte känner att testa att vagnen verkligen sitter fast i kulan. Jag tycker jag varit noggrann tidigare, men denna gång bevisligen inte tillräckligt. Jag hade tur i oturen, minst sagt.

Det ligger på!

Halvklippning pågår!

Det ligger på nu. Överallt brinner det och vi försöker cruisa med så gott vi kan, överallt. 🙂

Kort sammandrag av veckan som gått. Arwin har börjat inskolning på förskolan. Hittills en timme inomhus för att bekanta sig med lokalerna, och en dag utomhus med lek i lekparken med de andra barnen. (1 timme vardera dag) Jätteskoj tycker Arwin så vi får hoppas det fortsätter så. ♥

På hemmafronten har vi fullt upp i gårdshuset. VVS’aren har varit här i omgångar och dragit in vatten, så nu håller A på för fullt att dra invändigt avlopp och värmeisolera några ledningar under huset. Sen återstår “bara” att röja därinne, sen är det färdigt! 😀 (Inköp av tvättmaskin återstår också om vi ska kunna hyra ut lägenheten. Ett till “bara”…)

Grizzly blev klippt i lördags, för andra gången i vinter, men bara halvklippning denna gång. Över rygg, rumpa och ben har han kvar sin päls. 🙂 Ni som undrar varför jag klipper honom är det för att han helt enkelt håller på och få värmeslag annars vid inomhusträning. Han sover dessutom inne i stallet om nätterna och där och då blir det också varmt.

En hoppträning igår var vi också med på, men som inte kändes särskilt bra för vår del. Jag vet att det är en dryg vecka sedan jag kunde rida igenom Grizzly på bra sätt, men såsom han kändes var inte likt honom. Han sprang på som ett ånglok utan broms. Jag hade noll inverkan när vi väl styrde in på linjen (serie med små hinder, studs) och så var det väldigt längesen jag känt med honom. Senaste hoppträningarna har han känts så fin och lydig, så jag lägger den träningen bakom oss och tänker att vi gör comeback igen nästa träning. 😉

Min hästtransport skulle vi hämta i lördags kväll, men det höll på att sluta i katastrof likt Janne Långben på julafton. Den storyn tar vi i nästa inlägg för det har jag inte tid med nu, haha.

Såhär är Grizzlys vecka 50 planerad;

Måndag: Skrittrunda (LillyMaria och hennes mamma)

Tisdag: Uteritt/Jogg på ridbanan om den är ridbar

Onsdag: Dressyrträning på Nysäter

Torsdag: Uteritt (Anna)

Fredag: Vilodag alt. lunchpromenad för hand

Lördag: Uteritt och lite mys/massage

Söndag: Hoppträning på Färsta

Pennys öga, hemmakontor, hoppträning och plan v. 48

Pennys öga börjar, äntligen, se lite bättre ut! ♥

En aktiv helg är över och vi har fått mycket gjort här hemma, varit på utflykt i skogen och hopptränat – för att nämna några saker. 🙂

Pennys öga har äntligen börjat se bättre ut och hon är långtifrån lika besvärad som hon varit senaste par veckorna. Lillgumman. Så skönt att se att hon inte har lika ont längre. Återbesök nu på fredag och vi fortsätter att behandla tills dess.

I lördags var vi på en liten utflykt här i skogen intill och grillade korv. Arwin hade riktigt lajbans men friskluften tar som bekant på, så han var SÅ trött när vi skulle gå hemåt. Övertrötta småbarn = breakdown, haha. Men efter en timmes sömn var han en solstråle igen. ♥

Utflykt är skoj tycker Arwin!

På hemmafronten har vi grejat för fullt. Vi har rensat, sorterat, organiserat och monterat. Vårt hemmakontor är i stort sett färdigt, förutom finishen med lite trivsamt mys. Men nu har vi bättre arbetsstationer för hemmajobb i alla fall och det känns som vi fått ett rum till i huset. Toppen!

Vi har även fixat i matrummet nere, men det får jag visa er senare…

Som avslutning på vår helg åkte vi med våra stallkamrater till Färsta och veckans hoppträning. Grizzly var perfekt “tempererad” hela kvällen och så skoj att rida! Här nedan är ett par snuttar från träningen från vårt Instagramkonto. 🙂 Tack Lina för rolig och bra träning! Och tack Fanny för att Grizzlan och jag får lifta! ♥

Ny vecka, nr 48, och ny planering för min fläck;

Måndag: Uteritt

Tisdag: Uteritt (Anna)

Onsdag: Dressyrträning på Nysäter

Torsdag: Uteritt (Anna)

Fredag: Vilodag alt. liten uteritt

Lördag: Uteritt eller jogg i ridhus?

Söndag: Hoppträning på Färsta (hoppas vi får plats)

Hemmaprojekt, hoppträning och v. 47

Två bilder från sista övningen. Kvicka fötter behöver vi jobba på!

Nu känns det som vi fått en energikick till att göra ytterligare ett ryck här hemma igen. En intensiv sensommar med köket och tomten har gjort att vi hämtat andan lite vad gäller hemmafix. Bara småsaker har blivit gjorda såsom t.ex. fix av värmepumpen på övervåningen (klantar som installerat), insynsskydd till badrummet nere och lite belysning här och där.

Projekt som nu dragit igång är ett hemmakontor och färdigställande av matrummet. På onsdag får vi en leverans så då får vi (läs A) skruva lite igen. 😉

Grizzlan och jag var iväg på hoppträning med våra stallkamrater på Färsta för första gången igår kväll. Så skoj! Jag hoppas vi får chans att ha det som en stående aktivitet i vinter för att hålla igång hoppningen. Varje gång jag hoppar känner jag mig så ringrostig, så det ska jag bättra mig på nu.

Galoppbommar, studs och till slut en serie på tre små hinder med ett språng emellan var övningarna. Nyttigt för min lilla köttbulle och mig! 🙂 Hästarna var ganska möra efteråt, men jag tror främst av att inte vara van att gå i varmt ridhus. Det kan snart vara dags att klippa G igen tror jag…

Såhär ser Grizzlys vecka 47 ut om vädret tillåter. Det vankas ju minusgrader och eventuellt snö i slutet av veckan, och G har bara sommardojor fortfarande…

Måndag: Skrittrunda med 11-åriga LillyMaria (och hennes mamma)

Tisdag: Uteritt

Onsdag: Träning på Nysäter, hoppning

Torsdag: Uteritt

Fredag: Uteritt

Lördag: Lösgörnade jogg på banan (om ridbanan inte är frusen)

Söndag: Hoppträning på Färsta

Grizzly fick skuts med tidigare hagkamraten, Lugge, till träningen. 🙂 TACK, hälsar Grizzlan!

100% med djuren och mer hoppträning

100% uppmärksamhet och tid med djuren blir det nu när jag är “ensam hemma” ett par dagar. Hundarna har ju ganska fullt upp om dagarna med Arwin farandes runt dem hela tiden, så jag tror de njuter av det tillfälliga lugnet som råder. 😉

Grizzly och jag slog följe med våra stallkompisar Fanny och Paul till Nysäter igår kväll. Hoppning/markarbete stod på schemat och det var nästan en månad sen sist G och jag tog några skutt, vilket kändes för mig. Grizzlan däremot var fin och verkade tycka det var riktigt skoj. Han sköt rygg ett par gånger och ville uttrycka sin glädje lite extra sådär… 😉

Övningen igår var ridning på böjda linjer. Nyttigt och roligt!

Fyra, lite kortare, galoppsprång hade vi mellan hindren

I veckan vankas faktiskt mer hoppning för oss! Vi har fått chans att hänga med på träning på Färsta, vår nya hemmaklubb, som vi kommer tävla för fr.o.m. nästa säsong. 🙂

Men först ska G få en lugn uteritt i skogen ikväll och en uteritt med Anna imorgon. Jag tror jag ska lyxa till det för G och även ge honom lite rygg/rumpmassage ikväll, det är han värd. ♥