Hjärnspöken

Ett av gårdagens språng som kändes bra. https://www.instagram.com/stories/highlights/17871205565213809/

Ny vecka och körigt som f**. Idag hade jag en läkartid, men när jag kom till sjukhuset var tiden ombokad – så bara att göra omtag igen på fredag…

Arwin har varit lite längre på förskolan idag, över lunch och tupplur – men det hade tydligen gått helt okej för att vara första gången. Det känns helt galet att se honom hålla i sin lilla Kånken-ryggsäck på morgonen när han är klar att åka till dagis. (läs inte ett öga torrt här hemma…)

Hoppträningen igår gick till större delen bra, men inför sista rundan rasade jag ihop totalt, både fysiskt och mentalt. Jag var sist ut på den runda vi skulle hoppa och hann därmed bygga upp nån löjlig nervositet om att det var svårt och att vi inte skulle klara det. Vad händer då tror ni? Precis, man klarar det inte. Mina hjärnspöken är inte att leka med. Det är helt klart mer i hoppningen just nu än i nåt annat, eftersom jag liksom inte har samma pulver i min kropp och saker och ting gör ont eller KAN göra ont om minsta lilla går fel. Men jag har ju gett mig f** på att inte ge upp hoppningen än, och då måste jag ge mig lika f** på att göra det bästa jag kan av det. Med andra ord måste jag hitta ett sätt att jobba med min mentala styrka och tänk inför en runda.

Hela träningen hade vi gjort övningar och hoppat linjer som delar av den sammanlagda bana vi skulle avsluta med. Visst, slutbanan var upphöjd en del – men inte egentligen högre än vi hoppat tidigare. Så jag vet ju innerst inne att vi kan, men jag får nån kortslutning i hela mig som gör att jag nästan skakar i sadeln av osäkerhet. Det är inte helt lätt att “outa” såhär då man helst vill vara och framstå som en cool och bra ryttare om man fick välja, men jag vet samtidigt att jag inte är ensam om det här. Det kanske t.o.m. är vanligare än jag tror?

Hur som helst. Vi tog oss över de hinder vi skulle men pga. min totalt slutpumpade kropp efter 1,5 timmes träning och hjärnspöke-mesiga ridning fick vi fulsprång på flera hinder. Det i sig är ju som att hälla bensin på eld i huvudet på mig, så jag blev allt osäkrare för varje språng.

Grizzly gjorde i alla fall en BRA träning och jag håller med i vad tränaren säger att G hoppar med bra teknik och bra inställning. (trots mig) Så jag får göra det till ett litet nyårslöfte till honom att jobba med mitt självförtroende och fysiska styrka för att hjälpa honom i hoppningen. Gör jag mitt på ryggen kommer Grizzlan fixa det jag vill uppnå inom hoppningen på lättsamt sätt. Så okej. Nog om det här för nu. Heja mig. På’t igen på söndag!

Såhär är vår vecka 3 preliminärt planerad;

Måndag: Vilodag (G härjar för fullt i hagen med sina vänner från tidig morgon till sen kväll som vanligt)

Tisdag: Uteritt temporunda längs byvägarna med stallkamraterna

Onsdag: Lätt longering

Torsdag: Vilodag

Fredag: Trim i ridhuset

Lördag: Uteritt (Anna)

Söndag: Hoppträning

Gott och skoj att dricka smoothie med sugrör! ♥

Hoppträning, premiäreld och 3:e sprutan i handleden

I helgen har vi fått ytterligare lite trevlig nytta avklarad här hemma. Äntligen har vi köpt hem lite ved och premiäreldat i en av våra kaminer! Och så har jag och Grizzlan varit på hoppträning på Färsta igen. 🙂

Lite studs, travhoppning och andra matnyttiga lydnadsövningar.

Träningen gick bra och jag red på ett nytt, 3-delat, bett med små rörliga ringar som kändes bra! Grizzly var jättefin hela träningen, men övningarna var många och krävande – så vi var minst sagt möra både jag och fläcken innan vi var klara. 🙂 Se klipp från sista rundan här nedan om ni vill. Tack Malyn för filmning!

Vi har en portal i väggen i vårt matrum som jag länge spånat med idéer om vad vi ska göra med den. Hyllor? En stor spegel? Men, så kom jag på en, enligt mig, briljant idé! Vad tycker ni, fiiint va? 😉

Premiäreldning!

Sist men inte minst har jag nyss varit och tagit en spruta i min handled, den 3:e i ordningen… Tydligen fick jag en annan typ av steroid förra gången, den gången min hand svullnade upp och jag blev mycket sämre än innan. Så idag fick jag samma sort som de gav mig första gången. Och de gav tusan i att ge mig nån lokalbedövning innan, för att inte behöva sticka två gånger i leden. Än så länge känns det helt okej men jag ska strikt vila den i ett dygn och sen ta det lugnt ytterligare nåt dygn innan minsta belastning.

Läkaren, en för mig ny för dagen, märkte min rejält inskränkta rörlighet i handleden så hon skrev en remiss för att kolla upp det, inklusive för min häl/hälsena/fotled. Heja mig!

Det ligger på!

Halvklippning pågår!

Det ligger på nu. Överallt brinner det och vi försöker cruisa med så gott vi kan, överallt. 🙂

Kort sammandrag av veckan som gått. Arwin har börjat inskolning på förskolan. Hittills en timme inomhus för att bekanta sig med lokalerna, och en dag utomhus med lek i lekparken med de andra barnen. (1 timme vardera dag) Jätteskoj tycker Arwin så vi får hoppas det fortsätter så. ♥

På hemmafronten har vi fullt upp i gårdshuset. VVS’aren har varit här i omgångar och dragit in vatten, så nu håller A på för fullt att dra invändigt avlopp och värmeisolera några ledningar under huset. Sen återstår “bara” att röja därinne, sen är det färdigt! 😀 (Inköp av tvättmaskin återstår också om vi ska kunna hyra ut lägenheten. Ett till “bara”…)

Grizzly blev klippt i lördags, för andra gången i vinter, men bara halvklippning denna gång. Över rygg, rumpa och ben har han kvar sin päls. 🙂 Ni som undrar varför jag klipper honom är det för att han helt enkelt håller på och få värmeslag annars vid inomhusträning. Han sover dessutom inne i stallet om nätterna och där och då blir det också varmt.

En hoppträning igår var vi också med på, men som inte kändes särskilt bra för vår del. Jag vet att det är en dryg vecka sedan jag kunde rida igenom Grizzly på bra sätt, men såsom han kändes var inte likt honom. Han sprang på som ett ånglok utan broms. Jag hade noll inverkan när vi väl styrde in på linjen (serie med små hinder, studs) och så var det väldigt längesen jag känt med honom. Senaste hoppträningarna har han känts så fin och lydig, så jag lägger den träningen bakom oss och tänker att vi gör comeback igen nästa träning. 😉

Min hästtransport skulle vi hämta i lördags kväll, men det höll på att sluta i katastrof likt Janne Långben på julafton. Den storyn tar vi i nästa inlägg för det har jag inte tid med nu, haha.

Såhär är Grizzlys vecka 50 planerad;

Måndag: Skrittrunda (LillyMaria och hennes mamma)

Tisdag: Uteritt/Jogg på ridbanan om den är ridbar

Onsdag: Dressyrträning på Nysäter

Torsdag: Uteritt (Anna)

Fredag: Vilodag alt. lunchpromenad för hand

Lördag: Uteritt och lite mys/massage

Söndag: Hoppträning på Färsta

Pennys öga, hemmakontor, hoppträning och plan v. 48

Pennys öga börjar, äntligen, se lite bättre ut! ♥

En aktiv helg är över och vi har fått mycket gjort här hemma, varit på utflykt i skogen och hopptränat – för att nämna några saker. 🙂

Pennys öga har äntligen börjat se bättre ut och hon är långtifrån lika besvärad som hon varit senaste par veckorna. Lillgumman. Så skönt att se att hon inte har lika ont längre. Återbesök nu på fredag och vi fortsätter att behandla tills dess.

I lördags var vi på en liten utflykt här i skogen intill och grillade korv. Arwin hade riktigt lajbans men friskluften tar som bekant på, så han var SÅ trött när vi skulle gå hemåt. Övertrötta småbarn = breakdown, haha. Men efter en timmes sömn var han en solstråle igen. ♥

Utflykt är skoj tycker Arwin!

På hemmafronten har vi grejat för fullt. Vi har rensat, sorterat, organiserat och monterat. Vårt hemmakontor är i stort sett färdigt, förutom finishen med lite trivsamt mys. Men nu har vi bättre arbetsstationer för hemmajobb i alla fall och det känns som vi fått ett rum till i huset. Toppen!

Vi har även fixat i matrummet nere, men det får jag visa er senare…

Som avslutning på vår helg åkte vi med våra stallkamrater till Färsta och veckans hoppträning. Grizzly var perfekt “tempererad” hela kvällen och så skoj att rida! Här nedan är ett par snuttar från träningen från vårt Instagramkonto. 🙂 Tack Lina för rolig och bra träning! Och tack Fanny för att Grizzlan och jag får lifta! ♥

Ny vecka, nr 48, och ny planering för min fläck;

Måndag: Uteritt

Tisdag: Uteritt (Anna)

Onsdag: Dressyrträning på Nysäter

Torsdag: Uteritt (Anna)

Fredag: Vilodag alt. liten uteritt

Lördag: Uteritt eller jogg i ridhus?

Söndag: Hoppträning på Färsta (hoppas vi får plats)

Hemmaprojekt, hoppträning och v. 47

Två bilder från sista övningen. Kvicka fötter behöver vi jobba på!

Nu känns det som vi fått en energikick till att göra ytterligare ett ryck här hemma igen. En intensiv sensommar med köket och tomten har gjort att vi hämtat andan lite vad gäller hemmafix. Bara småsaker har blivit gjorda såsom t.ex. fix av värmepumpen på övervåningen (klantar som installerat), insynsskydd till badrummet nere och lite belysning här och där.

Projekt som nu dragit igång är ett hemmakontor och färdigställande av matrummet. På onsdag får vi en leverans så då får vi (läs A) skruva lite igen. 😉

Grizzlan och jag var iväg på hoppträning med våra stallkamrater på Färsta för första gången igår kväll. Så skoj! Jag hoppas vi får chans att ha det som en stående aktivitet i vinter för att hålla igång hoppningen. Varje gång jag hoppar känner jag mig så ringrostig, så det ska jag bättra mig på nu.

Galoppbommar, studs och till slut en serie på tre små hinder med ett språng emellan var övningarna. Nyttigt för min lilla köttbulle och mig! 🙂 Hästarna var ganska möra efteråt, men jag tror främst av att inte vara van att gå i varmt ridhus. Det kan snart vara dags att klippa G igen tror jag…

Såhär ser Grizzlys vecka 47 ut om vädret tillåter. Det vankas ju minusgrader och eventuellt snö i slutet av veckan, och G har bara sommardojor fortfarande…

Måndag: Skrittrunda med 11-åriga LillyMaria (och hennes mamma)

Tisdag: Uteritt

Onsdag: Träning på Nysäter, hoppning

Torsdag: Uteritt

Fredag: Uteritt

Lördag: Lösgörnade jogg på banan (om ridbanan inte är frusen)

Söndag: Hoppträning på Färsta

Grizzly fick skuts med tidigare hagkamraten, Lugge, till träningen. 🙂 TACK, hälsar Grizzlan!

100% med djuren och mer hoppträning

100% uppmärksamhet och tid med djuren blir det nu när jag är “ensam hemma” ett par dagar. Hundarna har ju ganska fullt upp om dagarna med Arwin farandes runt dem hela tiden, så jag tror de njuter av det tillfälliga lugnet som råder. 😉

Grizzly och jag slog följe med våra stallkompisar Fanny och Paul till Nysäter igår kväll. Hoppning/markarbete stod på schemat och det var nästan en månad sen sist G och jag tog några skutt, vilket kändes för mig. Grizzlan däremot var fin och verkade tycka det var riktigt skoj. Han sköt rygg ett par gånger och ville uttrycka sin glädje lite extra sådär… 😉

Övningen igår var ridning på böjda linjer. Nyttigt och roligt!

Fyra, lite kortare, galoppsprång hade vi mellan hindren

I veckan vankas faktiskt mer hoppning för oss! Vi har fått chans att hänga med på träning på Färsta, vår nya hemmaklubb, som vi kommer tävla för fr.o.m. nästa säsong. 🙂

Men först ska G få en lugn uteritt i skogen ikväll och en uteritt med Anna imorgon. Jag tror jag ska lyxa till det för G och även ge honom lite rygg/rumpmassage ikväll, det är han värd. ♥

Klen tävlingsdag med filmer från dagens rundor

Min bästa kompis alla dagar ♥

Upp i tidig otta och iväg på tävling, hoppning igen även denna helg. Vi åkte till en för oss ny tävlingsplats, Tunalid ridklubb, som ligger i Hudiksvall.

Jag hade turen att ha med mig Alexandra igen som sällskap och idag var det tur att jag hade just det, hjälp. Redan i morse när jag vaknade hade jag ont i magen, magkatarr, något som bara förvärrades under dagen. För att försöka “vara fräsch” till tävlingsdagen idag hade jag både igår och idag tagit kortison + en av de antiinflammatoriska värktabletterna som jag har – för att ta udden av det onda i min hand/handled. Det här blev dock värre… jag hade glömt bort hur illa det påverkade min mage senast när jag startade den behandlingen, och nu var inte min mage beredd – även fast jag samtidigt tog medicin jag fått, just för den anledningen.

Jag hade så ont i attacker hela dagen fram till långt in på eftermiddagen, kunde inte äta minsta lilla och kände mig stark som ett asplöv.

En rörig och väldigt tajt i tid framridning och framhoppning gjorde mig mest bara stressad inför vår start, men jag genomförde vår ritt ändå. Grizzly kändes direkt spänd, “bromsig” och tittig på banan – innan jag ens ridit an mot första hindret. Dock tog vi oss till hinder nr 3 innan det tog stopp. Även vid andra anridningen var handbromsen i och vi fick stopp nr 2. Sen tog vi oss över och runt resten av banan. Med andra ord 8 fel på hinder och en hel drös tidsfel pga det.

Alexandra och Lina peppade mig att starta en till klass, vilket jag tvekade ordentligt till först – men som tur är gjorde ändå. TACK för peppen! Jag fick gå in igen, utom tävlan, och ta samma runda igen och då gick det mycket bättre. 🙂

Här nedan är filmerna av båda rundorna, om ni vill kika.

2:a rundan som flöt på felfritt.
1:a rundan med två stopp.

Grattis Lina till felfri 90 cm-debut idag!

När jag väl suttit av Grizzlan fick jag återigen attacker som gjorde att Alex fick vara räddare i nöden igen och ta hand om G åt mig. I bilen på väg hem och även hemma på eftermiddagen trodde jag att jag skulle gå av på mitten. SÅ galen katarrattack, som jag tror äntligen börjar lugna ner sig… Trött som få ska jag snart ta rygg på Arwin och gå och lägga mig.

Imorgon är en ny dag.

Tävlingsförberedelser igen

Igår kväll tog Grizzlan och jag några språng på hemmabanan. Jag ställde bara upp ett räcke och en oxer, likt en framhoppning.

Jag red inte särskilt länge, men G kändes fin och bjöd mig på några fina språng innan vi travade av. Sen, efter lååångt tjat, fick Arwin sitta upp på sin ponnyhäst.Tänk att han är så hästgalen redan!? 😉

A och A var med mig till stallet och hjälpte mig bygga fram och bort hindren. Min hand och handled blir allt sämre igen, så jag försöker undvika ansträngning så gott det går – även om det är omöjligt att vila handen helt. Bara att använda musen på jobbet gör ont, och att skära en ostskiva på morgonen är i princip omöjligt. Jag ser att det samlats vätska på samma ställe, vilket tydligen var i senskidan. Blir det inte bättre inom nån vecka får jag kontakta läkaren igen för att se om jag kanske kan få en till spruta i leden. Den hjälpte ju senast. 🙂

Idag är det tävlingsförberedelser som står på schemat. Imorgon är vi på’t igen!

Första hopptävlingen på över 2 år – felfria!

Min lilla ponnyhäst är då för go! ♥

Nämen hörni så himla skoj jag hade igår! Grizzlan och jag var anmälda till en lokal hopptävling på Njurunda Ryttareförening i en 80 cm clear round. Och vi tog oss igenom banan felfria! 😀

Det var absolut inte den vackraste rundan, haha, men den här grenen går ju ut på att komma över hindren i en bestämd ordning utan att riva och inom en viss tid, och det lyckades vi vingla till! 😉

Grizzly betedde sig som en erfaren klippa på tävlingsplatsen, men blev inne på banan väldigt stark bitvis så jag fick svårt att styra och bromsa… därav några svängar och anridningar som inte var helt enligt skolboken, om man säger så. 😉 Vi brukar ha tendens att komma djupt inpå hindren men igår var det tvärtom. Grizzlan halvtrampade och klev av tidigt på flera språng, så mina auto-ljudeffekter drog igång! “Wooouups!” “Meeen Grizzly!!” Osv osv… Haha. Hur ska jag lära mig vara tyst? 🙂

Vill ni finns rundan att se här nedan. Nu är jag sugen att ta en till runda på Tunalids tävling redan nu på lördag och försöka ha bättre kontroll och få rundan lite smidigare. 🙂

TACK Alexandra och Lina för sällskap och hjälp! ♥

Blixtar och dunder på väg hem

Bild från nåt språng här om veckan.

Igår var det dags för första hoppträningen på Nysäter. Vi var tre ekipage från stallet som gjorde sällskap och red i samma grupp. Det tar ca 25 minuter att skritta till anläggningen så det blir lång tid på hästryggen, men hästarna är i alla fall ordentligt framskrittade och sen avskrittade före och efter träningen. 🙂

Vi fick rida två linjer längs långsidan med ett litet hjälphinder på sockerbitar, 3 galoppsprång följt av en oxer. Andra sidans linje bestod av en tvåstuds, också på sockerbitar, följt av 2 språng och en oxer. Allteftersom höjde vi oxrarna och avslutade med att rida serierna i följd, då upphöjt till 90 cm. Grizzly hoppade bra tycker jag och jag kände mig nöjd. 🙂

På vägen hem öppnade sig himlen och efter en stund blixtrade och dundrade det ordentligt. Inte helt mysig känsla när man har en bit kvar tills man är hemma, men hästarna var lugna och allt gick bra ändå.

Nu blir det till att leta fram regnkläder, regntäcken, ländtäcke, pannlampa och reflexer tills nästa kvällsritt!

Grizzly försöker nå med tungan till grannens krubba 😉