Sista dagen på året, på hal is med Calici…

Senaste dagarna har gått åt till halkbekämpning, främst för min lille Wiltons skull. Att vara barfota och underlag av blankis är inte kompatibelt… Vi åkte och hämtade hem ett extra lass grus igår, men med det tjuriga blidväder som fortfarande råder så smälter ju såklart gruset ner så allt arbete blir ogjort på några timmar. Jag vill ju helst undvika att behöva ha Wilton på box pga. denna is, just pga. att man hör så många hästar som drabbas av kolik den här årstiden. Jag vill med andra ord helst inte ändra något i hans vardag, men halkan i sig kan också i allra värsta fall vara livshotande om det vill sig illa. Usch, jag har ont i magen av det här! Kan det inte bara frysa på lite snabbt och trilla ner några flingor igen?

Nyårsafton är det ju idag och vi var, hela familjen, bjuda till Ida & Co på middag och firande – men för oss blir det tyvärr inget av det. Arwin vaknade inatt och hade Calici på besök… fint namn ändå, googla och ni förstår vad vi haft för oss och fortsätter skura och tvätta bort efterdyningarna… Noll och ingen sömn inatt, men det kommer ju fler nätter…

Ett rivigt slut på 2022 men vi siktar på att 2023 blir ett roligt år med fortsatt påbyggande av minnesbanken med nära och kära, både folk och fä. ♥

GOTT NYTT ÅR!

God Julhelg!

Vår Julafton blev inte som vi hade planerat den. Vi skulle fira hemma hos oss i år, men pga. sjuka barn fick vi ställa om planen lite kvickt. Det är sånt som händer så istället packade vi in oss i bilen och åkte till Ö-vik över dagen med Arwins små kusiner. 🙂 Arwin hade en kalasdag och det är för mig det viktigaste. ♥

Jag var tidigt i stallet och fixade innan vi åkte och önskade God Jul till mina pållar. De mumsade och åt i godan ro som vanligt.

Ni som vill, kika gärna på Idas och min julhälsningsvido här nedan. 🙂

God JUL & GOTT NYTT ÅR!

Wiltons tänder kollade da’n före da’n före

Att vara ledig såhär lite innan alla andra är ledig är toppen. Man hinner få undan en hel del man sparat till ”sen” på bra sätt. En sån sak, fast helt rätt i tid nu, var att göra munkoll på Wilton igen.

Eftersom han måste ha lugnande för det behövde vi denna gång åka in till en veterinärklinik för det. Det verkar som de ambulerande veterinärerna redan har tagit julledigt… 😉 Hur som helst blev det en bra utflyktsträning för Wilton och han skötte sig superbra i lastningen både dit och hem. På väg dit var han lite krafsig och stampig med frambenen till en början, men sen gick det över och han stod fint. 🙂

TACK Jeanette för att du ställde upp att följa med som sällskap! ♥ Och TACK Martin för som vanligt proffsigt jobb med mina hästar.

Med Grizzly är jag så bortskämd så han står som ett ljus på stallgången, helt utan lugnande, när han får sina tänder fixade. Den hästen är snudd på en ängel… oftast. 😉

Jag och G fick oss ett kortare, men bra pass på ridbanan igår kväll. Han kändes SÅ ambitiös och framåt och vi hade nog båda lika skoj tror jag. Helt själva i mörkret, på årets mörkaste dag.

Julgröt med stallgänget och inridningsplaner

På måndag till veckan har jag semester. På tisdag är jag arbetslös, men bara i 2,5 vecka innan jag börjar mitt nya jobb efter helgerna. 🙂

Det har varit så kallt senaste veckan och med min nybehandlade fot har jag valt att inte förvärra det genom att rida. Däremot har jag jobbat Grizzlan från marken lite och bara tagit goskvällar med ompyssling. Med Wilton är det ju paus ett tag för utomhusaktiviteter pga. att han är oskodd och jag inte vill riskera att han halkar. Möjligen kan jag nu när jag är ledig testa ta med honom ner till ridbanan om den har bra grepp, men fram tills nu har vi istället ”tränat” i stallet om kvällarna. 🙂

För Wiltons del är det fortsatt allmän hantering som att lyfta fötter snällt och balanserat, utrustningsträning med träns och sadel och att öva på att jag ”klättrar upp” intill honom med många repetitioner med pall där jag kliver upp och ner, klappar honom över hela kroppen, lutar mig, hoppar vid sidan och så vidare – och han har skött sig som en stjärna.

I mellandagarna ska vi, om allt går enligt plan, växla upp och ta hjälp av duktig unghästtränare så jag har en erfaren person med mig när det är dags att sitta upp. Mitt mål nu i vinter är egentligen bara att ha suttit in Wilton och skrittat lite. Vi får sen se hur han tar det och hur han känns, för viktigast är att han tar det med ro. Att han ska vara riden i alla gångarter är, som jag nämnt tidigare, inte för mig någon brådska just nu. En bra och trygg grund är SÅ viktigt och att skynda långsamt men metodiskt tror jag blir bäst i långa loppet.

Innan det är det tänkt att vi ska göra en tandkoll igen nu till veckan, bara det är stor happening för en liten, precis nybliven, 2,5 – åring. 🙂

Idag har vi haft stallträff med stallpynt och julgröt, vilket var väldigt trevligt!

Sista veckan

En vecka kvar. Sen mellanlandar jag i en härlig julledighet på tre veckor innan jag börjar mitt nya jobb efter nyår. Man får inte vara rädd för att prova nytt har jag börjat lära mig. Det kan ju bli bra! 🙂

Min kropp har inte varit min vän senaste veckorna som ni förstått av min klagan senaste tiden, men mycket ligger i planeringen framåt för mina kusar såsom tandkoll, hovslagare, och inridning i närtid och eventuell planering för delfodervärdsskap på sikt…

Ida och jag har filmat lite från en helt vanlig men väldigt lugn vardagsvecka, såhär i ”off season” när vi båda varit lite off. Vila sig i form verkar vara vår melodi. 😉 Så har ni inget att göra är ni välkomna att slötitta på snuttar från vår senaste vecka här nedan.

Ha en fin vecka!

Tre i vänster, remiss till röntgen och svar på varför.

Skriver någon rad för att ha en egen dagboksanteckning och kom-i-håg. Igår fick jag tre injektioner i vänster fot och i natt har jag inte kunnat sova mycket. Fortfarande är foten som en boll och så öm som om den vore krossad, så med andra ord kan jag inte gå på den än.

Helgerna ser jag alltid fram emot så mycket med lite extra tid till hästarna och möjlighet att vara i stallet i dagsljus, men idag har jag fått kasta in handduken. Som tur är passade det in med att Ida 2 var sugen att ta en tur i snön med Grizzlan, så hon hjälper mig att fixa till båda hästarna. TACK igen!

Måtte den här behandlingen ge effekt…

Läkaren tror att jag kanske måste byta / lägga till extra medicinering som komplement till mina nuvarande sprutor som jag tar varannan vecka eftersom min kropp är i inflammatoriskt läge så ofta och länge. Kanske vi testar en nyare variant där jag i så fall får ta spruta varje vecka, men vi skulle avvakta till efter nyår.

Jag fick dessutom en remiss till röntgen, främst för att se hur mina händer och mina fötter mår ”egentligen”. Risken när en inflammatorisk process är igång för länge är att det blir kroniska förändringar och inflammationerna förstör lederna permanent.

Vad innebär ett förhöjt AntiCCP värde? Ett förhöjt värde stärker diagnosen reumatoid artrit. Det är också en prediktor för hur aggressiv sjukdomen kommer att bli samt risken för att den inflammatoriska aktiviteten blir så hög att lederna riskerar att destrueras” Werlabs förklaring till förhöjt Anti-CCP. Mitt värde >340 = går inte ens att mätas högre.

Jag hör ibland folk omkring mig som funderar och frågar hur jag tänker kring att ha häst och särskilt häst-AR som nu. (dessutom unghäst, haha) Svaret är egentligen att jag med allt jag kan tänker hålla på med min favorithobby, mina bästa vänner och min passion i livet så länge jag KAN. Fortsätter det såhär vet man inte hur länge det blir men har jag tur kommer jag ha häst tills jag blir 80 år! Givet att jag hela tiden har i tanken att jag kanske inte ens kan ha häst nästa år, men återigen – jag fortsätter så länge jag kan. Jag tror faktiskt att jag redan nu hade varit sämre om jag inte håller igång fysiskt så gott jag kan som jag gör – tack vare mina hästar.

Dags att stickas

Pony face ♥

Vi lullar på, hästarna och jag. Jag är i dålig form och rider bara ett par dagar i veckan själv nu sen några veckor. Nån uteritt per vecka med medryttare och nåt pass longering har Grizzly också fått utöver det, men generellt är vi i en träningsmässigt lugnare period nu.

Imorgon hoppas jag få en dunderkur som kommer avhjälpa det till stor del. Det är dags för ledinjektioner igen i mina fötter, omgång två. Jag får hjälp imorgon med alla stallsysslor av Ida 2 eftersom jag inte får stå upp på 24 timmar mer än det absolut nödvändigaste. TACK! Sist fick jag bäras uppför trappen till sovrummet för jag hade så galet ont.

Jag verkar vara inne i ett skov nu sen kylan började knäppa till. Fingrarna är svullna och onda, höfter och knän värker och så min kära vänsterfot då som knappt går att stå på stundvis. Vid läkarbesöket imorgon ska jag höra om det finns något mer att göra, medicinmässigt, för att hjälpa släcka bränderna i mina leder. Annars får jag nog snällt vänta till varmare årstider igen…