Wiltons vecka och plan framåt

Det blir mycket om Wilton för dagen men don’t you worry, Grizzlan är är alltid vid min sida också. ♥ Innan det fryser på får jag passa på med Wilton eftersom han är barfota. Grizzly har ridits ut och longerats sen flytten så det går ingen nöd alls på honom. 🙂

Wilton har senaste veckan:

  • Stått på stallgången nästan varje dag och pysslats om
  • Haft täcke på sig för första gången, vilket han lät vara helt första dygnet utan att trasa sönder det. Duktig pojke. Hoppas det fortsätter så. 😉
  • Löshoppats i Timrå där själva hoppningen gick super och han joggade över 1 meters oxer. Däremot resan dit… hjälp. Vilken tur jag hade sällskap med mig så nån kunde ta över ratten om jag fick hjärtinfarkt! Wilton åkte helt ensam för första gången och det ville han tala om att han INTE tyckte va okej. Han sparkade med framben, försökte hoppa bommen flera gånger och var arg som ett bi. Han lugnade dock ner sig till slut och vi tog oss fram till Timrå. På vägen hem stod han som en ängel.
  • Varit på liten promenad med full utrustning igen, denna gång med dressyrsadeln på.
  • Haft en kort lektion nr 2 i longering i skritt och trav, med all utrustning på och dinglande stigbyglar, vilket gick jättebra.

Wilton är en modig, nyfiken, framåt kille med stort självförtroende och det är just hans överdrivna ”framåt/pushighet” som blir det jag får jobba mest med vad gäller hantering som en genomgående röd tråd. Han blir helt klart bättre hela tiden men vi är inte framme än. Sen är det ju såklart viktigt att tänka på att han är ung och har en toddlers koncentrations-uthållighet. 😉

Planen framåt nu är att fortsätta med markjobb så länge underlaget tillåter hemma och sen, senast kring årsskiftet, ska han sittas/ridas in. Jag har inte alls bråttom med att han ska vara riden i alla gångarter då, vi får se hur han tagit in träningen och hur han verkar då – annars tar vi vid med det mot vårvintern i god tid före unghästtestet i slutet av maj månad. Det är vår plan. 🙂

Och ja, jag kommer såklart ta hjälp och inte vara ensam när det är dags att sitta upp. Mer om det längre fram.