Hästarna har ny adress – igen!

Puh. Att flytta är ett himla företag varje gång. Jag är nyfiken hur många steg jag gick igår och hur många vändor jag bar saker hit och dit. Hela dagen gick åt till allt möjligt fix kring hästarnas flytt men nu är jag i alla fall i stort sett klar. Jag var med på insläppet igår och hästarna var totalt coola men tycktes smått förvånade när de fick gå in och sova på sprillans nya satinlakan. 🙂 Strax ska jag åka dit och hjälpa med utsläppet också såhär första gången.

När vi precis kom dit verkade både Grizzly och Wilton direkt finna sig till rätta i sin nya hage i alla fall. (Det fanns ju mat…) 😉

Är ni nyfikna att se var vi flyttat så kika på filmen här nedan om ni vill! TACK Ida och Tim för hjälpen att köra hästarna! Nu hoppas jag att vi flyttat klart på vääldigt länge…

Första intrycket av nya stället är väldigt bra i alla fall och alla människor verkar väldigt trevliga. Det tycker jag i och för sig för det mesta. Tack till E för tiden hos er, även om den blev kort! 🙂

Grizzly fick i fredags nya skor samt sin årliga munkoll och även vaccination. Jag ska så småningom försöka synka ihop både fotvård och vaccinationer på hästarna men det får bli senare. Nu ska de få bo in sig ett par dagar här på nya stället och sen hoppas jag hitta ny inspiration och motivation igen att fortsätta träningen med båda mina godingar. ♥♥

Tips: Glöm inte att ändra på ”kugghjulet” på videoinställningarna till så hög kvalité som möjligt. 🙂

Snart flyttdags

Mina guldklimpar ♥

Jag har som jag nämnt bestämt mig för att flytta hästarna igen. Jag saknar att ha en ridbana på gården, särskilt nu när jag måste försöka vara så tidseffektiv jag bara kan om kvällarna – och jag tycker ju om att jobba hästarna från marken ganska mycket, vilket är skönt att ha utrymme för nära och lättillgängligt. Det är fler saker som också gör att jag flyttar, men nu ser jag bara fram emot nästa helg – när flyttlasset går, lördag närmare bestämt! 🙂

Grizzly och Wiltons nya hage är redan preppad inför deras ankomst. ♥ En bal är utkörd (nej, så klart inte öppnad än) och nu väntar bara inflytt. Den här veckan får gärna swisha förbi så snabbt den bara kan. 🙂

Ont…

Helgen är alldeles snart slut och den blev jättebra i många delar, men pricken över i som jag sett fram emot, hoppträningen med Grizzlan, blev inte av. Jag avvaktade till sista stund men fick ställa in. Vi får snart ta omtag på vår träning för just nu är det verkligen snudd på obefintlig. G känns i alla fall fräsch och fin när jag väl rider, så det är åtminstone skönt.

Jag fick ju som sagt behandling direkt i led i båda mina fötter i fredags och det jag misstänkt skulle bli värre, än både handled och axel som jag tidigare fått injektioner i flera gånger tidigare, stämde… F** vad ont det gjorde stundvis. Tydligen nervtätt där och det kändes under hela kvällen och natten då det värkte nåt helt galet. Jag fick ta värktabletter för att kunna somna. De närmsta 24 timmarna efter injektionerna fick jag inte lägga vikt på fötterna, så soff- och därefter sängläge var det som gällde.

Sen dess har mina fötter varit som ”nerv-ömma”, är det närmast jag kan beskriva det. När tårna böjs ilar det i hela fötterna, men jag hoppas att det ska ge med sig snart så jag ens kan börja känna om själva behandlingen gett någon effekt på inflammationen.

Hur som helst. GALET mysigt och roligt att hänga en hel dag med Ida, Tim och familjen i lördags! Vi hade en spännande utflykt inplanerad och vill ni kan ni följa med oss på delar av den här i videon nedan. 🙂

Wilton mätt och dags för lite fler sprutor

Tjat kanske lönar sig igen. Jag har fått en tid hos läkaren nu för behandling direkt i led i mina fötter. Det känns lite gruvsamt ska erkännas, men jag HOPPAS det kommer funka! Efter två försök i axeln och efter fem försök i min handled så hade ju den direkta ledbehandlingen bra effekt, peppar peppar. Problemen där trodde jag aldrig skulle gå att komma till rätta med, men inflammationen gav med sig till slut efter över 2 år!

I helgen väntar mycket skoj, bara mina fötter inte är för onda efter behandlingen. Vi ska hänga med Ida och Tim stora delar av lördagen med, såklart, massa hästiga aktiviteter. Därtill middag och surr till sen kväll. ♥

På söndag har Grizzly och jag vår månatliga hoppträning och jag hoppas jag är i form för det då.

Igår mätte jag Wilton igen, mest för att det är roligt att följa! När Wilton kom till mig i februari så mätte jag honom efter någon vecka. Han var ju då snudd på 157 cm i manken men jag mätte inte bak då. (Wilton var inte direkt så bra på att stå still då så vi konstaterade bara att han var bakhög, haha… ) Igår mätte han 158,5 cm i manken och drygt 161 cm vid korset. Han är snudd på exakt 2 år och 4 månader nu, även fast han snart räknas som 3-åring. Jag tror Wilton, för mig, blir helt perfekt. ♥

Nu önskar jag alla jag känner och inte känner, en riktigt trevlig helg! 🙂

En svacka

Ett snabbt hej från mig som är inne i en svacka. Det är inget nytt och inget oroande, för den här tiden är den liksom mest omotiverande för mig varje år. Lägg därtill mycket som ligger i rullarna och kommer förändras, förhoppningsvis till det bättre men det återstår att se. Lägg därtill alltmer svullna och värkande fötter som ställer till det mer än jag tycker ska vara nödvändigt. Note to self att kontakta läkaren igen för att återigen be om direkt-injektioner i led istället för att bara gasa på med kortison och smärtstillande.

Alla djuren mår bra men går på lite halvfart just nu. Tävlandet denna säsong kan jag nog bara glömma. Jag har en tävlingshelg ”kvar” som jag hade hoppats på – men jag fortsätter att hålla det öppet till sista stund. Det är ju ”bara” en dressyrklass, dvs. inget som Grizzlan inte skulle klara av så vi avvaktar innan jag vet om vi kastar in handduken helt denna säsong. Typiskt att jag hann betala alla licenser…

Det är också dags att boka in lite hälsokontroller och sånt småfix för mina kusar. Munkoll x 2, vaccination för Grizzly och hovslagare x 2.

Kämpa Elaine, det är snart vår!

Wilton har löshoppat igen ♥

Snart 2 år och 4 månader gammal ♥

Söndag morgon och en väldigt dimmig sådan fläckvis. Stallkamraten Melina och jag lastade våra 2-åringar och begav oss ut till Timrå ridstadion. Det var löshoppningsdags igen! 🙂 Det är på pricken fem månader sedan vi var där senast för hästarnas första ”löshoppning”, då de fick bekanta sig med ridhuset och bommarna – och springa tillsammans över ”hindren”. 😉

Vi hade tider bokade 9.00 och 9.20. Melina var snäll och gav mig och Wilton första tiden, då vi idag bestämt att låta hästarna vara själva under löshoppningen jämfört med senast, vilket såklart innebar att de fick vara själva under respektive väntetid också. 40 hemska minuter utan sin bästis, Vito, sa Wilton! 😉 Skämt åsido är det nyttigt att W får känna de där känslorna, och ja, jaga upp sig lite men sen ta sig igenom det och lugna ner sig – på egen hand, vilket han gjorde idag. Men det var skönt att vi som sagt fick den första tiden så Wilton fick springa av sig lite av den energin som bubblade i hans kropp innan jag skulle vänta med honom utanför. 😉 ♥

Spänd och ganska stressad körde han slut på det mesta av sitt krut redan innan vi började hoppa – men löste allt på fint sätt ändå tycker jag. Jag är SÅ nöjd över honom och längtar att se hur han utvecklar sig med tid, mer träning, mognad och tillväxt. ♥

Vill ni se hur det gick på löshoppningen? Kika på filmen här nedan vetja! 🙂

TUSEN TACK Melina för trevligt sällskap som alltid!