Planen kändes görbar innan, men med en sån här hobby som vi har så får man ofta planera om. 😉 Wilton och hans kompis Vito åkte på sin utflykt till slut, även om tidsschemat helt gick om intet. Även fast jag inte kom iväg med Grizzly så kom jag inte från hästarna förrän närmare kl. 22. En timme är verkligen som 10 minuter ibland. Märkligt det där? 😉

Jag kände ändå att jag ville prioritera Wiltons tillfälle till en liten utflykt och det kunde inte ha gått bättre, igen. De är SÅ trygga tillsammans, även fast vi är på nya ställen. Inget tramp i transporten, de står lugnt och stilla och väntar innan vi lastar ur osv. Ingen uppstressning när vi släppte dem lösa i paddocken, klev rakt på transporten igen på vägen hem – och så vidare. ♥

Min lille goding ser alltid ut som en liten mini intill sin ståtliga poolare som mätte 165 cm redan innan betessläppet, haha!

Nästa planerade utflykt för W blir om bra precis en månad då det vankas löshoppning igen!

Jag ångrar att jag inte hade med mig kameran igår kväll så suddiga prints från telefonen är det enda jag har. Bättre än inget trots allt. 🙂

Hästarna är trötta på de jäkla flugorna och det syns på de små liven. Sommarkollo är inte bara vila utan snarare stundvis lite av en tortyrkammare på så vis. ♥