Träningssuget tillbaka ♥

Grizzlan ser tillbaka på en trevlig kväll på klubben. 😉

Snölyxigt underlag över hela ön och träningssuget är tillbaka! 🙂 Igår var jag och Grizzlan i ridhuset och joggade en timme. Vi liftade med våra stallkamrater Lina och Love, tack för sällskap och skjuts! Blir så glad när man har sällskap i stallet, det är ju liksom halva nöjet.

Grizzlan kändes fin och vi nosade lite på den förvända galoppen igen. Det är inget att skryta med alls ännu, alltså – han gör dem helt rätt utan att bryta galoppen eller så, men vi behöver öva så vi har mer styrka och bärighet. Det kommer! 🙂

Köttbullen ♥

Nu när det är perfekt underlag längs byvägarna ska jag se till att vi lägger in trimpass och passa på att öva skolor, enkla byten i galoppen med mera – då man kan passa på att nyttja långa vägar och gratis bra bjudning i hästen.

Idag ska jag skotta fram transporten, halvklippa G för tredje och sista gången den här vintern och sen pyssla om honom ordentligt. ♥

Imorgon bitti väntar hoppträning igen. Wihoo!

Lillfissen som kanar ner på rumpan i trappen. Kan själv… ♥
Mini och Penny slappar i soffan, som vanligt. ♥

Skräckblandad förtjusning och snöstorm

Grizzlys och min rumpa över ett av gårdagens hinder i vår väg. 🙂

Så blev det vinter. Och enligt proffsen på väder ska vi få ordentlig vinter den närmsta veckan med massa snö följt av stadiga minusgrader. (Behöver jag säga att jag redan längtar till våren och småfåglarna, så som jag säger VARJE vinter?)

Den lilla snö som redan fallit har gett oss trubbel att ta oss hem på gården igen med våra bilar, A och jag. Så gissningsvis blir vi strandade här hemma nu ett tag. Utan fyrhjulsdrift är vi chanslösa…

Att ta sig till stallet ikväll och imorgon får vi se om jag lyckas med. Jag har tur som har Grizzlan uppstallad där det är fullservice, men jag vill ju ändå att antingen jag eller medryttare Anna, kan titta till och pyssla om honom själva varje dag. Att snö och kyla kan ha sån makt över en gillar jag inte. Sommarens regnoväder är väl inte direkt trevligt, men inget man fastnar i åtminstone!

Hur som helst. Igår var vi på årets första hoppträning igen. Serpentinövningar som uppvärmning där G kändes riktigt fin faktiskt, och sen travhoppning med 5,5:an följt av en linje med ett räcke. Egentligen en enkel övning, men det kändes att det var tre veckor sedan vi hoppade senast. G gör alltid det han ska, men mitt huvud börjar lätt trolla med mig… Varje hoppträning, eller tävling för den delen, är som skräckblandad förtjusning för mig. Jag älskar verkligen att hoppa och det gör Grizzlan också som det verkar. MEN, jag kan inte få ur huvudet att jag kanske inte borde för OM/NÄR jag ramlar av kommer jag kanske inte kunna rida alls sen med min skitkropp… Igår var en dag när jag kände mig svag i kroppen, särskilt eftersom träningen var innan lunch när jag inte “kommit igång” än. Jag känner mig kycklingstark i kroppen och har molvärk lite varstans. Jag vill inte sluta med hoppningen, men kan inte riktigt få mitt huvud med i det resonemanget – än.

Jag kände mig mao inte modig alls men vi tog oss igenom träningen. Och trots detta ser jag fram emot nästa helg då tanken är att vi ska träna för vår gamla tränare som vi alltid red för innan jag flyttade till Ö-vik! 🙂

Arwin hjälpte till med skottningen på tomten i helgen. ♥

I helgen har vi lekt massor på vår tomt med snölek och skottning. Arwin har åkt pulka för första gången och även snösläde. 🙂

Hur veckans planering i övrigt ser ut verkar vädret få vara med och bestämma. Så gott det går ska G ut och röra på sig – och förhoppningsvis kommer vi iväg till ridhuset en gång till under veckan för en liten trim. Det hoppas jag på. ♥

Ny hemmaklubb och karantän…

Arwin och jag på nyårsafton. Party, party! 😉

Long time, no blog. Dagarna swishar förbi som vanligt och vi har spenderat vår tid hemma sen några dagar efter jul. A fick tillbaka ett positivt covid-test på självaste nyårsafton, så vi har varit i hemmakarantän hela familjen. Som tur är har både jag och Arwin klarat oss från att bli sjuka, men självklart ska man hålla sig från att träffa andra ändå. Vi har haft egenkarantän här hemma men nu “får” jag röra mig i samhället – med vanlig coronaförsiktighet- igen.

På måndag ska Arwin få återgå till inskolning på förskolan igen också. Han har ju varit hemma flera veckor nu, så det blir som en liten omstart igen. Hoppas det ska gå bra. ♥

Grizzlans medryttare, Anna, har hjälpt mig med Grizzly under tiden jag var portad. TACK! ♥

Igår fick vi chansen att hänga med våra stallkamrater till klubben för att jogga ett pass. SÅ skönt att vara inne i värmen istället för i kylan utomhus. TACK Lina! Jag åkte i egen bil så vi skulle kunna hålla avstånd på bra sätt, men Grizzlan fick åka med i Linas transport.

En print från gårdagens lilla jogg i ridhuset.

Vi har påbörjat jakten efter en ny bil (så jag också snart kan dra min transport vintertid) men än så länge har vi inte hittat nåt som passar vår plånbok. Men “snart” så… 🙂

Från och med i år ska jag vara medlem i Sundsvalls Fältrittklubb “Färsta” och såklart tävla för dem också. Under fjolåret tävlade jag fortfarande för ÖOR (Örnsköldsviksortens ryttarklubb) men nu är Färsta min närmaste hemmaklubb. Fakturan för medlemskap och anläggningsavgift damp ner i mailkorgen idag. Heja friskvårdsbidraget! 😉 (förutom medlemsavgiften förstås)

Grizzlan har ju haft ett par lugnare veckor över jul och nyår med endast uteritter och många vilodagar, men nu återgår vi till mer normala veckor igen är det tänkt. Nu får G några uteritter fram tills på söndag då vi ska vara med och hoppträna lite lugnt igen.

Jag har ändå en ganska bra känsla inför 2021, har inte ni? 🙂