Igår var det hoppträning igen, något som jag numera ser fram emot varje gång. Hoppning handlar så mycket om självförtroende, både för ryttaren och hästen. Det är lätt att stjälpa den om något går fel… Därför är det så otroligt viktigt att man kan ha förtroende för sin tränare när det gäller övningar som har bestämda avstånd som ”hjälper/tvingar” hästen till ett bestämt antal språng som studsövning, ett hjälphinder eller bommar.

Just precis det nämnda ovan raserades totalt igår. Förtroendet. Som tur är inte självförtroendet, även om man direkt ifrågasätter sig och känner sig så dålig när man med hästen inte klarar en övning, trots ett par försök.

Övningarna visade sig vara uppställda med rejält felaktiga avstånd vilket gjorde att det var omöjligt för hästarna att lyckas och faktiskt skulle kunna vara direkt farliga.

Så, det enda jag tar med mig från gårdagens träning är att det där gör jag inte om. Vi var tre från vårt stall på samma träning och den slutsatsen var vi rörande överens om…

Nu ser vi fram emot att kunna delta på hoppning på söndagar istället, något jag hoppas och tror ska hjälpa oss förbereda Grizzly och mig inför nästa säsongs tävlingar. ♥