Igår blev planerna hastigt ändrade. När jag kom hem från jobbet såg jag direkt att Penny inte mådde bra. Hon bara låg i vardagsrummet och mötte mig inte som hon brukar. Jag tog tempen på henne och 39,8 visade den. Ett samtal till veterinären och full fart in för att hjälpa mitt penntroll.

Penny var riktigt hängig när jag åkte in, nästan som medvetslös när jag då och då i trafik-köerna petade på henne får att säkerställa att hon fortfarande var med mig.

På plats på kliniken togs röntgenbilder, blodprover och man gjorde även ett ultraljud. Och tempen där och då låg på 39,5. Veterinären blev förbryllad över hennes luriga provsvar, för inget visade på någon tydlig avvikelse. Något förhöjd sänka men i övrigt normal blodbild, viss mängd vätska syntes i livmodern men ingen direkt förstoring och mängd som hon hade väntat att se.

Veterinären gav henne vätska (puckel i nacken) och föreslog att jag skulle åka till den andra veterinärkliniken i stan för observation över natten, där de i så fall skulle kunna göra en akut operation om Pennys läge förvärrades.

Vid den stunden tyckte jag Penny såg piggare ut på ögonen, så jag valde att ta hem henne och vaka över henne själv. När vi kom hem låg hon och sov hela tiden, men redan efter första kontrolltempningen vid 21-tiden var tempen nere på 38,5! Under natten har hon legat vid mina fötter non stop och jag har petat och kontrollerat henne tätt som ofta. Morgontempen nu i morse visade 38,3 och hon såg betydligt piggare ut nu på morgonen.

Dygnet innan detta hade jag uppmärksammat att Penny varit extra törstig och kissat mycket mer än hon brukar. Men det har varit det enda avvikande hon visat innan febern stack iväg igår. VAD kan detta vara?! Hur som helst avvaktar vi lite nu och håller nära koll på henne. Mitt lilla penntroll. ♥

Idag är det exakt ett år sedan jag fick säga hejdå till min hjärtehund, Fendi. Tänker på henne nästintill varje dag och saknar henne precis varje dag… Hoppas du har det bra där du är, Norpan. ♥