Det var en gång…

Som jag nämnde saknas det en postlåda till vårt nya hus, eftersom ingen bott där på länge. För att kunna se hur de andra husen hade sina postlådor kikade jag på Google Maps igår – och vips fick jag vara med om en resa tillbaka i tiden!

Det var en gång… ett staket! …bärbuskar! … ett flertal lummiga träd! … och ett hus i stort behov av renovering. 😉

Kul att se förändringen, men mindre kul att se att den som då ägde fastigheten inte verkade bry sig om hur resultatet blev utan mest troligt bara tackade och tog emot en peng av kommunen när de ville norpa en bra bit av tomten och göra cykelväg. Tittar man hur grannarna valt så har de fixat till snygga, upphöjda, murar och/eller staket på nya tomtgränsen.

Där det gamla garaget fortfarande står, som man ser längst bort i bild här – fanns plats framför portarna med träd och sen staketlängan. Nu är dörrarna igenbommade och får inte ens öppnas, för de går då ut i cykelvägen…

Sånt här jobb är inget man gör i en handvändning, det vet jag, men A och jag måste ta oss en rejäl funderare på hur vi vill ha det. Kan det ens funka med staket nu? Kommer snöröjningen att ta kål på det varje vinter kanske?

Här syns huset innan renovering. Även om det inte kommer kunna återskapas med stora träd på läänge, så vill jag helt klart bona om och rama in vår tomt så den känns mer privat och mysig än den gör nu.
Här är huset innan renovering! Det är liiite skillnad nu. 🙂

Huset har verkligen fått sig ett lyft, samtidigt som man är nyfiken hur det såg ut inne innan renoveringen. Tydligen var det två lägenheter då. Som sagt, inte så stort hus som många tror – ca 120 kvm men med två alkover som biyta därtill. 🙂

Grizzly blir också Alnöbo

Grizzly kommer få börja sin tid som Alnöbo på sommarbete. Dock inte sommarvila om jag får vara med och bestämma! 😉

Som jag sett fram emot att hänga med mitt gamla stallgäng igen efter flytten hem till Sundsvall. Nu blir det inte så…

Jag har av flera anledningar bestämt mig för att stalla upp Grizzly nära där jag kommer bo, på Alnö, för att göra min vardag lättare. På grund av allt Corona-kaos kommer till exempel A jobba kvar i Ö-vik minst ett halvår längre än tänkt, vilket gör att jag blir mycket ensam med Arwin om veckorna. Min värk verkar ju också leva ett eget liv, vilket jag motvilligt måste ta hänsyn till.

Tid och lättsam logistik är dessutom vad jag förstått vad en småbarnsförälder hela tiden önskar man hade mer av, så jag hoppas nu det här är rätt beslut för mig, för Grizzly och hela min familj.