Likt en Tarantinofilm – blod överallt… (känsliga läsare varnas)

Det är svårt att säga hur djupt såret är, men som tur är började blödningen avta medan vi var där i alla fall. Det är som djupast på insidan men revan går längs med kanten i dryga 10 cm.

En rubrik passande som den dramaqueen man är, haha – men det var den mest målande beskrivning jag kunde komma på just nu som beskriver det vi såg.

Den ridtur som jag hade sett fram emot hela dagen blev tyvärr inställd. När vi gick för att hämta in hästarna från hagen mötts jag av en nedblodad Grizzly, och jag höll på få en hjärtinfarkt där och då av vad jag såg! Två blodiga framben var det jag först såg, men när jag tog på honom grimman såg jag hur det droppade blod under hans ganasch.

Vi tog in honom i stallet, ringde distriktsveterinären och började tvätta såret det bästa vi kunde. TACK Ida och Sandra för hjälpen!

Såhär såg hans framben ut, så ni förstår den hjärtinfarkt jag fick…

Veterinären tyckte, efter att ha sett några bilder som vi tagit efter bästa förmåga, att vi skulle avvakta till imorgon bitti. Det såg nämligen ut som att det inte var helt färskt, eftersom en del blod hunnit torka och stelna till. G hade dessutom inte alltför ont så han kunde äta och dricka obehindrat, men främst är det nu tempen som jag måste hålla koll på. Sen är det bara att hoppas på god tur.

Såret skrubbades och spolades rent så gott vi kunde. Ni ser de slamsiga bitar som rann ner på min hand när det lossnade från såret.

När vi då skulle släppa ut Grizzly i hagen igen skulle Ida hjälpa mig leta reda på en av hans boots som han tappat i hagen, och då möttes vi av en ganska chockerande syn – det var blod ö v e r a l l t vart vi än gick i hagen och vid och i båda höbalarna.

Vad som hänt vet bara Grizzly och hans hästvänner. Hur som helst spelar det ingen större roll, det är en olycka och sånt som kan hända – men likväl så är det så nervöst när det händer såna här saker. Håll tumme nu att G klarar sig från att såret blir infekterat och att han inte får feber under natten. Veterinären och jag kom överens om att jag skulle höra av mig med rapport imorgon bitti.

Måste ta fram sy-talangen…

Min busiga ponnyhäst… 🙂

Blötsnö, rusk och busiga hästar. Jag har inte ett endaste täcke till Grizzly för dagen som både är helt och håller honom torr. Nä, inte ens det jag köpte nytt i 1680 D håller torrt! Jag måste prova lämna in det för impregnering igen, men det är väl märkligt att det ska behövas på ett helt nytt täcke?! Kan det vara att det är så grovt i yttertyget som gör det tro? Men då ska det ju inte kallas ett vattentätt regntäcke heller tycker man…

Jag ska svänga förbi Jula och köpa hem björntråd idag. Det är dags att ta fram de dolda sy-talangerna och försöka tråckla ihop de värsta hålen och flikarna som hänger i hans täcken – ett försök att kanske ge dem lite förlängt liv.

Grizzly såg i alla fall fräsch och fin ut igår kväll när jag löslongerade honom. Jag var i stallet vid 22-tiden eftersom A blev tvungen att jobba över. Man är inte direkt toppmotiverad då att åka till stallet, men you gotta do what you gotta do när man har djur.

Ikväll ser jag fram emot en uteritt där även Ida hänger med på lånad häst. Kul! 😀

Mitt matmonster som älskar allt som bjuds! Han bara gapar och ler. ♥