
Igår var verkligen inte min dag. Jag borde ha stannat hemma från stallet, eller åtminstone bara åkt dit och pysslat om Grizzlan. Men, jag hade ju bestämt mig för att rida trots mina farhågor om snöras från taket m.m. Och visst red jag! I skritt, i ca 10 minuter kanske? Sen var jag nästan nära tårar om jag ska vara ärlig.
Grizzly var så spänd, kändes som en tickande bomb och spratt till titt som tätt, varav en gång lite rejälare så han tvärvände och stack mot mitten av ridhuset innan jag fick stopp. Jag kände mig som en barbiedocka som någon mindre varsam unge hade lyckats få tag på, ni vet de som drar loss armarna från kroppen. Mina axlar värkte helt galet av det ryck som blev och jag blev helt enkelt rädd att göra mig mer illa eftersom det bara vara en tidsfråga innan nästa snöras, så jag klev av. 🙁
Den känslan som tog över har jag inte på riktigt upplevt på hästryggen förut, inte på sånt här sätt som ”vann” över mig igår. Grizzlan brukar inte vara särskilt modig och han har ju tidigare varit känd som bockmästare, särskilt i sina yngre dagar – men jag har aldrig känt som igår. Och det var inte Grizzlans fel egentligen. Det är jag som inte litar på min kropp. Jag litar inte på att jag kan hålla mig kvar… att jag inte kommer göra mig illa. Mina magmuskler är inte tillbaka såsom de varit, vilka definitivt behövs i ridning och särskilt när det blir såna här kast i sidled som man inte är beredd på. Värken jag har för dagen och haft senaste månaderna gör dessutom att jag känner mig som en fågelunge, så skör att det känns som jag ska gå sönder för minsta lilla.
Jag tog in G i stallet och bytte utrustning till tömkörningsgjorden istället, men G spratt ytterligare några gånger då snön föll från taket – varav en gång då jag precis skulle spänna om tömmen. G for framåt uppåt och landade precis på min onda fot! AAJ!
Egentligen ville jag då bara avbryta helt, men jag fortsatte en stund till så han åtminstone fick röra sig en stund i alla fall – men sen gav jag mig. Det träningspasset är bara att lägga i vasken och försöka glömma…
Jag hoppas vädret stabiliserar sig nu så snön ligger kvar på taket alternativt inte lägger sig där mer i vinter. 😉
Såhär hoppas jag vår träningsvecka blir vecka 51;
Måndag: Uteritt
Tisdag: Uteritt
Onsdag: Bommar och lite gympahoppning
Torsdag: Lösgörande jogg i ridhuset alt. tömkörning
Fredag: Vila
Lördag & Söndag: En uteritt och ett dressyrpass