Nu vänder jag upp i sista sväng och in på upploppsrakan! Sista jobbveckan innan semester och det känns fantastiskt skönt.

I midsommar blir det firande för hela slanten. Bror med familj kommer upp och hälsar på några dagar och vi ska fira med A’s syskon och familjer också – så det blir trevligt. Sen fyller A år bara nån dag efter midsommar, så än mer kalasigheter väntar då. Många tårtor blir det… tur man äter för två. 😉

Grizzlan har haft det väldigt lugnt senaste tiden. Jag såg för ett par dagar sedan att han hade ett sår av ett slag på ett framben, på senan, med en lokal liten svullnad  – så i lördags tog jag bara ut honom på ridplan för att kolla om han såg halt ut. Såret har i alla fall fått fin skorpa, men området är fortfarande lite svullet. Lowa ska ha honom i början av denna vecka, så skrittrundor i skogen blir bra för hans del.

Jag håller på och vrider och vänder och klurar hur det ska lösa sig med Grizzlan nu kommande par månaderna då det ”gäller” ordentligt. Man vill inte behöva förlita sig helt på andra, men jag vet ju att jag kommer behöva mer hjälp än någonsin en period. Det går inte att komma ifrån…