Såja. Då var årets jul- och nyårshelger förbi. Även fast jag egentligen bara tagit det lugnt har det varit ett par tuffa veckor pga. min ledvärk som växlat upp till en helt annan nivå. Inflammationerna vandrar och främst har det varit min axel, den högra denna gång, och händerna som krånglat. När axeln är som värst hittar jag inget smärtfritt läge och kan därför inte sova om nätterna, men den känns som tur är ”bara ond” nu – hanterbart att leva med, men inte att göra nån nytta med.

I samband med vår IVF har jag fått ta hormoner som enligt vad jag fått veta kan accelerera just inflammationer och ledbesvär om man har SLE, så mest troligt är det vad som hänt. Snart ska det nog vända till normalt igen, tänker jag. 🙂

Jag har longerat Grizzly i nyårshelgen som hans motion, i övrigt bara pysslat med honom. T.o.m. att borsta honom är en utmaning. Jag känner mig så dålig som hästägare, men måste försöka acceptera att detta är som det är nu och att det förhoppningsvis snart går över. Lowa kommer hem till helgen och förhoppningsvis får Grizzly några skogsturer i veckan med henne framöver som komplement. Vi ska bara invänta hovis så vi får ordentlig vinterutrustning på fötterna först. 🙂

Grizzly har varit snäll och ställt upp som barnhäst vid två tillfällen under helgerna. Han är verkligen en klippa när barn är i närheten. ♥ Jag blir så stolt över honom, som vanligt. 🙂

Nu siktar vi fram mot året 2019 och hoppas vi kan göra det till ett favoritår!

Gott nytt år på er alla!