En omgång med Arnika över bogparti, manke och rumpa efter träning uppskattas av Grizzlan.

(Samtliga mobilbilder av Kicki)

Imorgon är det dags för tävling och jag är redan lite nervös. Jag borde inte vara det, för jag vet att vi mest troligt kan styra runt en LB:2 utan ”att dö”. 🙂  Vi får i och för sig vänta och se om det kommer likna en LB:2, för jag kan inte programmet helt 100 än märkte jag igår… 😉

Jag testade rida några programdelar och har vi medvind kan det gå ganska bra, annars går det mindre bra. Så enkelt är det. 😉 Det är nu upp till mig att fokusera på att bara göra tävlingsdagen till det den är tänkt för. Tävlingsträna.

Stundvis känns Grizzly riktigt fin på träning i alla fall, men man vet aldrig vad man har på tävlingsplats. Lägg därtill att han kanske är lite trött efter två timmars resa, och att det var längesen senaste utflykten osv.

Kicki följer med mig som tryggt sällskap, medhjälpare och chaufför. Jajamän, hon ställer upp och kör, OCH KNOPPAR Grizzly – så jag är riktigt bortskämd. TACK Kicki för att du ställer upp såhär. ♥

Efter ridpasset fick jag hjälp av Kickis son, Elwin, att skritta av Grizzly. Titt så fina! 🙂

Ikväll väntar putsning av all utrustning, packning av transport, lätt longering av Grizzly och massage därefter – och… programplugg.

Sen upp tidigt imorgon och göra i ordning mig själv, bada och snofsa till Grizzly, knoppa manen och köra till Härnösand. Heja oss. 🙂