Penny lätt över det höööga hindret!

Fendi på väg genom däcket - ett favorithinder

Idag har vi tränat  i Klass Arena igen. Så bra hall för vinterträning! Varken hundarna eller jag halkar, och det är ljust och fint.

Jessica, som jag tränat med över jul - åker hem till Oslo nu igen och därför blir jag liksom utan träningssällskap. Att hyra hallen själv är varken roligt eller billigt…  Så söker någon en träningskamrat, hojta gärna till! Har man planerat sitt träningspass väl, så räcker en timme tycker jag med 2-3 personer.

Själv byggde jag en velodrom idag, med tunnlar som draghjälp i båda ändarna. Fendi gick betydligt bättre idag, och Penny var riktigt pepp! En skön känsla idag. Mer sånt please!

På valpfronten är det 2-veckors födelsedag idag. Jag har fått veta vad tikarna kommer heta i stamtavlan nu, och jag har därför nu ytterligare ett tilltalsnamförslag till den lilla…

Nice of you to Come bye Sparkling Sun  eller  Nice of you to Come bye Setting Sun.  Det låter väl lite som en Sunny, fast lite försvenskat “Sanni”?  Vad tycker ni?

Efter ett långt, alldeles för långt, agilityuppehåll - så har vi ikväll dammat av den roligaste aktiviteten av dem alla. Jessica hade tagit med sig en liten kombination som vi övade, där slalom var centrum. Jag tog det lugnt med båda tjejerna, eftersom det var så länge sedan sist - men särskilt Penny verkar ha saknat agilityn! Hon gick faktiskt över förväntan bra och henne känner jag gott hopp om och ska försöka lägga upp en bra träningsplan i vinter/vår för henne.

Fendi verkade sugen, men ville liksom mest köra det hon tycker bäst om… tunnlar. Självständiga Norpan är inte en helt lätt vovve inte. Men vi tränar vidare, redan nu på juldag är det dags igen - på samma ställe, med samma sällskap. Kul!

God Jul!

Shelties brukar vara matglada som oftast. Det mesta ätbart välkomnas in i deras långnäsor, men det i matväg som har mest power av allt på mina hundar - är korv. Så om de får välja sin lön vid “arbete”, så blir det just korv.

Ikväll har jag tränat fasthållande av föremål och använde idag en liten spårapport. Fendi fick hålla apporten stilla lääänge och jag varvade med att ibland putta lätt på apporten, och ibland locka (omvänt) med korv. Hon har verkligen fattat galoppen och lyckades duktigt, trots alla mina “haveriförsök”.

Pennys slant har inte riktigt trillat ner än när det gäller detta. Hon plockar i alla fall upp apporten, men släpper den nästan lika fort. Den hinner precis lätta från golvet bara. När jag har hållit apporten i handen, brukar hon bara bita kort och sen direkt släppa - och det ser nästan ut som hon köjs?!  (stavning på köjs?)  Det hon har börjat göra nu, istället för att hålla greppet stilla längre - är att liksom bita till ett par gånger istället innan hon drar undan munnen. De grå håren på mig blir bara fler och fler!

Nu på fredag och söndag har jag och Jessica bokat Klass Arena för att träna agility tillsammans. Det gäller att passa på medan hon är hemma på byn! SOM jag längtar!

Väska och bild från Jula

Den här väskan blev det, från Jula! Nu får jag hålla tummen att SAS inte är kinkig på 3 centimeters överskridande av deras måttangivelse. Vad jag hört brukar de inte mäta burarna alls, utan bara väga dem. Jag får helt enkelt hoppas att de håller sig till den rutinen.

Så på detta vis ska lillan färdas hem till Sverige. Det är planen i planet.

Idag har jag varit och hälsat på hos kennel Ganteus, närmare bestämt min vän Fia. Hon har för dagen en kull Grand Danois-valpar, nu 4 veckor gamla. De fick idag vara med om sitt livs första fotosession, och här ovan syns en av de söta. En blivande gigant.

Penny - den lilla vovven som antingen har världens fokus, eller som är i en helt annan värld. Det finns liksom ingenting mittemellan för henne. I brist på färska bilder, så bjuder jag på en gammal. Penny blott 9 veckor, redan självklar i vår lilla flock. Kärlek.

Efter jobbet idag var vi hos Tina och tränade lydnad. Penny har sånt härligt tryck och krut i det hon gör, hon går verkligen all in! Jag ser så fram emot att fortsättningen av hennes träning, för det känns som hon är en oslipad diamant. En liten juvel som jag måste göra mitt bästa att ta till vara på…

Sådärja. Nu är resan till Amsterdam bokad, och jag har fått grönt ljus från SAS att ta med valp i kabinen. Nu saknas bara en godkänd flygbur, helst i tyg - som lilla sessan ska åka i. Någon som har tips om någon bra, och eventuellt någon till låns?

Den 6/2 2012 bär det alltså av. Tur och retur samma dag, för att hämta hem min guldklimp. Nedräkningen har börjat!

Det har pratats mycket om vad jag ska kalla valpen, men helt 100 kommer jag inte bestämma mig förrän jag träffat henne. Det kanske dyker upp något spontant tilltalsnamn när man träffar henne?

Några random förslag är annars; Cookie, Karma, Jolly, Donna, Mini, Dolly, Kelly, Daisy, Sessa, Flora och Hippie.

Lara  och Switch, så kallas föräldrarna till min blivande lilla tös. Ja, idag fick jag det glada beskedet att en av de två tikvalparna i kullen blir min i mitten av februari!  Titta in på länken här nedan, om ni har tid och lust att se de små liven.

De röd- och orange-prydda valparna är flickorna! Senare, när valparna är runt 6 veckor - ska vi tillsammans bestämma vem av dem som får flytta hem till oss. Åh, det här är så spännande! Idag är en bra dag! 

http://bordercollies.nl/litter5/campopup.html

Fem valpar blev det, varar två är tikar. Jag har ingen aning om vilken tur jag har i ordningen på “väntelistan” i denna kull, så i skrivande stund kanske min blivande valp är född - eller kanske inte. Jag vet inte hur jag ska klara av denna väntan på besked! Att vänta är verkligen inte min grej…

Hur som helst. Valparna är gudomligt söta allesammans, så håll tummen för mig!