Fendi 7 mån!

q

Ett bett i örat är bra…

o

…det sätter igång den gamle gubben!

p

Ett till på andra örat?

r

…å matchen är igång!

s

Fendi frågar om G också kan tänkas ställa upp –  men som vänligt men bestämt tackar nej…

Idag fyller Fendi 7 månader! Tiden går fort när man har roligt ♥  Bemärkelsedagen har hon firat på samma sätt som alla andra dagar, nämligen genom att hjälpa hålla gamle Knopp i trim…

Facebook Comments

Att fokusera på det positiva

gaddar

Miss Colgate

Usch som jag beskrev min lilla Norpa igår.. 🙂  Självklart tycker jag om henne så jag håller på att gå av på mitten ändå, trots hennes små egenheter och påhitt. Sen så är det ju så att man ska fokusera på det positiva, och Fendi har massa positivt att komma med också! Hon ser ut att bli riktigt bra storleksmässigt. Hon har dessutom fullt hus i munnen efter tandbytet, vilket inte alltid är helt självklart inom den här rasen. Hon rör sig som på moln och visar det gärna. Hon är en fröjd att se storma fram över stock och sten när hon får göra det hon älskar – dvs springa lös i skogen. Hon ger mig många tillfällen till skratt varje dag. Å hon ser till att jag inte sover bort helgdagsmornarna… 

Sen varje kväll vid 22-tiden när John Blund är på väg, kryper hon upp i mitt knä och är världens gosigaste lilla vovve ♥

Facebook Comments

Personligheter

anka

Anna Anka

Sedan lilla kära söta rara Fendi flyttade in har jag fått grunden till många rynkor och en hel hög gråa hår. Hon är minsann en mycket speciell liten dam…

För det första är hon väldigt självständig. Det har hon varit sen minut ett. Hon tyr sig hellre till resten av hundflocken än till någon människa över huvud taget, inklusive mig. Hon har mycket bestämda åsikter om allt och meddelar detta högt och tydligt. Alltid. Hon älskar fart och fläkt, men vill välja aktiviteten helt på egen hand… Hon har en bästa vän som är hennes badanka, nu döpt till Anna Anka. De passar väldigt bra ihop…  😉  Hon kan liknas vid en blandning av råttan Norpan och hunden Ratata, eventuellt med en liten släng av katten Lucifer. Hon tycker samarbete är ett överskattat koncept, samtidigt som hon visar att terror är mer hennes balett. Ja ni kanske börjar få en liten hint om vad jag menar? Hur och var ska detta sluta?

Jag vet nu att jag varit väldigt bortskämd med mina tidigare hundar. Min första hund Hero var snäll, social, ganska tuff och med på allt. Knoppen är lättsamheten själv. Syns och märks knappt när det inte är träning på gång. Gucci var sen valp en ”A-hund” enligt mig. Han föddes förig och social. Vill alltid vara till lags och har inte ett ont strå på kroppen. Att vilja göra rätt är hans ledord! Men nu är den lätta tiden förbi. Nu väntar prövningarnas tid… i lilla söta rara fina Fendi…   🙂

To be continued…

Facebook Comments

Välkommen hem!

gd

Fniss. Nejdå, jag bara skojas. Jag har varken bytt ras eller köpt mig en till hund 🙂 Men efter dagens fotosession av min vän Fias Grand Danois-valpar, så blev jag löjligt förtjust i den här lilla gula tjejen. Blott fem veckor gammal och alldeles galet bedårande. Vill Ni se samtliga valpar så kommer det alldeles strax ut massa bilder på Fias sida. Kika in vetja!

Facebook Comments

Stygntagning

Så har det snart gått 2 veckor sedan Guccis andra operation. Han mår helt okej för dagen, men får fortfarande lite olja i maten så jag törs inte säga helt 100 än om operationen lyckats bättre den här gången. Idag tog jag stygnen på honom i alla fall. Han står så snällt som en ”gammhäst” i all hantering och har fått beröm ett flertal gånger hos olika veterinärer, just för att han är så snäll att hålla på med. Även när vi vet att det gör väldigt ont för honom.  ♥

Jag har också börjat låta honom gå lite längre promenader för att träna upp sig igen. De är läskigt hur snabbt de tappar i kroppskondition, men tur att det brukar gå snabbt att få tillbaka den också. Undertecknad har t.o.m. börjat ta en och annat löprunda senaste dagarna för att snart kunna ta med honom som sällskap.

Facebook Comments

Hundcoachen on tour

f

Fredrik signerar så pennan glöder…

g1 

Hans bok till turnépris!

h

En av besökarna som ville tala med coachen.

i

En signering till mig blev det också!

Idag hade jag blivit ombedd att komma in till Djurmagazinet här i Sundsvall för att fota besöket av Hundcoachen, Fredrik Steen. Han är ute på en turné i butikerna runt om i landet och signerar då bl.a. sin bok och pratar massa hund. En trevlig prick!

Varken min kamera eller jag är som vanligt inte några fans av att fota inomhus – så kvalitén är tyvärr därefter…

Facebook Comments

Andra gången gillt?

Nu är G opererad igen. Jag kände mig själv en aningens lite lugnare när jag lämnade honom på onsdagsmorgonen än förra gången för en månad sedan. Första natten sov han bra här hemma, men på torsdagkväll märkte jag på honom att han hade väldigt ont. Han flämtade konstant och gick och ”bet” mot bakdelen när han försökte röra sig. Det blev inte många minuters sömn alls den natten för någon av oss..

Som tur är har jag fått veterinärens privata mobilnr som en egen hotline, så på fredagsmorgon ringde jag och bad om råd. Han tyckte definitivt att G skulle få mer smärtstillande och även antibiotika. Så en liten stund senare fick G en Metadonspruta och även ett smärtstillande plåster på ryggen – som ska avge smärtlindring i portionsdoser fram till på måndag. Det blev en snygg rakad ruta mitt på ryggen för honom där plåstret sitter nu, men det är då tur att skönheten sitter på insidan ♥

Jag märker stor skillnad på honom idag även om han såklart mest ligger och sover. Det är skönt att få se honom kunna ligga och slappna av, för det måste ju betyda att det inte gör lika ont längre..  I övrigt äter han med god aptit (som alltid) och han har även fått gå på toaletten på bra sätt, så jag blir nästan löjligt glad 🙂 Nu hoppas jag att detta var andra gången gillt och att G efter det här får bli pigg och kry igen!

Tack för all tumme-hållning!

Facebook Comments

Here we go again

Det var som jag anade. Någonting har gått snett med Guccis operation, vilket konstaterades idag av den opererande veterinären som nu är här i Sundsvall igen ett par dagar. Redan imorgon opereras G på nytt…  och jag har återigen magont a la värsta sortens hönsmamma av oro.

Snälla håll tummen imorgon för en av mina bästa vänner ♥

Facebook Comments

Oj oj

apport

Gucci i apporteringstagen – sommaren 2008

…oj oj oj. Jag är den mest lyckligt lottade hundägaren jag känner. Jag har precis kommit hem från en trevlig träningskväll på klubben. Anna med sin bc-hane Sirius gjorde oss sällskap och vi körde ett litet inspirationspass med lite allt möjligt smått och gott båda två.

Gucci har haft ett par fina dagar nu så jag ville låta honom få göra något riktigt roligt ikväll som han inte kunnat göra på länge – dvs. träna..  Han var så taggad att han knappt nuddade marken. Han svävade fram! Han fick springa ett par motivationsskick till rutan och träna lite fritt följ med främst vänstersvängar och stegförflyttningar. När han kändes lite mer samlad gick jag och hämtade apportbocken, gick fram till hindret och hade som plan att introducera G i momentet hopp/apport a la klass 3. Vissa som känner mig lite närmre vet att jag lätt kan gå för fort fram ibland.. (läs rätt ofta) Men just idag när det handlade om att slå ihop två av Guccis favoritmoment så kändes det som om det inte skulle bli några problem alls. Och jag kände min hund helt rätt den här gången! 🙂

Det första jag gjorde var att ställa upp honom i position i lagom avstånd till hindret. Jag höll apporten lite gömd men redo i höger hand, kommenderade honom till ett uthopp och slängde apporten framför honom som om man skulle ha kastat en boll som belöning. Jag kommenderade apport när han var mitt över hindret och det var precis vad G gjorde. Sprang fram, grep apporten och hoppade tillbaka och satte sig i utgångsposition igen. Var det några frågetecken på det? – såg det ut som han sa när jag tog apporten och berömde honom med korv. Glad och ivrig i hågen kunde jag inte hålla mig… Jag ville prova detta som färdigt moment. All the way, tävlingsmässigt. Ja, jo ni läste rätt, efter ett endaste träningsförsök någonsin. Det är sant, jag bara är sån ibland 🙂  Tror ni det lyckades? Jag tror JA! Och jag har Anna och Sirius som vittnen! Min dyraste finaste goaste ljuvligaste gladaste bästaste Gucci! ♥

Jag spricker snart av inspiration. Snälla snälla snälla nån där ovan – gör så att min hund får bli helt frisk… han har ju så mycket kvar att ge…

Facebook Comments

Hyss

gof

En påhittig ung dam 

Jahopp. Då var möbelrenoveringen igång igen. Idag när jag kom hem på lunchen så hade Fendi fortsatt bättra på sitt påbörjade verk på en köksstol, och sen jobbat vidare på stol nr två. Jag vet inte riktigt om jag tycker det blir så fint…  Hon är ju ensam hemma tillsammans med grabbarna 4 timmar om förmiddagarna, och sen följer hon med mig resten av dagen på jobbet. Det har funkat jättefint tills nu, men de ben och leksaker hon har att underhålla sig med den stunden verkar inte räcka till längre. Och jag vet inte om jag har råd att fortsätta såhär 🙂 Jag tycker ju om våra köksstolar som dom är/var.

Gucci har å andra sidan haft en riktigt bra dag idag. På lunchpromenaden rörde han sig så fint och avslappnat och såg ut att vara helt smärtfri. Dessutom fick han gjort sina B-behov på bra sätt och då mår jag också bra! ♥ Måtte det bara ha varit en svacka förra veckan..?

Facebook Comments