Lead the way

Grizzlan och jag i täten lyser upp vår väg. Ja, lite likt vilket Luciatåg som helst faktiskt. 🙂

(bild lånad av Kicki, tack!)

Man kan säga att mina kvällsritter har ett före- och efter pannlampans tid. Jag har en grym lampa som håller batteriet bra under flera ridturer, trots kyla. Det är inga konstigheter alls att rida rakt ut i skogen längre. Så bra!

Lite spooky kan det vara ibland när man råkar se nåt som rör sig… kanske ett par nyfikna ögon som reflekterar i mörkret. Det är då man hoppas att det är en hare eller räv och inte nåt annat som min fantasi (och Grizzlans) kan koka ihop…  😉

Ikväll blir det hela stallets hästtrio som ska ut på tur tillsammans igen. Jag längtar. 🙂

Facebook Comments

Tagga 2018

Där och då såg han ju faktiskt ut som en tävlingshäst, eller? Smärt om magen och helklippt, ojoj så tjusig. 😉

Haha, jag blir så full i skratt när jag ser den här bilden. Ett annat liv. Ett annat hästliv åtminstone! Nyårs-hoppträning på klubben i Sundsvall och Grizzlan var smärt och fin i kroppen. Han har iiinte riktigt samma dagsform just nu… Men var sak har sin tid. Vi kommer tillbaka.  😉

Lite nyfiken är jag faktiskt hur pass ”illa” det är under all päls. Jag minns ifjol att jag tyckte G såg så tjock ut och inte i form då – men efter klippmaskinen hade gjort sitt trollades en helt annat häst fram.

Efter nyår ska flåset igång på oss båda. Jäklaranamma. En omstart. Nu taggar vi inför 2018!

Facebook Comments

Dagarna skenar

Kalle och Grizzly, två av Gälven-stallets kusar. 🙂

Dagarna skenar. Bara några dagar kvar till jul och allt har gått i ett senaste veckorna. Jag hinner liksom inte med!

Grizzlan och hundarna mår i alla fall fint. Jag rider de dagar temperaturen tillåter, men Grizzly har en lugn period nu helt klart. De turer vi tar är helt fantastiska med härlig pudersnö och krispig vinternatur, och enligt fortsatta rapporter från stallägaren motionerar han sig själv helt okej tillsammans med poolarna i hagen. 😉 Det har gått åt nåt täcke eller två hittills, om man säger så…

Efter nyår får vi ta tag i lite mer strukturerad träning igen. Förhoppningsvis kan vi börja ta oss iväg till ridklubben med jämna mellanrum, så vi inte hamnar helt bakom flötet inför nästa säsong. 🙂

Grizzly är HELT UNDERBAR att ha och göra med för dagen. Världens coolaste häst. Sån harmoni i honom inifrån och ut. På utsidan kanske lite väl ”harmonisk” för min smak just nu, haha… Långhårig som en riktig Grizzlybjörn och lika rund och go som en havande sådan. 🙂 Men det trimmar vi snart till, är min tanke. 😉

Jag har äntligen bokat tid med en ny hovslagare i början av januari. HOPPAS det blir bra och funkar bra! Håll tumme. Det är inte ”barra” att flytta en häst till ny stad inte… hela teamet runtomkring måste ju förnyas, vilket inte alltid är så lätt som kan tänkas tro.

Facebook Comments

Moments of magic

Sol, 1 minusgrad och HELT UNDERBART!

Man tycker nästan synd om folk som inte har möjlighet att ta en ridtur såna här dagar. Moments of magic!

Dagens gäng. Kicki och Kalle, jag och Grizzlan. 🙂

Tack Kicki för bilderna!

Facebook Comments

1 månad och bra läk-kött

Igår firade jag en månad som Ö-viksbo! So far, so good. 🙂

Mera good news. Grizzlys ben ser riktigt bra ut nu! Såret är friskt och rent och under läkning, och svullnaden har i stort sett lagt sig helt. Bra läk-kött på Fläcken. Yeey!

Idag ska alla tre hästar i stallet vaccineras, så vi väntar tills imorgon med en ridtur. Då fortsätter vi äntligen vår igångsättning. På’t igen! 🙂

Hemma är det nippertippornas afton varje kväll nu. Otippad löpstuga pågår… De löpte i somras och brukar ha lång cykel upp till 9-10 månader, men Fendi och Mindy är i full gång igen. Kanske de tror att de har chans på nån av hunkarna här i deras nya hoods? 😉

Facebook Comments

Helgen

Ida och jag i våra självraggande bowling-skor…

Min tidigare rapport från helgen innehöll ju endast status om Grizzly, men vi gjorde ju faktiskt en hel del annat också – betydligt trevligare saker än att oroa oss över fläcken. 🙂

Direkt Ida anlände i Örnstaden åkte vi hem, rastade hundarna och satte oss sen vid dukat bord hemma. A hade fixat middag så det var bara att slå sig ner. Man har det bra! 😉 Efter middagen begav vi oss ner till Ö-viks heliga mark, Fjällräven Center, där Modo hade hemmamatch. Det var väl inte direkt nån höjdarmatch vi såg, förlust till råga på allt – men det är ändå roligt att hitta på nåt som man annars aldrig gör.

Lördag, efter stallet, var det återigen middagsbjudning för ett helt gäng hemma hos oss. Efter det bar det iväg till stans bowlingställe där vi hyrt två banor. Det var minst sagt ojämna resultat… och lika svängande humör beroende på hur det gick klot för klot… 😉

Söndagen, förutom stallbesöken, var väldigt lugn men mysig. Jag och Ida bakade bl.a. både kladdkaksmuffins (som vanligt) och saffransmuffins. De senare var en riktig hit! Supergoda! 🙂 Lite senare, innan Ida skulle bege sig hemåt, blev vi bjudna på middag hos några vänner. Gott och trevligt.

Saffransmuffins, SÅ gott!

Efter en helg med mycket aktiviteter inplanerade känner jag mig upplagd för en helg helt alena faktiskt. Eller så alena man kan vara när man bor sambo… Jag trivs ju mycket att vara ensam också, bara ta det lugnt med mina djur. Förutom Grizzly och hundarna har jag en sak jag ska och vill göra till helgen – och det är att pynta lite julstämning inför 1:a advent på söndag.

Snart kommer ju Tomten. Elaine har varit snäll… Elaine har varit snäll… Elaine har varit snäll…

 

Facebook Comments

Längtar att komma igång med träningar igen

December 2016 – nyklippt Grizzly på dressyrträning. Längtar tills vi är sådär igång igen!

Minns inte om jag berättat om erbjudandet att hänga med och ”dela träning” med en av tjejerna i stallet? Söndag förmiddagar är det dressyrträning i klubbens ridhus, och det vore ju SÅ roligt att komma igång med regelbunden träning igen. Vilket som så skulle det vara skönt att ta sig till ridhus även om man trimmar på egen hand till en början. Vi ska bara komma igång lite igen, sen ska vi ta oss dit – är målet. Efter nyår siktar jag på!

Det blir dock spännande att se hur pass Grizzlan funkar såhär i full päls. Alltså ni som känner honom skulle se honom nu… G R I Z Z L Y B J Ö R N  verkligen med sin tjocka päls. 🙂 Kanske det får bli en halvklippning då efter nyår, men vi avvaktar tills det är dags för ridhuset i alla fall. Tills dess får han vara Mr Lurvas. Min häst med tusen skepnader. ♥

December 2016 – nyklippt Grizzly på dressyrträning. Längtar tills vi är sådär igång igen!

Facebook Comments

Pansarpålle?

I lördags när jag och Ida kom till stallet för vår planerade ridtur möttes jag av en otrevlig överraskning. Grizzlys ena bakben, kring hasen, var svullet till dubbel tjocklek mot normalt. Orolig hönsmamma som man är blev jag först alldeles torr i munnen och kände paniken skena inom mig, men jag hade ju inte märkt nåt precis den lilla biten som jag gått in med Grizzly från hagen – och hade benet var riktigt skadat hade ju han knappt kunnat gå. Så försökte jag tänka och behålla liite kyla i alla fall, och snabbt såg jag sen såret på insida hasen, ett broddhål mest troligt av en kick under lek. Det är tyvärr sånt som händer och ingen är mindre oskyldig än min egen pålle… han nästan tigger och ber om det så bustörstande han är till sin natur.

Hur som helst så hade såret redan en skorpa, men såg infekterat och geggigt ut – så jag tvättade rent såret ordentligt, ”skrubbade upp” såret så jag kunde göra ordentligt rent – tills det började blöda lite igen. Bort med bakterierna! Tur jag har en snäll häst, han stod och lyfte benet som en kissande hanhund, haha, men rörde sig i övrigt inte ur fläcken. ♥

När jag konstaterat att han såg ohalt ut och stod på benet helt normalt var det mest febern jag ville ha koll på över helgen. Så det har blivit många svängar till stallet, för snabbkontroller. Sent lördagskväll hade svullnaden ökat ytterligare och G stod och flåsade lite i boxen så han hade väl lite ont då av att det spände. Dock fortfarande feberfri och vid samtal med distriktsveterinären så bestämde vi oss för att avvakta. Tidigt söndag morgon var G fortfarande feberfri och benet såg i stort sett oförändrat ut mot lördagkväll. Jag släppte ut honom i hagen eftersom lätt rörelse brukar vara bra för att få ner svullnaden.

Och myckte riktigt, vid söndagkvällens koll var det en lättad Elaine som såg ett mindre svullet ben, även om svullnaden ”trillat ner” mer i benet. Bara en marginellt ökad värme från benet och fortfarande ingen feber. Puh. Så mest troligt törs jag säga nu att vi, återigen, haft tur i oturen!

Nu hoppas jag kroppen tar reda på den kvarvarande svullnaden och sårläkningen under den här veckan. Grizzly, min lilla pansarpålle. ♥

Facebook Comments