Skrivet av Elaine den 25 Jul 2010 13:56 Allmänt, Fendi
Till attack!
Penny fortsätter att göra succé hos de hon träffar. Det är hela tiden full fart! Hon är väldigt “förig” och social - hela tiden redo för nya upptåg. En toppenhärlig valp så här långt!
Här om kvällen var vi bjudna på lite grillkväll hos vänner som också har shelties. De har en inhängnad tomt där det känns tryggt att ha hundarna lösa. Men plötsligt efter vi ätit vår efterrätt, så märker vi att Fendi saknas. Panik! Fendi brukar alltid komma direkt jag kallar på henne, men hon fanns ingenstans… Jag började genast springa längs med skogsstigarna strax bakom huset med tanken att hon kanske stuckit iväg efter katten. Jag ropade och kallade på henne hela tiden där jag sprang. Men ingen Fendi…
I närheten går en ganska hårt trafikerad väg, och jag hade värk i magen och kunde knappt andas när jag sprang längs vägen och ropade - rädd för vad jag kanske skulle kunna finna. Men ingen Fendi där heller. Allt fler människor på byn anslöt till letandet, och jag har nog aldrig haft liknande adrenalinpåslag någonsin. Jag sprang som värsta elitlöparen genom skog, och uppför backar tills jag var genomblöt av svett. Jag sprang ner till den närliggande ån och letade längs efter den, med tanken att Fendi dragits till vattnet, men fastnat på väg upp. Men ingen Fendi någonstans…
Efter närmare en timmes letande hade jag gråten så högt upp i halsen att jag knappt kunde andas. Vart var Fendi?! Vad hade hänt henne?! HJÄLP!!
Jag sprang då tillbaka till huset och visste inte vad jag skulle ta mig till. En grannpojke gick då förbi vid huset och tittade av någon anledning in i garagefönstret. -”Jag tror jag såg henne!”, utbrister han. Jag tordes inte hoppas på sådan tur, men husägaren kom och låste upp förrådet - och ut tassar en välbehållen och glad Fendi!
Då brast det för mig och jag föll ner på knä och kramade om henne. Tårarna som föll liknade mest Lilleskutts…
Det visade sig alltså att när mannen i huset gick för att ställa undan grillkolen, så hade Fendi smitit in i förrådet - helt obemärkt. Ingen fara alls på taket med andra ord, men FY vilken hemsk timme att uppleva! Nu vet jag hur andra känner som “tappar bort” sina hundar av en eller annan anledning. Det vill jag aldrig vara med om igen…
Mina hundar betyder allt för mig.
1 Kommentarer
Jag har varit med om det!!! Lisen försvann en gång när jag var på stan, men det är en annan historia. Huvudsaken att det slutar lyckligt!!! Idag “försvann” Saga från våran stuga i Håverud, men eftersom hon inte är rymmartypen och ganska långsam, höll jag huvudet kallt, och hittade igen henne på toaletten där Mats stängt in henne utan att märka det.
Kram
Lotta med vovvar
Elaine heter jag och bor i Sundsvall. Min största hobby är hundar och alla aktiviteter som hör dem till. Inget nämnt, inget glömt.
För dagen har jag två tikar av den härliga rasen Shetland Sheepdog, och snart kompletteras flocken av en liten Border collie-flicka. Vi tränar lite blandat lydnad, agility och spår. Utöver det åker vi runt på landets utställningar när tillfälle dyker upp.
Tanken finns även att föda upp Sheltie i liten skala, men mina tikar är ännu unga och vi har ingen brådska. :)
Skrivet av Elaine den 25 Jul 2010 13:56
Allmänt, Fendi
Till attack!
Penny fortsätter att göra succé hos de hon träffar. Det är hela tiden full fart! Hon är väldigt “förig” och social - hela tiden redo för nya upptåg. En toppenhärlig valp så här långt!
Här om kvällen var vi bjudna på lite grillkväll hos vänner som också har shelties. De har en inhängnad tomt där det känns tryggt att ha hundarna lösa. Men plötsligt efter vi ätit vår efterrätt, så märker vi att Fendi saknas. Panik! Fendi brukar alltid komma direkt jag kallar på henne, men hon fanns ingenstans… Jag började genast springa längs med skogsstigarna strax bakom huset med tanken att hon kanske stuckit iväg efter katten. Jag ropade och kallade på henne hela tiden där jag sprang. Men ingen Fendi…
I närheten går en ganska hårt trafikerad väg, och jag hade värk i magen och kunde knappt andas när jag sprang längs vägen och ropade - rädd för vad jag kanske skulle kunna finna. Men ingen Fendi där heller. Allt fler människor på byn anslöt till letandet, och jag har nog aldrig haft liknande adrenalinpåslag någonsin. Jag sprang som värsta elitlöparen genom skog, och uppför backar tills jag var genomblöt av svett. Jag sprang ner till den närliggande ån och letade längs efter den, med tanken att Fendi dragits till vattnet, men fastnat på väg upp. Men ingen Fendi någonstans…
Efter närmare en timmes letande hade jag gråten så högt upp i halsen att jag knappt kunde andas. Vart var Fendi?! Vad hade hänt henne?! HJÄLP!!
Jag sprang då tillbaka till huset och visste inte vad jag skulle ta mig till. En grannpojke gick då förbi vid huset och tittade av någon anledning in i garagefönstret. -”Jag tror jag såg henne!”, utbrister han. Jag tordes inte hoppas på sådan tur, men husägaren kom och låste upp förrådet - och ut tassar en välbehållen och glad Fendi!
Då brast det för mig och jag föll ner på knä och kramade om henne. Tårarna som föll liknade mest Lilleskutts…
Det visade sig alltså att när mannen i huset gick för att ställa undan grillkolen, så hade Fendi smitit in i förrådet - helt obemärkt. Ingen fara alls på taket med andra ord, men FY vilken hemsk timme att uppleva! Nu vet jag hur andra känner som “tappar bort” sina hundar av en eller annan anledning. Det vill jag aldrig vara med om igen…
Mina hundar betyder allt för mig.
1 Kommentarer
Jag har varit med om det!!! Lisen försvann en gång när jag var på stan, men det är en annan historia. Huvudsaken att det slutar lyckligt!!! Idag “försvann” Saga från våran stuga i Håverud, men eftersom hon inte är rymmartypen och ganska långsam, höll jag huvudet kallt, och hittade igen henne på toaletten där Mats stängt in henne utan att märka det.
Kram
Lotta med vovvar
Kommentar av Lotta den 27 Jul 2010 18:23