Så har 12-veckors-strecket passerats för lilla Fendi. Hon växer så det knakar i både kropp och själ. Jag tycker hon verkar följa tillväxtkurvan bra så här långt, men det är ju bara att fortsätta hålla tummen för att hon blir bra  i storleken. Det går ju liksom inte att göra nåt åt ändå.

Igår var jag och långnäsorna upp en sväng till Östanå igen. Det innebar lite agilityträning för Guccis del, en “skogspromenad” på ca 20 minuter och lite tunnelbus för samtliga tre som avslutning. Fendi har nu smittats av Knopp och Gucci och blivit helt tunneltokig - redan! Hon ville nästan inte följa med mig hem!

Hur skoj valptiden än är, och hur än spännande det är att se hur en personlighet växer fram - så börjar jag så smått redan längta tills Fendi blir ca juniorålder.  Jag ser fram emot när hon kan hänga med på långturer och också själv få börja “tävla” på utställningar osv. Peppar peppar…  Men dit är det en bit. Tålmodighet är inte en av mina starkaste sidor