Vi har råkat ut för tråkigheter i vår lilla flock igen. Den här gången är det Fendi som inte haft turen eller marginalerna på sin sida.

Olyckan skedde igår när jag och min vän Anna precis skulle gå en liten kvällspromenad runt en sjö. Jag hade precis parkerat bilen och skulle bara koppla hundarna och släppa ut dom ur bilen. Anna och hennes tre border collies stod redan kopplade och klara och inväntade oss, då Fendi plötsligt inte kunde vänta längre… 

Innan jag ens hann reagera, hoppade hon ur bilen i 100 knyck och hade den maximala oturen att fastna med sitt ena bakben i burens kant och vips på ett ögonblick var olyckan ett faktum. Jag fångande upp henne i luften på vad som kändes som en millisekund, men som sagt - skadan var redan skedd. Hon ville inte alls stödja på sitt ben. Jag förstod genast att det inte var något som skulle “gå över”, så jag ringde veterinärjouren och fick komma in direkt.

Efter x antal röntgenplåtar visade det sig att det är hasleden som fått sig en rejäl törn. Exakt vad som är fel och exakt hur allvarligt det är törs ingen säga, än. Nu är det stödbandage, strikt burvila och smärtstillande som gäller för min lilla Norpan. Vem vet för hur länge…

Plötsligt blev höstens planer inställda. Ingen mer agilityträning. Inget viltspår förrän möjligen långt senare i höst. Nu ska jag bara göra allt för att Fendi ska läka och förhoppningsvis tillfriskna helt. Min fina, kära, galna, lilla långnäsa Fendi.