Det spelar nästan ingen roll

Bild från vårt livs dressyrdebut, juli 2016

Onsdag kväll och ett dressyrpass i paddocken som jag kommer leva på länge. Grizzly gav mig samma känsla som där vi avslutade för Linnea kvällen innan. SÅ FIN! Om jag bara kan behålla ett inombords lugn, han en bra plan för framridningen och inte stressa upp mig om G blir tittig eller spänd till en början på tävlingsplatsen. Därför ska jag ge oss god tid för framridning för att såna spänningar förhoppningsvis ska hinna lämna våra kroppar och knoppar. 🙂

Denna gång kommer vi inte ha vår stöttepelare, Ida, med oss tyvärr. Och bara det känns som nån slänger i mig på det djupa i bassängen liksom. Och VEM ska knoppa Grizzlan såhär fint?! Haha, ingen…

Känslan när jag red igenom programmet i onsdags gjorde att jag kände att det faktiskt inte spelar nån roll hur det går på lördag, för jag VET att vi ”en vacker dag” kommer få till det ganska bra! Ja, Grizzlan ska bli en långbent dressyrhäst han också. Med mera. Typ. 😉

Facebook Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.