Bra hoppträning

Fighting face gånger två. 🙂 Bästa fläcken!

Det är SÅ jäkla roligt med hoppningen igen! Det här är väl ändå lite typiskt oss… vi kommer igång bra precis samtidigt som säsongen närmar sig sitt slut. Var det inte precis lika ifjol? Hur som helst så var det en riktigt bra hoppträning igår kväll. Nyttigt markarbete som rejäl värmning, hoppning på volt, gymnastikhoppning och några linjer med relaterade avstånd. Kanonövningar för oss och vi fick till ett par riktigt fina språng emellanåt. 🙂

Ridbanan var tung och blöt efter det dyngväder som varit över Sundsvall senaste tiden, men fullt ridbar. Önskar att vi kunde vara med på en inomhushoppträning innan tävlingen, men jag tror det kan bli svårt. Vi är ju inte med i nån av ridklubbens träningsgrupper, så vi får hoppas det går vägen ändå. Jag sitter ju på en klippa till häst som ställer upp i ur och skur. 🙂 Det sköljer över mig sån galen stolthet över Grizzly emellanåt så jag kan inte ens beskriva det!

Nu får G röra sig lite lugnare ikväll, sen tar vi en lösgörande jogg på ridbanan imorgon. Fredag till söndag har Ida hand om honom och har lovat en uteritt, en vilodag och en liten trim på ridbanan. Det blir bra! 🙂

 

Hoppträning – bana

Haha, mitt ”fighting/focus face” med munnen… 🙂

(Samtliga bilder är skärmdumpar från mobilfilm som Emelie filmade, tack!)

I tisdags red jag ett kortare trimpass i hemma-paddocken för att ha Grizzly lite mer genomriden inför onsdagens hoppträning. En hel del övningar med skänkelvikningar och sen lite galoppjobb på 20-metersvolt. Ingen direkt press, men övningarna – särskilt sidvärts som G tycker är lite jobbigt måste ha satt sig ändå en del i hans kropp. Det var nämligen lite tunga fötter på hoppträningen för Herr Fläck, men som vanligt har han en inställning som är guld värd och gör ändå alltid sitt bästa.

Han gjorde övningarna på bra sätt och hoppade fint, men jag hade svårt att få honom så pass rapp som jag skulle vilja ha honom – och som Johanna är på mig om att ”rida dit”. Jag måste bli bättre på att rida på i svängar för att ha fart in när hindren kommer snabbt sådär på ”mindre” ridbanor. Hoppning är ju en galoppsport! Jag har ju inte hoppat så mycket banor egentligen, alls.  Är ju egentligen väldigt hopp-grön överhuvudtaget, men vi försöker suga åt oss så gott vi kan och sakta men säkert tror jag vi blir bättre på det vi gör.

Banan igår bestod av lite olika svårigheter och väldigt nyttiga saker för oss att öva på. Bl.a. hoppade vi vårt livs första kombination igår! 🙂 Inge bekymmer sa Grizzly. Det svåraste, för mig, var nog det relaterade avståndet mellan ett räcke och en oxer, att komma rätt beroende på hur G kom in på första hindret – och sen justera den lite allteftersom hindren höjdes. Svårt men ROLIGT! 🙂

Filmsnutt från sista rundan där både häst och ryttare var trötta. Det är långtifrån vackert, men runt kommer vi! 🙂 

Ikväll får G skrittas ut i skogen med Ida på ryggen. Själv ska jag ju under ytan igen på Himlabadet! 😀

 

Tränarhjälp

Linnea och Grizzly, 2017-05-30

Att våga ta hjälp och träna för tränare är A och O för att utvecklas. I tisdags kväll var Linnea hemma i Sundsvall en sväng, och vi hade bokat in en tid för ett kvällspass. Nu när jag inte kan träna så ofta för henne väljer vi att lägga träningen som ren ridtid för henne på Grizzly ibland, och så blev det även denna gång.

Det är fantastiskt roligt och lärorikt att se Grizzly från marken med en riktigt bra dressyrryttare på ryggen. Sicken skillnad… en helt annan häst! 🙂 Det sporrar ju mig också, nåt oerhört, att växla upp min egen ridning och inte ”tillåta” G att smita ur ramarna och bara hitta på ursäkter för det hela tiden. Jag skriver under vilken dag som helst på att jag är för slapp och inkonsekvent med min egen häst – man liksom tycker om dem för mycket och släpper på gränserna. Gränser som är så otroligt viktiga, särskilt för en sån som Grizzlan som älskar att pusha dem så långt det går. 😉 Bra kombo va? 🙂

Visst kan lille Grizzlan se ganska pampig ut ändå? Min lilla ponnyhäst. ♥

Jag satt upp en stund på slutet av passet och red en del skritt/trav-övergångar med en SÅ fin känsla i Grizzly. Nu ska jag försöka behålla den mentala bilden av hur han faktiskt kan se ut och bete sig under annan ryttare – och skärpa till mig själv med min egen ridning för att återskapa samma fina känsla för oss båda. Heja mig! 😉

Hoppträning och ridning som en trasa…

Hoppträning igår igen. En efterlängtad sådan. Grizzly var perfekt tempererad och kändes bra, men jag red… som en kratta. Jag kände mig som en flygande trasa och kan ofta inte ge den hjälp till G som behövs, och det känns ju inte roligt alls. Jag hängde löst fler än en gång och det var bara hey baberiba hela träningen kändes det som! Tuggade grus igen en gång, så mitt knä och lår idag är… sisådär. 😉

Några språng fick vi till som jag blev nöjd med – och då hoppar han helt fantastiskt. Eller ja, jag tycker han hoppar bra alltid  – det är bara synd att han har en klant på ryggen. Jag MÅSTE bli bättre. Träna, träna, träna…

Det jag tar med mig som plus är en lyckad övning i vår första nånsin förvända galopp under uppvärmningen, bra galoppfattningar, bra inställning hos Grizzly och några riktigt runda och fina språng när vi lyckades komma helt rätt på hinder. På’t igen!?

Jag var lika säker i sadeln igår som om jag satt i en tvålkopp…. Heja Grizzly! 

 

Hoppträning med grustugg

Grizzly kändes fin och lydig över inledande travbommar

Hoppträningen i fredags fick flyttas fram till söndag istället pga. helgens stormblåst. Och igår var en dag jag t.o.m. sa innan att jag nog INTE borde rida… haha. Det hade varit ett klokt beslut såhär med facit hand. 😉  Jag var dels pga. min förkylning och dels pga. lördagnattens äventyr på stan, inte i mitt starkaste fysiska tillstånd om man säger så. Men jag testade ändå att rida, trots att jag kände mig stark som ett asplöv.

Uppvärmningen och de första övningarna över galoppbommar gick helt ok. Grizzly kändes piggare än förra träningen och jag hade liksom mer att rida på. Dock redan vid första riktiga språnget, så skulle vi byta galopp över en grind. Grizzly hoppade, och jag hade fullt fokus på att extra tydligt trampa i höger stigbygel för att visa väg och få honom att landa i rätt galopp. Synd bara då att jag var totalt oförberedd på att Grizzly fortfarande var inställd på den vänstervolt vi legat och galoppjobbat på, så efter hinder pep han vänster – medan jag seglade höger, haha! Säsongen första GRUSTUGG var ett faktum! 🙂

Tyvärr gjorde jag illa min fot, och kunde inte fortsätta träningen. Foten gjorde blixtrande ont när jag försökte ställa vikt i stigbygeln, så jag fick avbryta träningen. 🙁  Ida var snäll och hoppade upp och gav Grizzly en sväng i den övning vi precis påbörjat i alla fall, så han fick sig en positiv runda som avslut istället för en avsittning. TACK Ida!

Likaså över upphöjda galoppbommar efter ett par försök

Enda avsprånget som kom med på bild, haha! I filmen hoppar vi ur bild här, och sen filmade Elisabet bara backen när jag väl flyger av. SYND! Det hade ju varit ett härligt ”Instagram-moment” annars! 😉  Tack ändå Elisabeth! 🙂

Det är samma ställe som gör ont där jag blev trampad av Grizzly för några månader sen. Tro om jag kan ha råkat ”slå upp” nåt gammalt där? Jag hoppas jag kan rida igen inom bara nån dag i alla fall, så vi inte tappar för mycket tid pga. det här.

Nya tag och på’t igen!

Hopptränat!

Mobilfoton av Emelie Ketola, tack!

Då var vi igång! Jäklar i min lilla låda vad roligt det var att träna igårkväll! Med facit i hand kanske vi inte skulle ha ridit långtur kondisträning dagen innan träning… 😉 (lite dåligt med soppa i tanken)  Men Grizzly kämpade på väl ändå och jag tror han tyckte det var roligt att få hoppa lite igen. Det tyckte åtminstone hon som satt uppepå, även om man känner sig helt lost såhär efter långt uppehåll igen. Sprången måste liksom in i kroppen så man får tillbaka nån form av feeling och avståndsbedömning etc. 🙂

Nu ska vi in i en riktig försäsongsfas med hårdträning. Grizzly kommer undra vad som hänt, haha! Jag har gett mig tusan på en ordentligt uppgående utvecklings-och styrkekurva den här säsongen, så nu KÖR vi! 😀

Min fläckiga bästis. ♥

 

Hoppkurs dag 2 av 2

Catta instruerade oss med vänlig men fast hand… 😉

(Mobilfoto o film av Emilie, tack!)

Snöstorm med hård vind, dold halka och bitvis drivor av djupsnö. Det var Grizzlans och min uppvärmningspromenad på väg till dag 2 av 2 av Cattas hoppkurs igår. Sista långbacken upp mot ridhuset var jag heeelt slut så benen darrade, eftersom det kändes som jag gått 2 steg framåt och 1 bakåt i 20 minuter, med en pålle om snurrade runt runt mig stundvis. Dessutom på tom mage då jag inte ätit nåt sen kl. 11. Haha, man borde få nån medalj i bra planering. 😉

Catta hade byggt en liten bana med mycket, för oss, svåra svängar och nya distanser. Jättenyttigt och bra upplägg, men redan från start kände jag mig liksom helt slut i kropp och knopp, och jag kände också att Grizzly var duktigt mör efter gårdagen. Dubbelfel liksom. Men vi gjorde vårt bästa och är det nåt min lilla häst har så är det hjärta. Ett stort sådant! Han ställer liksom alltid upp och försöker så gott han kan, även fast hans ägare red som en kratta igår. Han är bäst!

Ja som ni hör är jag inte alls lika nöjd med dag 2 som dag 1, men med facit i hand är vi inte tränade för en tvådagars såhär efter ett långt hoppuppehåll. Hoppkondis, tajming och distanser är färskvara – både för G och för mig, och jag är absolut inte helt missnöjd med vår insats. Jag önskar bara nu att det inte skulle dröja månader åter igen innan nästa hoppträning, vilket det mest troligt blir. :/

Vill ni kan ni se liten filmsnutt här nedan, filmat av Emilie. Tack! 🙂

Nu ska Grizzly skrittas lugnt ikväll och sedan vila helt imorgon med spikmatta på ryggen, lätt massage och bara få ha det gott. Det har han förtjänat. ♥

Hoppkurs dag 1 av 2

Uppvärmning över bommar

Dag 1 av 2 av klubbens hoppkurs är nu avklarad. Jag var ju som sagt lite nervös innan, sådär första gången i lite större grupp, hoppning i ridhus för första gången osv. Men inte hade jag behövt vara det! Grizzly skötte sig över förväntan och jag blev så himla stolt över honom. ♥

Det var SÅ roligt att rida för Catta igen, och jag önskar att vi kunde vara med i en grupp såhär en gång i veckan på stadig veckobasis. Vi inledde den här 2-dagarsträningen med bommar och lydnadshoppning över små sockerbitshinder. Äga vägen och takten, hålla hästen mitt på hinder, landa i rätt galopp och vara kvick i fötterna. Jättebra övningar för Grizzly och mig!

I galoppen jobbade vi som vanligt med att komma upp med fronten, eftersom Grizzly gärna krullar ner och in sitt huvud mellan frambenen. Öva, öva!

Vill ni så kan ni kika på liten film här nedan som snälla Ingela filmade. Tack Ingela, jag blev så glad! 😀

Filmsnutt från gårdagens träning via mitt Instagramkonto. 🙂

 

Lite dåligt samvete

En till liten filmsnutt från gårdagen. Trav/galoppövergångar på 10-metersvolt för första gången. Min lilla ponnyhäst. ♥

Jag vet inte hur många gånger gårdagens träning har spelats upp i min hjärna nu, med hjälp av små filmklipp som Ingela var snäll och filmade med min telefon.

Precis som jag skrev till Ida hade jag nästan lite dåligt samvete över att Grizzly fick sig ett till muskelpass, så tätt inpå torsdagens ordentliga genomkörare. Jag behöver ju bara gå till mig själv, vilken träningsvärk och hur urlakad jag känner mig dag 2 efter en hård träning. :/

”Han klarar det”, sa Ida. Och ja, det gör han ”väl”, men på vilket sätt? Det fanns liksom ingen stuns i benen alls igår och hade jag bara tränat på egen hand hade jag känt av läget och inte fortsatt med den tänkta planen utan gjort något lättsammare för honom istället.

Hur som helst, nu får G några lugnare dagar så han får återhämta sig ordentligt. Det är nästan så jag saknar lite bock och bus nu, bara för att känna att G känns stark och stunsig igen. 😉 Nästan i alla fall, haha!

 

En trött Grizzly

Bodybuilding på schemat idag! Trööött Grizzly. #hoppträning #pintohorse #tröttponnyhäst

Ett filmklipp publicerat av Elaine Rodin (@elainerodin)

Liten filmsnutt på dagens sista uppgift. En trött Grizzlan. ♥

Tack till Ingela som filmade!

Redan när jag  hämtade in Grizzly från hagen idag märkte jag att han liksom var helt dränerad av energi. När framridningen var klar kändes G klar för att göra kväll… Noll stuns i benen och jag gissar och tror att det är träningsvärk och trötthet som ligger kvar efter fredagens pass. Annars brukar jag ha fullt sjå att stå på bromsen under uppvärmningen på hoppträningarna, alltid. Men så var inte fallet idag.

Jag försökte göra det bästa av situationen och Grizzly, med det stora hjärta han har, gjorde ändå ett bra pass och försökte så gott han kunde. ♥ Det var första gången han hoppade de där typerna av styrketräningsövningar, med studs och serie-hinder som kräver att han ska vara kvick i frambenen, samla sig och lägga vikten bak – vilket även när han är fulltankad med energi inte är hans lättaste uppgift!

Hur som helst var det ett roligt och nyttigt pass, och jag hoppas SÅ att vi hinner med nån fler hoppträning för Johanna innan utesäsongen har frusit till is. Bokstavligen.

Guldstjärna till min fina fläck ändå. Som alltid. 😉

Nu ska prinsen få ett par dagar med uteritter i skritt för återhämtning. Det blir bra!