Lekglädje

Gucci har de senaste åren, sedan Knoppens pensionering, varit min tävlingshund. Han har varit så rolig och lättsam att träna, och vi har testat oss fram i flera grenar - om än inte i elitnivå i någon av dem. Han är till dags dato uppflyttad till klass III i lydnad, lägre klass spår och har en pinne i agilityklass. Därtill han han ett CERT och CACIB  med ett flertal CK och bästa-hane placeringar från utställningsringen. 

Just nu hotar ju hans hälsa att avsluta hans karriär på tok för tidigt, och därför har jag senaste veckorna funderat mycket kring hur det kommer se ut i framtiden. Kommer jag överhuvudtaget tävla i lydnad och agility framöver? Den som måste kliva in i arbetsskorna i så fall är lilla Fendi, alias Norpan. Och frågade någon mig för ett par månader sedan så hade jag nog avstyrt de tankarna totalt. Fendi har varit ganska långt ifrån lika samarbetsvillig och följsam som t.ex. Gucci alltid varit. Hon har hellre gått sin egen väg och helt enkelt gjort precis som hon vill, när hon vill.  Fruntimmer… 

Kalla det ödet eller vad man vill, men senaste tiden har vi samarbetsmässigt börjat fungera mycket bättre tillsammans. Fendi har riktigt börjat visa att hon tycker det är skoj att lära och leka tillsammans med mig - och det är ju det alltsammans går ut på. Med glädje och lite vilja kommer man långt! Jag minns att jag började “momentträna” väldigt sent med Gucci också, och jag känner absolut inte någon brådska med att börja för tidigt med mina hundar vad gäller sånt. När man väl kommer igång formar sig såna saker rätt snabbt. Viktigare tycker jag är att lägga god grund i samarbete och just med arbetsglädjen/lekglädjen tillsammans.

De här tankarna var inte alls tänkta att ta sig uttryck i såhär många ord, men för att summera - så har jag mao börjat se ljust på en tränings-och tävlingskarriär med Fendi i framtiden. Jag riktigt toklängtar tills snön och kylan försvinner nu! Jag är inte, har aldrig varit och kommer aldrig att bli en vintertjej. Så hit med lite sol, fågelsång och vårvärme nu - för då tar Norpan och jag upp kampen! 

Gucci i apporteringstagen - sommaren 2008

…oj oj oj. Jag är den mest lyckligt lottade hundägaren jag känner. Jag har precis kommit hem från en trevlig träningskväll på klubben. Anna med sin bc-hane Sirius gjorde oss sällskap och vi körde ett litet inspirationspass med lite allt möjligt smått och gott båda två.

Gucci har haft ett par fina dagar nu så jag ville låta honom få göra något riktigt roligt ikväll som han inte kunnat göra på länge - dvs. träna..  Han var så taggad att han knappt nuddade marken. Han svävade fram! Han fick springa ett par motivationsskick till rutan och träna lite fritt följ med främst vänstersvängar och stegförflyttningar. När han kändes lite mer samlad gick jag och hämtade apportbocken, gick fram till hindret och hade som plan att introducera G i momentet hopp/apport a la klass 3. Vissa som känner mig lite närmre vet att jag lätt kan gå för fort fram ibland.. (läs rätt ofta) Men just idag när det handlade om att slå ihop två av Guccis favoritmoment så kändes det som om det inte skulle bli några problem alls. Och jag kände min hund helt rätt den här gången!

Det första jag gjorde var att ställa upp honom i position i lagom avstånd till hindret. Jag höll apporten lite gömd men redo i höger hand, kommenderade honom till ett uthopp och slängde apporten framför honom som om man skulle ha kastat en boll som belöning. Jag kommenderade apport när han var mitt över hindret och det var precis vad G gjorde. Sprang fram, grep apporten och hoppade tillbaka och satte sig i utgångsposition igen. Var det några frågetecken på det? - såg det ut som han sa när jag tog apporten och berömde honom med korv. Glad och ivrig i hågen kunde jag inte hålla mig… Jag ville prova detta som färdigt moment. All the way, tävlingsmässigt. Ja, jo ni läste rätt, efter ett endaste träningsförsök någonsin. Det är sant, jag bara är sån ibland :)  Tror ni det lyckades? Jag tror JA! Och jag har Anna och Sirius som vittnen! Min dyraste finaste goaste ljuvligaste gladaste bästaste Gucci! ♥

Jag spricker snart av inspiration. Snälla snälla snälla nån där ovan - gör så att min hund får bli helt frisk… han har ju så mycket kvar att ge…

Fullt fokus för sväng i landningen!

Jag börjar med att visa en bild jag hittade på Jennys sida från träningen i torsdags på Hudiksvalls Brukshundklubb. Tänk så skoj det är att träna med sällskap… Stort tack till Carro som liksom “höll i” det hela och höll ögonen på oss andra.  

Gårdagen bjöd på en road-trip till Svenstavik och lite internationell utställning. Gucci och jag hade sällskap av Micke med sina collies, och Ann-Catrine med sina två sheltietikar. Det blev en solig dag som startade kl. 06.00 och vi kom inte hem till Sundsvall förrän efter 20-tiden nån gång. Resultatmässigt blev det en 1:a med CK för Guccis del. Men för Micke gick det hela vägen med BIR OCH BIM med sina colliesar! Dessutom vann de gruppen senare i finalerna, så nu väntar BIS-final idag!

Idag ska vi bara ha en riktig slappardag. Imorgon börjar jag jobba igen efter semestern… Tänk vad tre veckor kan gå FÖR fort…

Tävlingsdag 3 och 4 blev ganska lika dag 1 och 2 resultatmässigt. Vi tog oss runt utan disk, men med en sisådär 10-15 fel i båda loppen. Bättre lycka nästa gång. NU ska det tränas kontaktfält! Med mera…  Övning ger ju färdighet. Med träning kommer framgång osv osv…  Så det kan väl bara bli bättre?

Nu har jag fått den träningsmotivationskick jag så väl behövde, så nu är det inbokat träning på Njurunda BK ikväll. Det blir jag och långnäsorna,  Maud med sin kelpie Gimla och Yvonne med sina hollänska herdar Blaze och Cibel. Sen har Maud och jag även planerat åka ner till Hudik på Torsdag för ytterligare en agilityträning, då tillsammans med Kelpie-Carro! Kul med massa sällskap!

Gårdagen blev en dag helt fri från träning för Guccis del. Vi tog istället och åkte en sväng med bilen till ett jättefint badställe där hundarna lekte och badade som galna. Fendi gjorde sitt första riktiga plurr med hela kroppen a la en flat coated retriever… Tror hon blev lite chockad själv!

Idag har jag och hundarna lyxat till oss med ett besök hos vår gode vän Micael och hans fina collies. Hundarna har lekt hela dagen på deras ENORMA golfbana gräsmatta. Vi hann även med att fota lilla Fendi som nu hunnit bli 3,5 månader gammal. Tack Micael för en trevlig dag!

På hemvägen stannade jag till vid min klubb Njurunda BK och körde ett kort agilitypass med Gucci. Som jag nämnde igår var planen att träna framåtsändande på raksträcka, å det var precis vad vi gjorde. Med mera…  Jag kom på mig själv att jag använde röstkommandot fram under övningen och det funkade bra! Å än viktigare som jag tänkte tillbaka på, är att jag nog använt kommando hoppa samtidigt som jag liksom visat riktning med armen vid tidigare träningar när det inte funkat. Gucci verkar ju kunna vad FRAM är, så då ska bara jag försöka komma ihåg att använda det också!  

Imorgon drar 4-dagars agilitytävling igång här på hemmaplan, men jag går in i detta med väldigt låga förväntningar. Nästintill inga. Vi ska ha roligt och jag ska försöka hålla koll på mina trådar så jag kan göra mitt bästa och det rättvisa mot hunden på banan. Det blir en bra träningstävling i vilket fall!

Idag passade jag på att åka upp till Östanå nu när regnovädret gjort en paus. Gucci gjorde övervägande bra ifrån sig idag. Det jag har med mig som plus i bagaget från dagens träning är 100% lyckade bakombyten som han haft lite svårt för förr, samt fina slalomingångar! Ändå utmanade jag ödet lite och testade svårare ingångar än vad jag “trodde” han kunde!  Dock inge högerslalom än… men det kommer!

Imorgonbitti tänkte jag åka upp igen för att träna enkomt framåtsändande på raksträckor. Det är nästan det vi har mest bekymmer med för dagen, han blir så tajt och så nära mig att han till slut springer på insidan av hindren och missar det totalt. Men bara vid raksträckor… och det har varit ett trubbel länge.  DET ska vi träna på.

Fendi och Knopp fick springa tunnlar idag. Fendi endast frivilliga genomgångar än såklart, men hon är redan skogstokig i tunnlar den lilla busan! Eller kanske det räcker med att säga att hon är skogstokig…? 

Just nu ligger det i alla fall tre nöjda och trötta långnäsor runtikring mig här i datarummet och sover.

Jag sitter i skrivande stund och är på så dåligt humör.  Jag har nyss kommit hem efter att ha varit och lagt ett fältspår med Gucci igen. Det har regnat till och från hela dagen idag, men ett par timmar innan jag skulle iväg var det uppehåll - och även så alltså när jag gick ut spåret. Men när spåret bara hade legat i ca 10 minuter började det regna igen - ösregna… Men precis såhär kan det ju bli på provdagen också, så jag kunde inte backa ur kände jag.

Gucci tog upp spåret bra, men sen vet jag inte om jag kan säga att nåt gick bra alls. Han drog stora lovar med hög näsa och “råkade” vinda in ett par 3 av 4 apporter på ren tur kändes det som. Som han jobbade idag är inte vad jag kallar att spåra.  Jag är så besviken på kvällens misslyckande och jag tycker det bara går allt sämre mellan varje träning.  

 Ikväll känns det såpass dåligt att tanken på att stå över provet på Söndag lockar väldigt mycket…

Som jag sa tidigare så har det varit kanonväder här i Sundsvall hela Valborgshelgen. Det blev tyvärr inte så väldans mycket fotat trots det, men det blir nog bättre med tiden så fort jag vänjer mig mer vid att komma ihåg och TA MED kameran när jag lämnar hemmet… Bilderna här ovan är i alla fall från i lördags, när vi var och kikade på en lydnadstävling i Timrå.

Häromdagen trillade vårt PM för helgens prov ner i brevlådan. Jag funderade en stund om jag råkat anmäla till Rottweiler-DM?! Det är nämligen 7 rottisar och en sheltie anmälda!   Det lär nog se rätt komiskt ut vid platsliggningen…

Den här måndagen har bjudit på regnväder, så jag ställde in den tänkta spårträningen idag. Men imorgon SKA vi träna, oavsett väder och vind. Jag har nu också hämtat hem en spårlina jag haft utlånad läänge, som jag troligen kommer använda på lördag - så den ska testas imorgon och se om den känns bra.

Ses imorrn!

Långnäsorna och jag är precis hemkommen från dagens lydnadsträning på Sundsvalls brukshundklubb. Vädret bjuder på värme och solsken idag, och visst märker man lite skillnad på dom jämfört om det är svalt och “skönt”. Värme är ju en smaksak… (sagt av en värme-och soldyrkare)   På Gucci märktes det tydligt eftersom hans startskall försvann helt. Inte ett ljud på hela passet.  Alltid nåt!

Eftersom fotgåendeträningen blev så dåligt planerad igår, så hade jag bestämt mig att ge den en ny chans idag. Med en PLAN. Vi började med lite vändningar och korta transporter, sen ökade vi till språng marsch i vinklar. Sist blev det stegförflyttningar på stället, i sidledes och bakåt - där det sistnämnda är det G har svårast för. Han blir nästan förbannad på mig när jag säger fot och börjar röra mig bakåt!

Hopp/sitt gick väldans bra idag, med bra avstånd och och snabbt sättande - dagens fullpott. Sist åkte apportbockarna fram, både trä- och metallen. Eftersom det är/har varit hittills Guccis paradmoment, så har jag också väldigt höga kriterier för att det ska se bra ut. Å dit nådde vi inte idag. Vet inte om det var värmen eller allmän trötthet efter den ganska långa genomköraren med fotgåendet precis innan som drog ner farten en aning. Men överlag är jag nöjd med dagen.

Nu till nåt helt annat. Nån som kan - är det stor skillnad mellan en Nikon D40 och Nikon D60? Vill så gärna köpa mig en systemkamera - men den jag helst vill ha (D90:n såklart) är för dyr för mig just nu…  Tips någon?

Kvällens lydnadsträning bjöd på både lite bu och bä. Jag lät Gucci köra igenom rätt många moment, men då bara med en eller två repetitioner på varje, beroende på hur bra eller dåligt första försöket gick…

Vi inledde med fritt följ som värmning. Jag kände mig lite stressad idag av nån anledning och därför blev just uppvärmningen “stressad” och oplanerad. Jag blir tokig på mig själv när jag gör så!   Saknade då “min Anna” som lätt hade satt mig på plats om hon varit där…  

Jag lät G köra igenom metallapporteringen, läggande under gång, en rak inkallning, hopp/sitt och rutan på ca 20 meter. Visst märks det att G haft lite planlydnadsvila ett tag nu igen, men alla delar gick helt okej.

Sedan var det dax för vittringen. Jag har tidigare bara provat det med Gucci en endaste gång - förra våren! Så det var verkligen på tiden nu igen…  Första skicket blev det lite missförstånd, men andra försöket gick klockrent! Då lade vi ut 5 apporter inkl. “den rätta”. Han nosade igenom 3 på rad och tog sedan bestämt den 4e som var “min”. Så glad jag blev! Jag blev så lättad att vi fick till en bra träningsomgång såhär i inlärningsstadiet, å det var ju ändå helt tävlingsmässigt upplägg. Jag testade rent av på en gång. Han kan ju redan apportera…?

Som sista moment för dagen gjorde vi en nästintill tävlingsmässig (fast med godisbelöning) budföring. Det ser redan ut att vara en av Guccis absoluta favoritmoment! Man får ju springa FORT till FOLK! Kan det bli bättre menar lille G!?!?