Härlig helg!

Bästa utsikten!

Vilken helg! Grymt väder hela helgen till att börja med, härliga ridturer på pigg och glad häst både lördag och söndag – och massa annat skoj på kalendern som hunnits med. Kul! 🙂

På lördagen var vi fyra ekipage som drog upp på berget, så hästarna fick sig ett nyttigt muskelpass. Grizzlan hade lite feeling till en början av ridturen och gav mig påminnelse om hans hoppglädje, när han ”tog i lite extra” över en snödriva, om man säger så. 🙂

En till bild från lördagens tur, ärligt stulen från Jossan. 😉

Söndagsridturen tog vi på kvällskvisten tillsammans med Ida och Ia. Det blir så sällan vi kan tajma att rida tillsammans numera, eftersom vi jobbar på helt olika tider och därför inte får ihop våra stalltider – så det var roligt att kunna pricka in en tur i alla fall. Jag vet dock inte om det var helt ömsesidigt, för Ida höll på få ett bryt på Grizzly igår, haha. G var inte den modigaste pållen direkt och gjorde både 180-graders vändningar och pös hemåt, och flera diverse ryck och sprätt som smittade av sig på hennes Prick. 😉  Nåväl, man kan ju inte vara perfekt jämt? 😀

Helgerna rusar förbi

Jossan och Herklues till vänster och jag och Grizzly till höger, innan vår tur i lördags. Kanoonväder hade vi som ni ser!

(Mobilfoto av stallägaren Ingela, tack! 🙂 )

Helgerna bara rusar förbi, och är över på tok för snabbt för att jag ska känna mig nöjd innan det är dags för ny arbetsvecka igen. 🙂

I lördags fick Grizzlan sig en härlig långtur runt Kvarsätt/Hov i sällskap med Jossan och Herkules. Han var riktigt peppad i början av ridturen, men när vi hade rullat på en bit och längs första långa segbacken, ja då var det inte en lika kaxig Grizzlan längre, haha. 😉 Men det var SÅ härligt att rida en runda där man faktiskt kunde ligga i frisk trav och längre galopper. Den rundan måste bli ett stående inslag för oss framöver. Upp med flåset!

I övrigt har hundarna och jag haft en lugn helg, vilket har varit skönt. Vintern håller Sundsvall i ett stadigt grepp fortfarande, men snart så. Snart så… 🙂

♥♥

Ia ♥ Grizzly, och tvärtom. 🙂

(Mobilfoto ärligt stulet av Ida, tack!)

Alla hjärtans dag och en himla massa ståhej. Jag är så himla glad att jag 365 dagar om året har mina största kärlekar i mitt liv, mina djur. ♥

En ridtur gjorde susen för själen igår kväll, denna gång i sällskap med Jossan på hennes Herkules. Grizzly är så himla trygg med honom som sällskap! Det var endast på ett ställe, på vägen hem, som G inte direkt kunde kallas för Mr Modig. 😉 En stor snöklump längs vägen stod ”plötsligt” där och skrämdes… Även fast Herkules gått förbi utan reaktion vände Grizzly fler än en gång och stod och skakade innan han tordes gå förbi… haha. Så stolt jag blir över honom ibland… 😉

En rolig helg

En glad Elaine på La Push beach, Washington, USA. September 2016.

Som jag skrattat den här helgen, den roligaste på länge. Nej, jag blev tyvärr inte miljonär men det var nära! 😉 5 rätt fick jag, och hade säkert fått 6 rätt om inte en av hästarna jag spelat suttit fast invändigt på upploppet med krafter kvar.

Jag, Ida, Elisabeth och Jossan från stallet hade en riktigt trevlig dag på travet. Ida fick lämna lite tidigare eftersom hon skulle iväg och jobba, men vi andra fortsatte kalaset hemma hos mig efter travet – och avslutade kvällen/natten nere på ett av stans dansgolv. Jag tror jag lade huvudet på kudden vid 05-snåret. Zzznark. TACK tjejer för en rolig dag, kväll och natt!

Hela söndagen var jag med andra ord segis som få, så jag gjorde inte många knop. Det hade inte gjort ont med en söndag nr 2 den här helgen, som alla helger… 😉

 

 

V75 på plats!

(Bild lånad från Bergsåkertravets hemsida.)

Men nu jäklar ska vi ha roligt! På lördag är det V75 på Bergsåkerstravet, och jag och några tjejer från stallet har bokat bord på restaurangen. Det var INTE igår som jag var på trav! Det ska bli så himla roligt och nåt jag verkligen ser fram emot. 😀

Travet har alltid legat mig varmt om hjärtat, även fast jag absolut inte är nån spelare. Spelar faktiskt aldrig annars, men det är kul att sprätta iväg nån 50-lapp vinnare när man är på plats och ser live-trav. Det skulle inte göra ont med en vinst faktiskt, och vi måste ju bara gå samman och göra ett system tjejerna och jag inför lördag. Storvinst, yes please. 😉

Med travprogrammet i näven, speakerns röst i högtalarna, glada hurra-rop runt om i lokalen och taggade hästar på banan. Åh herregud, jag börjar redan känna feelingen. 😀

Aaaaj!

Tänk om han visste hur bra till han ligger hos mig. ♥ Oavsett vad han hittar på blir han förlåten. 😉

Igår när vi kommit tillbaka till stallet skulle jag som vanligt göra en backa-övning med Grizzly, som jag alltid gör. Bara några steg, med huvud/hals låg mot marken. Grizzly backade snällt med rumpan mot stallingången. Allt fint som snus, fåglarna kvittrade, solen sken, alla var glada. Sen vände jag mig om och skulle leda in G varpå han vände sig på stället och därför tog ett litet hoppsa-steg med sitt innerben som hamnade precis där jag hade min fot. AAJ! Han lyckades trampa på utsidan av foten, över fotknölen varpå ni förstår hur vinkeln av fotleden såg ut när jag tittade ner på eländet?! Det bara blixtrade för ögonen på mig och kändes som en evighet innan jag fick min kvicktänkta drummel att flytta sig. AAJ! Haha…

Foten gick inte ens att stödja på, den värkte och bultade som själva f** och tårarna rann á la Lilleskutt medan jag ropade efter Ida att komma ut o ta Grizzly. Vips kom Emilie, Ida och Susanne och hjälpte till och fick både mig och hästen in i stallet. Halt och lytt fixade jag att mocka och packa hö, men fick hjälp att ta hand om Grizzly och få ut honom till hagen igen. Tur man har snälla stallkamrater!

Helt klart trodde jag nåt var riktigt knas med min fot, eftersom den initialt inte gick att stödja på alls. Men döm om min förvåning när jag kom hem och bultandet lagt sig, så kunde jag bara efter ett par timmar gå på foten riktigt bra! Skosulan, som hamnade liksom på högkant, måste ha räddat min fot och fotled. Jag är idag bara väldigt öm för tryck och beröring, samt om jag råkar ”klampa” till med foten. Så nåt löpsteg blir det inte närmsta dagarna. 😉 Det syns märken efter broddarna och jag är liksom svullen och flammigt rödfläckig på sidan om foten, under och framför fotknölen av blödningen. Men det är allt! Sicken TUR jag hade! Man ska väl ha det ibland också, i oturen liksom. 😉

 

1 timme och 20 minuter

En åsna som var typ skimmelskäck? 🙂

… var vi ute idag, jag och Ida, på våra pållar. Vi red uppför berget, bortåt mot Bergsåker/Österro och sen via travet tillbaka hemåt igen via Lillhällom. 1 timme och 20 minuter var vi ute och många skratt hann vi som vanligt med.

Hästarna tuffade på snällt, och dagens sötaste överraskning var nog när vi red förbi världens sötaste åsna! 😀 Ida tog bilderna här ovan, men de gör honom inte rättvisa och blev tyvärr lite väl suddiga. Tror nästan jag ska smita förbi där nåt framöver och ta med mig kameran. Han (gissar jag på att det är) är för söt för att inte förevigas på bild. 🙂

Imorrn tar vi ett pass i ridhuset!

Startklara, på papper i alla fall

Min egen tävlingsknopp, mästerligt flätad av Ida. 🙂 Det är ett delmål för årets tävlingssäsong, att lära mig göra den på mig själv. Hjälp…

I Tävlingsdatabasen fylls det nu på med årets tävlingar, i alla möjliga olika grenar. För att få starta gäller det att ha godkänd och betald licens både för häst och ryttare, så det är nu förberett så det är klart att anmäla. 🙂 Ryttarlicensen är höjd till 790 kr per år, jämfört med fjolårets 750. Men jag löser endagslicenser eftersom det ändå inte blir dyrare än att lösa hela årslicensen direkt. Den omvandlas automatiskt om jag startar fler än fem gånger i år, och det hoppas jag ju såklart vi ska göra!

Grizzlys årslicens kostar 300 kr, precis som ifjol. Sen är det ”bara” anmälningsavgifterna till respektive tävling, för att ens komma till start. Hundralapparna flaxar iväg… 😉 Men som det mesta handlar det om att prioritera. För mig är aktiviteter med mina djur min vardags- och helglyx. T.ex. uteluncher, som många faktiskt äter varje dag de jobbar – unnar jag mig kanske en handfull gånger per år. 🙂

Igår fick jag chans att återgälda hjälpen av Elin, då hon blev tvungen att jobba, genom att ta hand om hennes Nala. Det är lite skillnad på att mocka åt ett äldre sto, jämfört åt en ung valack – det kan jag lova! Grizzly har liksom inte jobbat upp samma ”toalettvett” ännu, om man säger så. 😉

Vad äre för fel…

Den här bilden med meddelandetexten ”Han mår gott Grizzlan”,  fick jag av Elin i tisdags kväll när hon var snäll och mockade och fixade för mig. TACK! ♥

När Elin t.o.m. kryddar lite extra TLC med spikmatta medan hon mockade, då vet man att han är i goda händer. Bästa stallkompisarna!

Tre dagar med betonghjälm, varav den värsta dag två. Jag har inte tagit mig ur sängen pga. sån kraftig huvudvärk/migrän så jag har fått hjälp med både rastning av hundarna samt hjälp med Grizzly. Tusen tack ni som hjälpt till. ♥

Så allmänt krasslig så här pass länge kan jag inte minnas att jag varit tidigare. Med både influensa i omgångar, tjurig hosta som fortfarande inte är över, och nu senaste dagarnas migränanfall. Vad äre för fel? Som pricken över i kan jag inte kan sova om nätterna. Hjärtklappning av stress av att jag inte kan somna när jag ser klockan tickar på.

Kan det vara ljuset kroppen ”skriker” efter?

Det här verkar bli nån form av vintervila för Grizzly. Lugna veckor pga. att jag helt enkelt inte är i form. Tre vilodagar på rak igen, precis som förra veckan. Men jag hoppas orka röra på honom ikväll på lina, och rida till helgen. Det här är väl det enda minuset med att ha djur som hobby. Man kan inte bara ställa undan dom i garderoben som man gör med golfklubborna eller tennisskorna. När jag inte kan ”göra allt” för mina djur så får jag dåligt samvete, även om jag vet att det inte går nån nöd på dom med ett par extra vilodagar eller nån annans omvårdnad. Det är nog bara en dum fix idé från min sida, men känslan finns där likväl…

När Cazall får oväntat besök…

En bild som visar hur trådarna ser ut, och gången mellan hagarna – in mot grannen, Cazall.

Trots att det var jag och Ida som hade stalljouren, den dagen då man tycker man har koll på hela stallet och vad som händer – så lyckades min Fläck förvåna mig, återigen…

Ett meddelande dök upp vid 14-tiden som löd: ”Jaha, jag hörde att Grizzly varit på rymmen idag!”, varpå min reaktion blev ”VA?! NÄE?! HAR HAN?!”. Jag hade ju som sagt då nyligen varit där och lunchfodrat, och då stod han minsann snällt i sin hage.

Men jodå, mycket riktigt. Igår fick jag en utförlig rapport av Gunnel, en av hästägarna i stallet, som hade sett det hela på frontparkett. När hon var på väg ner mot hagarna ser hon hur G leker med granstammen som ligger kvar i hans hage sen i julas. Han fick upp den mot tråden vid ingången på nåt vis, varpå tråden gick sönder vid en sektion mellan hagstolparna. Det är ju dubbla trådar mellan hagarna, så Grizzly tog sig mao inte ut helt lös, utan till den mellanliggande gången – mot hag-grannen Cazall. En stund hade de stått och ”munhuggits” och busat över tråden, men sen när Gunnel närmade sig hagarna satte Grizzlan av i full fart längs gången, och där finns INGEN plats att vända. Gunnel befarade det värsta, men hoppades innerst inne att G skulle vara klok nog att backa tillbaka…  Den enda tänkbara vägen och sättet därifrån utan att förstöra båda hagarna. Men inte då… inte ”kloka” Grizzly. 😉 Han stod där, mitt i gången, helt stilla, och hade väl på nåt vis uppmärksammat att han satt i en rävsax. Fråga mig inte hur, men POFF under dojorna, och Grizzly hoppade, från stillastående, över båda trådarna in till Cazalls hage – utan att ens nudda tråden! Snacka om ”när man får oväntat besök-upplevelse”- för Cazall!

Allt gick trots allt drama ändå bra, inga skador på hästar och bara en kort trådsektion vid ingången att laga på Grizzlys hage – så det var så snabbt fixat att jag inte ens märkte det när jag kom till stallet där vid lunch.

”Vilken hopphäst du har, Elaine” sa Gunnel till mig igår, haha. 😉 Hm… en akrobat må jag säga att han är i alla fall. Min lilla busiga Fläck. ♥