Fint pass men med pulshöjande avslut

231

Jag på Grizzly, Ida på Ia och Nova på sin ponny, Jackie – gjorde igår kväll sällskap för ett pass på rundbanan.

Vi turades om att ligga i täten och red mycket övergångar – som vanligt. 🙂 Grizzlan var riktigt fiiin att rida. Pigg, men lyssnade (oftast) så fint och kändes stadigare i formen än vi fått till på länge när vi ridit ut såhär. När han får gå i täten är han som finast att rida, men även då fegast, haha! Han gjorde en riktig grisnit igår så vi mest liknade Djungelbokens elefantarmé. Tur Nova och Ida har förlåtande hästar, och uppmärksamma, som också fick ställa sig på nödbromsen efter Grizzlys helt oanmälda halt. 😉 Men nånting läskigt bodde i buskarna, och sånt måste man passa sig för säger Grizzlan.

När vi så var på väg hem och skrittade längs vägen blev plötsligt Grizzly rädd för nåt och drog iväg i full fart. Det gav såklart direkt samma reaktion hos popcorn-Ia, som låg strax framför oss – och vips satt både Ida och jag med tyglarna fulla och försökte hitta bromsen! Bara ett par hundra meter framför oss väntade den berömda väg 86, som vi korsar varje dag, där tillåten hastighet är 70 km, men där bilister som oftast applicerar fri-fart-regeln…

En uppfriskande pulshöjare fick man sig när jag hann börja tänka ”shit, jag kommer inte få stopp innan vägen”, men som tur var hittade Ida en nödbroms på Ia, och då stannade även Grizzly. Pjuuh.

Vi skrattade då åt det hela, men vi konstaterade direkt att hästarna var oridbara så nära vägen – så vi fick snällt hoppa av och leda hästarna. Alldeles när vi passerat vägen trodde jag att jag skulle tappa Grizzly när han kastade sig iväg mot vägen igen, det var sååå nära! Som tur är hade jag tyglar med snabbknäppen som gör att jag kan leda honom som i ett grimskaft istället för kort tygel. Hade jag inte haft det hade jag troligen tappat honom på 86:an… Hua, man törs knappt tänka ”what if” ibland.

Både Grizzly och Ia dansade, flög och snurrade uppöver sista backen hem tills vi kom nära gården. Då slappnade de äntligen av. Som vanligt får vi en liten extra krydda på våra ridturer… Men slutet gott, allting gott. 🙂

Men ponnyn Jackie då undrar ni? Jo hon gick snällt och helt obrydd över sina kompisars konststycken intill. Duktig ponny!

Högre skolans uteritt och besök i valplåda

006ZzzzzzzZzz

007

Ida och jag tog en ca timmes uteritt i skog och mark igår, den sväng vi börjat kalla ”Kyrksvängen”, eftersom den går förbi Selångers kyrka. Ganska tidigt på vår tur visade Idas häst, Ia, att hon var på sitt lilla prickiga popcorn-humör och ville bestämt inte gå framåt vid ett ställe eftersom det var LÄSKIGT… 😉 Ida försökte vänligt men bestämt övertala henne att gå framåt, men istället bjöd Ia då på lite uppvisning av högre skolans dressyr, nämligen Levade, haha! Hon backade några steg, smålättade lite på frambenen och vips stod hon, faktiskt väldigt balanserat, på bakbenen. Det finns många som tränar lääänge för den konsten må ni tro, haha. 😉

Lite senare på vår tur hade vi precis ridit förbi en stor lägda (äng) med säkert 100 svanar som hade nån slags årsstämma med övernattning inför vidare resa söderut. Både Grizzly och Ia gick med fin spänst men något tveksamma steg hela vägen förbi de mystiska spektaklet vid deras sida, men so far so lugnt. Strax efter skulle vi vika av på en skogsväg, och precis bakom oss skulle en bil passera – varvid Grizzly helt utan förvarning gör sin variant av Capriole, också från högre skolans dressyr, haha! 😀 Jag överrumplas ibland av hans spänst, när han annars är så drulig och tung i tårna. Men i en svepande rörelse reste han sig, och sköt direkt från den positionen upp med ryggen i ett bocksprång som gav mig en fin luftresa… Vi får väl inte kalla det Capriole helt riktigt än, för han slår inte ut med benen som avslut på rörelsen, haha! Men resten sitter där, helt utan träning! Och inte bara en gång har vi ”lyckats”…

En film som visar hur Levade och Capriole ser ut på riktigt!

Vi får se vad hästarna är på för humör idag nu när säsongens första snö faller. 😉

Ida och jag åkte sen direkt till min kompis, Fia, för att fota hennes USA-importerade 4-månadersvalp av rasen Grand Danois. Hon hade dessutom en kull 4-veckors valpar i valplådan, och jag tror Ida blev käääär.

008

Ida med 4 månader gamla Miss Ellie i knät.

013Sen ville valparnas mormor också sitta i Idas knä!

102 106Överlyckliga Tilde och Agnes med deras valpar ♥

.

Den bästa vardagen och klippträning

HerculesHerkules i våras. Han har betydligt mer päls nu (fläckvis) kan jag lova… 🙂

Fredag hela dagen idag. Den bästa vardagen i min bok. När klockan slår 16 och hela helgen ligger framför mig, en fiin känsla. 🙂

Igår på ridturen höll jag på att frysa ihjäl. Ida hade valt att tjuvstarta med täckoverallen utan att säga nåt till mig, så vi upplevde passet på rundbanan lite olika igår kan man säga. 😉 Jag klagade varje varv på att jag frös om knäna, haha. När jag kom hem var benen knallröda och inte ens när jag gick till sängs hade jag fått tillbaka värmen i kroppen. Hua. Under nollan innebär overall på från och med nu! Brrr…

Medan jag mockade igår stod Jossan och rakade sin islandshäst, Herkules, på stallgången. Jag passade på att gå och ställa upp Grizzly i spolspiltan alldeles intill, så han fick stå och höra oväsendet och vänja sig lite inför vad som komma skall. Ljudet verkar han inte bry sig om för fem öre. Jag fick också chans att låna maskinen en kort stund och öva på att klippa lite! Jag lade maskinen med ryggsidan emot Grizzly och låtsades raka över hela hans kropp, på båda sidor. Han spände till sig lite precis från början, och visst stod han och sneglade och undrade vad tusan jag hade för mig – men han var cool! Duktig häst!

Skönt att ha fått tillfälle att testa lite innan det är dags för oss, men som det verkar och som jag tror kommer det gå alldeles utmärkt. En del hästar tror ju direkt att de ska bli uppätna av maskinen, och de kan liksom inte släppa den tanken hur man än gör och står och dansar på stallgången så det slår gnistor under dojjorna – så just i detta fall var min Grizzlan väldigt förståndig. 😉

Idag väntar en vilodag och jag ska stöka undan stallet direkt efter jobbet tänkte jag, så jag får oavbruten helkväll med hundarna istället. ♥

Trevlig helg vänner!

Som Bambi på hal is

image

Grizzly och Fräcke efter ridturen.

Gårkvällens ridtur blev inte så lång som vi först hade tänkt. Den väg vi valde att rida visade sig vara ett dåligt val just igår… Jag på Grizzly, Ida på Ia och Emma på Fräcke skulle ta en tur till Kvarsätt, men på vägen dit fick vi välja att vända – särskilt på grund av Ia som inte har broddat ännu. En bit av sträckan där vi måste förbi är på asfalterad väg – och det var glashalt! Ia bara gled bitvis och såg verkligen ut som Bambi på hal is – så Ida fick sitta av och försöka leda henne nere i dikeskanten. Hua! Jag kände även för Grizzly att det var väldigt halt, trots brodd.

image

”Lilla” Putte vill att Grizzly ska flytta lite närmre så han får provsmaka… 😉

Och iiisande kallt var det ute, även om termometern inte visade mer än en minusgrad. Snart kan jag inte hålla mig från att börja rida i min stora, varma, gosiga overall. 😉

 

En annorlunda kväll

12207855_10153741234351133_212140125_nSämsta bildkvalitén nånsin, men här är Ida på Grizzly. 🙂

Sedan jag fick hem Grizzly för ett år sedan är det i stort sett bara jag som ridit honom. Vid totalt tre tillfällen har två andra ryttare suttit upp i ca 10 minuter och ridit honom, men då har jag ridit samma pass både före och efter. Igår var en annorlunda kväll, då gjorde jag bara i ordning Grizzly – men överlämnade hela ridpasset till Ida. Jättemärklig känsla och jag var nästan avis/sotis, haha! 😀

Men det är nyttigt och roligt att se sin egen häst från sidan också, när nån annan rider. Samtidigt är det jättebra att ha nån att bolla tankar med när man kanske fastnat i nåt – så som Ida nämnde igår att hon nu har bättre förståelse hur jag menar när jag babblar och försöker beskriva ett problem eller känsla med Grizzly. Och ni som känner mig vet, babbla är jag bra på. 😉

När sedan Ida skulle skritta ut sin egen häst, Ia, hängde jag och hundarna med som fotfolk och fick oss en kvällsprommis. 🙂

Idag får Grizzlan vila, och hundarna och jag ska ha myskväll alldeles allena. Sen väntar tidig träning imorgon för Johanna, så ingen sovmorgon väntar förrän på söndag. Heja helg!

Pepp efter tömkörningsclinic

12004004_954086738006484_346828381270492148_nLaguppställningen från stallet i raden längst fram.

(mobilfoto av Ingela)

image

Lördagens clinic i tömkörning var riktigt trevlig. Det bjöds på gofika och vi var hela sju tjejer från stallet som samåkte till Njurunda ridklubb. KG Svensson var riktigt underhållande att lyssna och se på, och tre fina hästar i olika åldrar tog han sig an under clinicens två timmar. Han visade tips på vad man bör tänka på och tekniker hur man gör för att få hästen att arbeta utefter det man vill med sin träning.

image

Jag tyckte jag fick med mig bra tips och är nu pepp att ta upp tömkörning lite mer regelbundet i Grizzlys träning. 🙂

Vad är det för dag?

485

Vaknar med ett ryck av oljud som skär i själen. ”Vad äre för dag?! Det är väl helg = sovmorgon? Nej, lördag men stalljour? Ingen sovmorgon? Nej jobbdag, men fredag måste det ju vara i alla fall? Neeeej, det är bara tisdag…”  Morgonens första tankar innan det bara var att acceptera vilken veckodag och aktivitet som väntade mig. Opp å hoppa.

Gårdagens arbetsdag var riktigt trevlig med seminarium hela dagen och trevliga människor omkring mig. Direkt efter jobbet åkte jag iväg med hundarna först, sen till stallet och mötte upp vår veterinär för Grizzlys ID-kontroll. Det var snabbt fixat eftersom allt var i sin ordning. Nu ska jag skicka in alltsammans idag, och sen vänta på notan…

Jag och Ida hade tänkt skritta ut en stund tillsammans igår, men planerna blev hastigt och drastiskt ändrade. En av stallets hästar kom in från hagen och mådde långt ifrån bra med kraftiga koliksymtom. Det blev direkt till att gå ut och promenera i väntan på ägare och veterinär. Sen spenderades istället kvällen med att assistera veterinären eftersom ägaren själv tyckte det var obehagligt och kände sig lite skakad. Fullt förståeligt! Som tur är kunde veterinärens åtgärder hjälpa till så hästen mådde betydligt bättre efter ett par timmar. Puh.

Joursöndag med långtur och promenad

imageLängs turen igår blev Grizzly lite förtjust i en vit och söt ponny. ”En sån vill jag ha”, sa han. 😉

imageIda på Fräcke och jag på prinsen.

För hästarnas skull struntade jag och Ida i den extra sovtimmen som lördagsnatten mot söndag innebar. Vi åkte till stallet lite tidigare för att de inte skulle behöva få så lång natt. 🙂

Vår söndag var full av joursysslor, en långritt på nästan 2 timmar, en promenad med hundarna i sällskap av Ida när hon red så jag somnade lättvaggad igår.

imageSmåtöserna fick gå i snöre eftersom jag inte vill riskera att de kom nära Ia. Men de travade duktigt på och brydde sig inte alls om hästen. Panda? Hon höll låångt avstånd längre fram. Syns faktiskt i bild om ni kikar riktigt noga. 😉

imageEn pigg liten Ia och en glad liten Ida 🙂

Nu sitter jag och dricker morgonkaffe och knappar lite på datorn samtidigt. Jag ska strax iväg på en konferens som turligt nog ligger väldigt nära min hemadress. Faktiskt lite roligt att bryta av de vanliga jobbdagarna med nåt lite annorlunda.

Efter jobbet kommer veterinären för id-koll, och sen väntar en skrittur på prinsen.

Ha en fin måndag!

Dela jour med Idan

12087012_10153681876271133_392182005_nIda är precis lika sur som hon ser ut på bilden. Alltid. 🙂

Från och med nu har Ida och jag bestämt att dela på våra jourdagar i stallet. Nu när täckesperioden dragit igång så känns det skönt att kunna halvera tiden vid in- och utsläpp! Och det blir ju faktiskt så mycket trevligare att vara två. 🙂

12092148_10153681878561133_1753021681_nIda och hennes Ia bland höstblomster.

Imorgon väntar vår första delade jourdag och det ser ut som vi får tur med vädret. Heja oss.

Trevlig helg på er!

12084041_10153681878756133_925699719_nIda och Ia har alltid varit lite bakåfram kan jag tycka. 😉