Väntan på svar…

Pandasnow

Pandan ♥

Det fortsätter att snöa lovikavantar och ingen är gladare än Pandan. Hon har fullt sjå att försöka hinna ta dem alla i luften… Det blir lite körigt kan jag lova, och otroligt underhållande för matten att titta på! Fortfarande är all snö sådär härligt puderlätt och mjuk, så Panda springer som i ett moln av snöyra alla chanser hon får.

Jag kan inte låta bli att tänka extra mycket på Hippie då, för hon var precis likadan – älskade snön. Eller ja, Hippie älskade livet, älskade allt. Gulp… Tänk att jag inte kan låta bli att bli tårögd bara jag råkar nämna hennes namn, se en bild av henne eller bara råka hamna i en situation som ”sist jag promenerade här var Hippie med”. Jag SAKNAR henne nåt oerhört. Och jag får liksom inte nån ro. Jag går fortfarande omkring och undrar och vill ha svar. Svar jag kanske aldrig kommer att få, men fortfarande väntar jag ju på svaren på de prover och biopsier  de tog av hennes hjärna när hon somnat in. Har inte hört ett ljud än, och det är snart fyra månader sedan. Men som de har sagt till mig – ”Det är inga vanliga prover vi har tagit, så det kommer ta sin tid…”. Jag vill så gärna veta vad som hände med min guldhund…

Hippie121202

Hippie130217e

120304b 120304h  gladvalp1 120225b  hippie120304 120311h 120311a

djupt  faldarello130217

Äntligen lite snö

panda hos tina

Panda chillar lite hemma hos Tina.

(Foto:  Tina)

En helt galen rubrik, med tanke på att den är skriven av mig. Jag som längtat efter Tussilago och små vårfåglar sedan i höstas. 😉 Men faktiskt så har senaste dagarnas snöfall skapat en helt ny värld. Den hemska istiden är över för den här gången, och äntligen kan man promenera överallt igen, och framför allt – hundarna kan springa utan att halka i varje steg. Jag kan säga att det är skönt för matten att ha fått tillbaka hjärtat på korrekt plats igen, utan att behöva ha det i halsgropen varje gång Panda är på språng… Puh.

En stor bonus med snön är den fina appellplanen jag får hemma på tomten. Just nu är den perfekt för träning, underlaget jämnt och halkfritt och dessutom inhägnad. Perfekt att kunna ta en liten sväng ut på kvällskvisten och lattja lite träning.

Panda och jag tog oss ett litet pass igårkväll. Bollbelöning och roliga ”moment” gav en överlycklig liten Pandabjörn! Vi övade på stå, sitt, ligg och spring. De tre förstnämnda både under stillhet och i rörelse. Jag lägger in lite följsamhetsövningar och början till bakombyten till agilityn med mera, med mera. Allt som sagt under lek, och NOLL press på Panda.

Hon är verkligen en dröm att träna med, och hon kommer hela tiden tillbaka med sin belöning och vill ge den till mig. Allt känns så lättsamt med henne! I alla sammanhang! Hon sov för första gången över hemma hos en kompis i helgen, då matten var på människogalej – och enligt rapporten så hade hon skött sig jättebra. Så bra att det var nära till försök till kidnappning. Ajabaja Tina! 😉

Annars är det full löpstuga här hemma. Både Fendi och Penny är igång och hänger på dejtingsajter varenda ledig stund…  😉

7 månader

3

Lilla Pandan fyller idag 7 månader!

Bilden är från i somras, och vi längtar redan till den här istiden är förbi…

Ivar

rot

Jag och Panda fick ta i lite för att välta det här lilla trädet.

Den här omtalade Ivar beskylls just nu för mycket elände och skador runt om här i mellannorrland. Därför passade jag och Panda på att välta ett litet träd idag på lunchpromenaden. Den största rotvältan jag någonsin sett tror jag! Alla kommer ju ändå tro att det är den där Ivar… 😉

Förbjudna leksaker…

sporre

sporre2

sporre1

Matten: ”Paaanda, vad gör du? Du har väl inte tagit mina sporrar igen?”

sporre3

  ”Nääääi jag har inte sett dem…”

sporre4

”Eller vadåhurmenaru?”

Tankar om det gångna året, 2013

2013. Ett händelserikt år, med många fällda tårar – både av glädje och av sorg. Tänkte försöka mig på en liten summering, hund för hund,  om vad vi faktiskt haft för oss under det gångna året…

Fendi: – Min lilla finurliga, fiffiga och väldigt speciella lilla tös. Det har varit en sån resa med henne, eftersom hon är som en liten olycksfågel samtidigt som hon ofta är och har varit väldigt svårtränad. Är det någon som blir påsprungen av annan hund, så är det hon. Är det nån som råkar ramla ner i ett hål i skogen, är det hon. Råkar det falla ett kastrullock från köksbänken, så landar den på henne osv. osv. osv. Det är kanske just det som gör att hon varit och ibland fortfarande är lite svårmotiverad och behöver verkligen stärkas i sitt självförtroende innan hon törs ge allt i en uppgift. Men, när hon väl gör det är hon helt fantastisk! Hon lär mig massor varje dag.

LP1

Puss på nosen och glädjetårar hos matten efter LP1-titeln och poängrekord.

2013 debuterade vi i lydnad efter många om och men. Målet för den här säsongen var ett 1:a pris i klass 1, men vi klämde till med hela tre stycken och därmed titeln LPI! Sen gick vi vidare till klass 2 och norpade ett 1:a pris där också! Lydnadsklass 3, here we come! Bästa Norpan!

I rallylydnad hade vi redan under 2012 gjort en oförberedd debut som gick sådär, främst eftersom matten inte ens kunde vad skyltarna betydde… Men under 2013 har vi lyckats i samtliga våra starter och knåpat ihop titlarna RLD N, RLD F och RLD A! Mästarklass, here we come!

2013 har inte alls varit ett agilityår för mig/oss, vi har inte ens hållit igång någon som helst träning. MEN, likväl kunde jag inte motstå att anmäla till de få hemmatävlingar som hölls under säsongen – och vad händer då?! Jo, Norpan skräller och plockar både pinne och fina placeringar. Jag minns att jag knappt trodde mina ögon när jag läste resultatlistorna. Vilket år för Fendi! ♥

regnar

1:a pris i lkl 2-debuten i ösregn.

1ochtre

 Pinne och dubbel pallplats till töserna i årsdebuten!

Penny: – Min lilla blandning mellan popcorn och tjuren Ferdinand. Hon kan ha fart och motivation till tusen ena dagen, och hellre stanna och dofta på blommorna andra dagen. Det har sin charm…

Under våren och försommaren hann jag ställa ut henne vid tre tillfällen innan hon fällde sin päls. Vid två av de tre tillfällena klämde hon till med fina bästa-tik-placeringar, som alltid i hård konkurrens som det här i den här rasen. STOLT matte! Vi kammade hem hennes första CERT, och ett Reserv-cert följt av ett CK sista utställningen.

2013 innebar debut i rallylydnad, och hon har gått från klarhet till klarhet i varje start – vilket innebär att hon nu har titlarna RLD N och RLD F och siktar på start i avancerad klass våren 2014!

Vad gäller agilitystarterna var de desamma som för Fendi, väldigt få under året. MEN, inte mindre än tre pinnar lyckades hon springa hem – och är nu uppflyttad till agilityklass 2! Bästa Penntrollet! ♥

penny130331

Penny på Stockholms internationella i april.

 penny130331c

Första CERTET!

Pennypinne130908

Pinn-Penny!

Hippie: – Min guldhund, och numera änglahund… Efter över ett år av kämpande och stora framsteg fick vi det chockerande, ofattbara och definitiva bakslaget som tvingade oss säga farväl. En enorm sorg för mig, men jag försöker för varje dag som går tänka på den fina sista sommaren vi fick tillsammans. Jag tror Hippie var en riktigt lycklig vovve sin sista sommar, med sin ”lillasyster” Panda och med ben som höll att springa som ett jehu över skog och mark. Jag saknar henne som inte ord kan beskriva, men hon finns med mig ändå. För alltid… ♥

Hippie130217

Du finns alltid kvar hos mig…

162

 Panda hade den bästa storasystern under sin valptid…

Panda: – Min lilla bonusvovve. Jag är SÅ glad att jag tackade ja till den här glada lilla krabaten som inte har ett ont strå på sin kropp. Hon är vänligheten själv, och så mild i sitt sätt. Än så länge lektränar vi bara och försöker lägga lite grunder för framtiden, och hon gör det så långtpå fint sätt. Vad vi sen ger oss på för utmaningar tillsammans får tiden utvisa. Vi ska ha roligt tillsammans först och främst. ♥

20130717-235130.jpg

Första mötet. Omedelbar kärlek.

Panda130723d

 Söt som socker!

På det stora hela kan jag ju inte göra annat än se tillbaka på 2013 som ett lyckat tävlingsår. Och med många andra glada händelser så som Pandas inträde i vår flock och mitt beslut att återuppta ridningen igen gör året till väldigt lyckat.

Självklart hänger Hippies bortgång som ett stort sorgmoln över året, som jag tror många förstår. Jag tänker på henne varje dag, och jag bär henne med mig i minne och sinne. Hippie, min drömhund – och det var hon verkligen…

1014023_10151850070439180_1268945900_n

pickup

Ett ben i varje hörn

135

226

Bjuder på ett par helgfärska bilder på min Panda, som här mest liknar en snögubbe efter promenad och bus i djupsnö. Men visst har hon växt på sig fint ändå? Snart 7 månader gammal tycker jag hon är harmonisk i kroppen, trots sin nätta storlek. Det är liksom ett ben i varje hörn på henne. 😉

Hoppas få tur med lite sol nån helg så det blir lite gladare ljus i bilderna!

Svår att motstå…

Panda2

Panda 2 veckor gammal

Panda3v

Panda 3 veckor gammal

(bilderna lånade från kennel Nice of you to Come Bye)

I somras när Danielle, Hippies och Pandas uppfödare, bad mig titta närmare på hennes dåvarande kull (som jag såklart ändå hade superkoll på) kunde jag bara inte motstå den här lilla sockerbiten i valplådan. Huga dagar så söt hon var, och jag föll pladask. Jag hade tills då känt mig lugn, eftersom alla i kullen redan var tingade och det därmed var ”riskfritt” att följa deras tillväxt. MEN, då sa Danielle att OM jag ville – så fick jag välja en valp i den kullen… Jag bad att få ta mig en rejäl funderare, men ja – ni vet ju hur bra jag kunde stå emot hennes förslag… 😉

Hur som helst så ångrar jag inte för en sekund mitt beslut. Panda är en så vänlig liten hundsjäl, glad och mild. Hon passar så perfekt in i vår flock. Till storleken är hon inte särskilt stor, men några centimeter till tror jag hon växer. Hon må vara liten, men hon är naggande god. Min lilla pandabjörn. ♥

Hunddata

fendititel

Fendis titelsamling. 🙂

pennytitel

Och Pennys. 🙂

pandareg

Panda är nu äntligen svensk hon också! 🙂

Nu är alla årets registreringsärenden klara på mina hundar. Titlar betyder egentligen ingenting tycker jag, men det är som en lite sporrande ”checklista” för den här matten på nåt vis. Och lite roligt också tycker jag!