Så trött…

img_7040Mindy vet hur man ska tackla vardagen och livet. Önskar ibland jag kunde byta plats med henne…

Jag är bara så trött. Senaste veckans hostande och snörvlande i nyvinterkyla börjar ta musten ur mig. Grizzly kommer få en vilodag idag, och eftersom jag då kan fixa stallet på väg hem från jobbet ska jag bara ta det lugnt ikväll. Bränna så få kalorier som det bara går! Och ja, intaga några extra påutifallatt. 😉

Imorrn ska Grizzly klippas för första gången i sitt liv. DET blir spännande! I år slår jag till med en halvklippning, eftersom jag planerar rida i ridhus mer i vinter än jag gjorde ifjol. 🙂 Sen… SEN, är det äntligen helg. (Även om den är fullbokad…)

Nytt program

we-lc(Programbild lånad från stallbacken.com)

 

Jag hade det lagom snurrigt tills i lördags med att ha två dressyrprogram i min lilla knopp. Nu måste jag lära mig ett till på en vecka. Som tur är ser programmet lätt ut att minnas, så jag hoppas jag klarar mig från kortslutning innan start! 😉

Förutom ordningen allt ska ridas är det i alla fall inget nytt för mig och Grizzly inför detta program. Det liknar liksom en blandning av LC:1 och LB:1 i många delar, så kanske större risk för mig att råka rida fel. 😉

 

 

Snacka om kompis

image imageLiverapporter från skogen fick jag också! Perfekt! 😀 Titt, gullungarna mina. ♥

Eftersom vi hade tidig träning med hästarna igår, var jag tvungen att åka direkt från jobbet till stallet för att hinna med mig. För att inte hundarna skulle bli ”lidande” av det, erbjöd sig Ida att hämta upp och ta med sig hundarna på en skogspromenad innan träningen! SÅ snällt! Snacka om kompis. ♥

Hon dök upp på mitt jobb, bytte bil med mig, åkte hem och hämtade upp hundarna och drog till skogs en timme. TACK för hjälpen, Ida! 🙂

Hundarna känner Ida så väl vid det här laget, och Ida känner mig så väl, så hon känner till mina rutiner med töserna och hur jag ”vill ha det”, haha! Jag var faktiskt inte det minsta orolig på att hon skulle fixa fyra yra höns i skogen, och beväpnad med en sprillans godispåse, så även Penny leker lydig – kunde hon inte misslyckas. 😉

image

Inte tigga

imageFullt fokus på… mig?

Tröttare än tröttast Elaine. Det känns på när det har varit en fullspäckad helg, med körig jobbvecka direkt därpå, att vilan – åtminstone en lugn dag, saknas. Men, men. Bara att bita ihop och längta till söndag. 😉

Grizzly fick sig en 50 minuters skrittur mot Kvarsätt igårkväll. Pigg och glad och i sällskap med Nova och Jackie. När vi kom in fick han lite extra TLC med massage över hals, bog och rumpa, och han känns riktigt fin över rygg och rumpa just nu. Som en dallerklump, utan spänningar.

Eftersom G vilar idag ska jag fortsätta mitt röjarryck hemma. Hundarna hjälper till och bär iväg nån strumpa eller liknande till väl valda gömställen, alternativt sprider dem runt hela lägenheten. Alltid så hjälpsamma. Garderober, lådor och andra klädskrymslen ska sorteras och röjas. BORT med det som inte används! Jag har sparat på de kläderna länge nog nu…

image

Icke. Min ostmacka! Hm, mina hundar tigger aldrig… 😉

Höströjning och fullt upp!

imageMindy höströjer för fulla muggar.

Höströjning. Inte en dag för tidigt. Blommorna hängde vissna ur lådor och krukor, och t.o.m. min klotgrill hade gett upp. Mindy hjälpte till att samla allt i en slänga-hög, men än så länge ligger högen och ”pryder” min entré. 😉

Igår hade Ida och jag en visning av Clintons metod bland stallgänget. Kul! Vi presenterade först Clinton och hans metod och visade principen och ett gäng övningar på Grizzly och Ia. Sen hade vi inte mindre än tre gröna hästar att introducera metoden på, och det var extra roligt! 😀

Timmarna flög iväg och så kan det lätt bli i stallet… 😉 Mellan fodringarna var det dags för hundarna att få sin veckogenomgång på trimbordet också. Ett gäng klor att klippa är det ju alltid, och jag tog mig tid att putsa lite tänder också när jag ändå var igång. Sådär poppis… 😉

Idag ska jag trimma Grizzly lite på ridbanan, rida det nya programmet i sin helhet för första gången och sen spendera några timmar som funktionär på Sundsvalls ridklubb. Däremellan ska hundarna få sin tur också, men just nu ligger hela högen och sover kring mina fötter efter morgonens race. 🙂

Ha en fin söndag!

Det var inte igår!

047 093 168Första och hittills enda gången Mindy visat upp sig i ringen. Det var inte igår! 😉

Tänk, Mindy, min första egenuppfödda hund, nu 2,5 år gammal – och fortfarande inte officiellt utställd! Det hade åtminstone jag inte kunnat tro den dagen hon föddes. 🙂 Men när man är som mig med djuren, när allt är roligt, så får det bli lite som det blir ibland. Hundarna ska vara i päls när man har tiden, och ibland kör det ihop sig med andra planer när hundarna är i päls. Sånt är livet. Inte har Mindy farit illa av att inte visats än i alla fall, det vet jag. Endast en inofficiell utställning har hon visats på, på en specialutställning för Sheltie, och den dagen minns jag med glädje! Men, det var inte igår! 😉

Nu är det dock dags. Mindy, och Penny, är anmälda till utställningen som hålls här på hemmaplan i mitten av oktober. Det blir spännande! Kanske vi skulle ha slutat medan vi var på topp? 😉

Groundwork och skogspromenad

imageFlexing från marken. Hästen ska nudda sin egen mage med mulen och får då ögonblicklig eftergift!

imageMan ska stå bak vid rumpan, och repet ska ligga över ryggen så man inte trasslar in sig i onödan. 😉

imageAll den här träningen är mycket avslappnande/mentalt lösgörande för hästen. De tuggar, slickar sig om läpparna och gäspar titt som tätt. 🙂

Vilken underbar första dag jag haft hemma med mina djur! ♥ Timmarna flög iväg som vanligt och jag stormtrivdes med att vara tillbaka i stallet och i skogen med hundarna. Bästa livet. 🙂

imagePå tur i skogen med min flock… och Ida. 🙂

Medan jag tog ett varv och mockade Grizzlans hage, följde han mig som vanligt som en nyfiken hund… G är så öppen och nyfiken i sin personlighet, och det är nog hans charmigaste egenskap tycker jag. Vi stod länge och bara gosade och kliades på varandra, och jag hoppas han var hälften så glad att se mig igen som jag var att se honom! 🙂

Grizzly fick sen använda några av sina nya saker, som repgrimman och ledrepet + no turn-bootsen. Allt satt som en smäck, yeey!

Jag och Ida tog våra hästar till paddocken och körde ett rent groundworkpass á la Downunder horsemanship. Vi är båda taggade från tårna nu efter den här resan, och den 3 dagars clinicen vi var på för Clinton Anderson.

Med Grizzly körde jag övningarna;

  • Desensitizing with stick and string
  • Backing up  (Tap the air, Wiggle walk, Marching, Steady walk)
  • Flexing on the ground
  • Yielding the hindquarters

Det är viktigt att balansera de sensitiserande och desensitiserande övningarna, så hästen inte blir FÖR känslig, eller FÖR ”bedövad”. När vi t.ex. står och piskar med sticken och stringen i marken intill hästen så ska den lära sig att inte reagera på läskiga ljud eller rörelser – en slags miljöträning för stabilare psyke och att hästen ska lära sig att vad jag som ägare än hittar på så är det inget som egentligen är farligt. Hästar utgår ju gärna annars från det eftersom de är flockdjur/bytesdjur som springer först och tänker efter sen. 😉

image

1. Stå vid hästens rumpa image

2. För ned handen och ”plocka upp” repet med två fingrar – fjäderlätt! (…är målet, mer tryck behövs såklart om hästen håller på och lära sig eller helt enkelt går emot trycket) image

3. För handen/repet mot ryggen, strax bakom manken, och hästen ska ge efter i huvud och hals och böja och dutta mulen i magen innan man släpper ögonblickligen. Här ser ni att Grizzly redan vid känslan att jag förde ned handen mot hans huvud började vända sitt huvud och gör övningen själv, linan hänger helt slak. 🙂 image

4. Dutt i magen och släpp, ge eftergiften, ögonblickligen!

Börja sedan om från 1. Flexövningarna är grunden till eftergift även uppsuttet. Man gör alltså på exakt samma sätt sedan, uppsuttet med tyglarna, en sida i taget. Som Clinton säger ”Lateral flexion is the key to vertical flexion.”

Även om man vill ha en stabil och orädd häst, balanserar man alltså upp det med att den ska vara så känslig för tryck – att oavsett om det trycket är så subtilt som att man vickar pekfingret framför hästen, så ska hästen reagera för det trycket/energin och t.ex. backa undan.

Hälsning hemifrån

image

Fick en hälsning hemifrån också idag… Saknar tjejerna SÅ mycket! Men de mår bra och lever loppan, så jag vet att det inte går nån nöd på dem. Likaså Grizzly får jag rapporter om och Anna och G verkar trivas tillsammans. 🙂