Bakhalt

Mindy med pandahår i näbben… 🙂

Igår när jag kom hem från stallet möttes jag av fyra ystra töser i hallen. Husse hade varit snäll och varit hundvakt eftersom jag hade åkt direkt från jobbet för att hinna med träningen. Direkt märkte jag att nånting var knas med Mindy. För det första var hon inte lika ”hej-å-hå” som hon brukar vara, och när jag kallade på henne så hon skulle röra sig mot mig, medan jag backade undan, såg jag direkt – hon var halt! :/ Höger bak ville hon inte gärna stödja på, och när hon stod stilla hade hon benet lite lättat från golvet. Oh no! Vad hade hänt!?

T hade inte märkt nåt när de var ute på prommis, men jag tog direkt upp henne på köksbordet för att undersöka henne ordentligt. Tur i oturen hittade jag det onda direkt, en liiiten splinta, ca 1 cm lång, av en kvist eller vad det var, hade kilat sig in under tassen mellan trampdynorna. Jag drog ut den och vips kändes det mycket bättre, sa Mindy. 🙂 Lite öm var hon ändå, så som man vet själv man kan vara med småsår i händer eller fötter – men imorse syntes ingen hälta alls. Full fart på lill-skrotan som vanligt. Puh. Skönt!

Måndag på en tisdag

En till som gillar sötsaker. Mindy! 🙂

Tillbaka till verkligheten igen. Vi börjar arbetsveckan med en tisdag, så den här veckan lär jag ha fullt upp att hålla tungan rätt i mun och kolla kalendern noggrant för att inte blanda ihop dagarna nu när det blev måndag på en tisdag. 🙂

Ikväll ska jag och Grizzly rida ut en sväng efter gårdagens trim i ridhuset. Tänkte skriva lite mer om det passet senare.

Jag hör många omkring mig pratar om hur nya livet börjar nu efter nästa helg. Nytt år, och liksom en ny chans att göra om och göra rätt. Eller? 😉 För egen del är det ingen som helst mening att jag ens försöker lova att t.ex. sluta äta godis på vardagar. Det är nåt jag har lärt mig med åren, det är helt omöjligt att ge upp. Men jag tror de flesta av oss har nån last vi dras med, och för mig är det sötsuget… 🙂

Har ni nåt nyårslöfte ni ska avge?

Summering säsong 2016

Mindys utställningsdebut i Nordichallen. Första gången kennel Faldarello representerades i en utställningsring! Heja oss. 🙂

Om jag ska försöka summera säsong 2016 så går det för hundarnas del väldigt snabbt. 😉 Nån utställning för mina töser, men inga direkta resultat att skryta med. Är i alla fall glad att jag äntligen fick läge att visa Mindy på Nordic-utställningen! Och ännu gladare att hon skötte sig så fantastiskt bra för att vara hennes första riktiga utställning, så med henne ser jag fram emot säsong 2017. Just nu fäller hon nåt kopiöst, och hon har liksom hittills inte följt nån slags rim och reson i när hon behagar fälla. Det blir att anmäla efter dagsform, och hoppas att vi kan tajma några utställningar i vår närhet. 🙂 Detsamma gäller för Penny, det där sista certet må väl trilla in nån gång kan man hoppas? Men utan att visas ramlar inga cert in, det är ett som är säkert. 😉 Så med det i tanke har hon en fantastisk utställningskarriär hittills ändå, så lite som hon faktiskt är visad.

Fendi och Panda har gått hela säsongen utan nån form av tävling, men jag tror inte de är ledsna över det. Det är bara jag som fortsätter önska att jag hann med ett mer aktivt tävlingsliv med hundarna bredvid tävlingslivet med Grizzly. Det är liksom svårt att få till träning och tävling samtidigt som man heltidsarbetar. Var sak har sin tid, och i många år har hundtävlingarna varit prio 1 för mig, men som just nu får ge plats åt hästtävlingarna istället. Som det ser ut idag åtminstone. 🙂

Och så Gricius Grizzly Rodin af Faldarello då. Hur har hans säsong 2016 varit? Jo, ganska lugn, men vi har faktiskt uppnått våra säsongsmål som jag satt upp! Tro det eller ej, haha. Många gånger tycker jag vi står och stampar på samma ställe, men sen G kom till mig har vi haft långa perioder av ofrivilliga vilor och träningsstörningar. Ja, så som det är att vara djurägare, absolut. Men ändå har vi de perioder vi kunnat träna på bra sätt tagit oss sakta men säkert framåt.

Tävlingsdebut i hoppning, lokal 80 cm i Njurunda i juni. Heja oss!

Vi har debuterat i tre (!) officiella grenar, dvs. hoppning 80 cm, dressyr LC:1 & LB:1 samt LC Working equitation. Grizzlan är blotta 5 år gammal och vi har all tid i världen på oss. Vi lär oss MED varandra, och då får det lov att ta lite längre tid för oss. Det är helt okej för mig. 🙂 Det är den utvecklingsresan jag tycker är roligast! Visst, han räknas som 6-åring om bara några veckor – men så pass sent som han är född på året (juni) så är han i min värld en 5-åring några månader till. 😉

Dressyrdebut, LC:1 på Sundsvalls Lantliga RF, i juli. Heja oss! Och senare debut, LB:1, i Jättendal i oktober. Heja oss!

Jag jämför oss inte heller med ”var en 5-åring ska ligga” i utbildningen för åldern. Dels för att Grizzly redan från start reds in ett år senare, och för att vårt första år tillsammans var ett rent bara-lära-känna-varandra-år med uteritter. Noll målinriktad träning. Vi har tiden på vår sida och har m.a.o. ingen brådska alls. Vi ska ha roligt, vad vi än tar oss för! 🙂

Och slutligen debut i WE, LC Njurunda RF, i oktober. Heja oss!

Se bara på den här bilden. Vår absolut första lilla utflykt tillsammans i slutet av september 2015, en bebis-P&J i Kovland, Grizzly 4 år. Så lite drygt 1 år sedan bara. Titt så oskuldsfull och GÖLLIG han ser ut!? ♥ 😀

Snart tänkte jag sätta målen för säsong 2017 på pränt, för er som vill se det förutom jag. 😉

 

 

Julgranar till alla

En liten mini-julgran till hundarna var poppis! Mindy nyyfiken. ♥

Flocken framför den imponerande granen. 😉

Grizzly har också fått sig en alldeles egen gran! Mums!

Grannen, Cazall, ser inte lika nöjd ut… Livets orättvisor!

Skrämmande gott, sa Grizzly! ?? #julgran #mums #happyhorse

Ett filmklipp publicerat av Elaine Rodin (@elainerodin)

Opp å hoppa

Mindy gick all in igår och såg faktiskt bakis ut hon med! 😉

Julfest i fredags resulterade i inte så många knop gjorda igår… Det är tur att mina hundar är väldresserade så, så duktiga på att vila med mig. 😉

De turas om att ligga i deras fåtölj, helst så oskönt som möjligt. Det är skönast. 🙂

Cirkus 1,5 år sedan var det som jag var på krogen senast, och det var faktiskt lite fläckvis roligt att se lite folk och ha nåt annat än mysbyxor på sig en fredag kväll, haha.

Redo för julfest. Känner inte ens igen mig själv såhär med smink på!?

Nu har Grizzlan vilat i fem dagar i rad. Det blir mao lite spännande att sitta upp idag, så vi styr kosan mot ridhuset så vi kan jogga av oss ”det som behövs”. 🙂 Men först ska jag svänga förbi Granngården och handla lite mer foder. Som sagt, nu är det färdigvilat. Opp å hoppa.

Träningen går bra nu!

20161027_100717Mindy, en av kontorets vakthundar… 😉

Jag vet att jag skriver väldigt lite om hundarnas träning, men jag kom på mig själv att tänka särskilt på det igår  – att det mest troligt är för att det liksom inte är nån målinriktad träning längre. Eftersom jag inte har nån tävling i sikte, eller ens plan på att tävla – alls – i den närmsta tiden, ja då tryter inspirationen att skriva om träningen också. Den träning vi gör om veckorna är rent för skojs skull och för sysselsättningens skull.

Men SOM både Panda och Mindy gjorde fina pass igår! När de är sådär och allt liksom bara går framåt – i ett och samma träningspass till och med, ja då drar det lite i ”hundtävlingstarmen” igen! 😉 Panda har känts mer balanserad i fritt följ-träningen på senaste tiden, och även i apporteringen. De två momenten annars är nåt hon gör FÖR intensivt, så det lätt blir slarv. För att komma förbi den problematiken har jag ändrat hur jag belönar, och faktiskt verkar det ha gett resultat. Jag märker redan stor skillnad och träningen går riktigt bra nu! 🙂

Mindy fortsätter att göra stora framsteg också! Stadgaträningen sitt och ligg fortsätter vi med, och även tass-targetträning med musmatta. Apportbocken har vi också börjat leka in i träningen, och hon visar initialt större intresse för den än vad Fendi eller Penny nånsin gjort från start. (Penny är fortfarande inte särskilt imponerad av den…) Mindy har en helt annan intensitet, ja mer likt Panda helt enkelt och det är kanske inte så konstigt. Jag tror, att Mindy tror att hon också är en Border collie. 😉

Gädde ä gott

15065133_10157581131660411_257667586_oFendi, Panda, Mindy, Penny och Svea. Allesammans väntar snällt på sin tur att få smaka på skeden med grädde. Mums! Ibland är man poppis! 😉

(mobilfoto av Johanna Gustavsson, tack!)

Helg och inventering

dsc_1037Minnan, min lilla snöboll!

Bästa vardagen är här, och bästa klockslaget, 16.00 – vilket innebär HELG! 🙂 Den här helgen är bara mina närmaste, två- och fyrbenta familjen, inbokade i min kalender. Och det är faktiskt de fyrbenta som, precis som vanligt, får det mesta av min tid.

Stallsysslorna och ompyssling av Grizzly gör jag nu direkt efter jobbet, och sen är det bara hundarna som gäller resten av kvällen. ♥

Jag har påbörjat en liten inventering av både hund- och hästprylar, för att jag ska ha bättre koll på VAD jag har, och VAR jag har det! Det senaste är inte alltid det lättaste, haha! Jag vet inte hur många gånger jag plötsligt står och behöver en viss pryl, vet att jag har en, men inte har en clue om var jag har den… Lite uppstyrning påkallas, och inventeringen är steg 1 i det projektet. Fortsättning följer…