Memory Lane och v. 31

För  tre år sedan startade jag och Grizzlan vår första Pay & Jump tillsammans, 50 cm och 70 cm. Grizzlan, då snart 5 år gammal, hoppade två små rundor utan minsta tveksamheter. Så glad jag var den dagen! ♥
Dyyyyr pooony. ♥  😉

Jag tar nån vandring längs Memory Lane så gott som varje dag just nu, haha. Jag både längtar tillbaka och längtar framåt, om det inte låter för knäppt? 🙂

Som jag tidigare nämnt har jag ju så smått känt liten släng av “blues” under den här tiden när jag inte kan rida och ta hand om Grizzly som vanligt, och än på ett bra tag – men samtidigt är jag ju såklart galet tacksam att jag har så mycket mer i mitt liv nu – mer på gång i alla fall! ♥

Pusslet håller på att byggas nu, och snart är alla bitar på plats. Jag har precis gått in i vecka 31 och kroppen  håller på och rämnar i alla fogar, haha. Men nu börjar snart nedräkningen på allvar! ♥ Jag försöker röra på mig och göra lite cirkelträning hemma för att hålla mig skapligt stark så gott det går, men såklart måste jag lyssna på kroppen också. Vissa dagar är bättre än andra så då passar jag på. Det är coolt vad kvinnokroppar klarar av, helt klart!

Från och med idag är jag allena med djuren några dagar igen. A kommer hem sent söndag kväll, men fredag kväll till lördag e.m. kommer min Mamsen upp och hälsar på – så helt ensam blir jag inte. 🙂

Vecka 30-kulan och HELG!

Börjar med en ärligt stulen bild på min älskade Fläck. Lowa tog den här om dagen när Grizzly stod och spanade ut genom fönstret. ♥ 

En fullspäckad vecka och dåligt med sömn känns i kroppen. Det ska bli så jäkla skönt med helg snart. På måndag är det dessutom precis en månad innan jag gör min sista arbetsdag inför semester/föräldraledighet – så jag börjar se upploppsrakan nu! 😀

Min kära bil är nu hämtad från verkstaden. Självklart var det fler saker som behövde bytas, så det blev dyrare än de först spått. Allt som vanligt alltså… Sen måste jag köpa nya sommardäck och det är väl lika bra att stöka av alla såna här tråkiga utgifter så snart som möjligt, särskilt innan man går ner på föräldrapenning. Det blir till att göra en strikt budget kommande år – för bara tanken med häst, hundar och barn på en “sjukpenning” får jag inte ihop… Men jag vill göra ett försök. Bara tanken att lämna bort Grizzly ett år gör att det känns som jag ska gå av på mitten. 🙁

I helgen ska vi försöka baxa loss min hästtransport och köra den till verkstad också, och sen när den är klar (när det nu blir, fick inte veta när han skulle ha tid att ta sig an finkan – men ville att jag skulle ha den på plats hos honom) så ska jag göra en rejäl tvätt in- och utvändigt av den också. Precis som min bil får nu. Invändigt dammsög jag och skurade direkt efter hämtningen från verkstaden, och utvändigt ska den få kärlek nu i helgen.

Nog om mina fordon. Kolla min kula istället, haha. Jisses vad den växer! Känns galet att det är hela två månader kvar om jag går fulla tiden. Är i vecka 30 nu!

Vecka 28 till vänster och vecka 30 till höger. Jag kan ju inte hålla samma tillväxttempo i två månader till?! Då sprängs jag ju…
Kulan från sidan, vecka 30.
Kulan framifrån, vecka 30 – eller kanske snarare snett framifrån. Blev en lite rolig vinkel med en sidokula också. 😉

Önskar alla jag känner och inte känner en trevlig helg! ♥

Besök hos BM

SF-kurvan vecka 29 (28+4)
Vet att detta bara är ett grovt mått också, men så länge kurvan ser bra ut känns det bra för mig också. 🙂
Vi ska, om tre veckor, göra ultraljudet som ser hur moderkakan ligger  – så då ser vi ju än mer hur Liten växt och ser ut att må.

Vecka 29’s barnmorskebesök, check! Alla prover på mig såg bra ut och Litens hjärtljud dundrade högt och stadigt. So far, so good. 🙂 Om tre veckor har vi fått tid att göra ultraljudet som visar hur moderkakan ligger och om vi ska planeras in för snitt eller inte. 

Min vikt fortsätter också att öka, så per 13/5 visar vågen +9,5 kg!

Nu börjar också träffarna med föräldragruppen om allt går som planerat. Första tillfället blev inställt i sista stund pga.. barnmorskans frånvaro – så vi hoppas att resterande tre träffar blir av.

Snart är det bara en månad kvar på jobbet för mig. Den 20/6 gör jag min sista arbetsdag för en bra tid framåt! Först väntar semester är det tänkt, om inte Liten kommer tidigare – och sen föräldraledighet i ca 1 år. Overkligt!

Efterlängtad helg och vecka 29

Fläcken Rodin. ♥

Dagarna knatar på. Som jag nämnde har jag varit låst hemma eftersom min bil strejkar för dagen, men på torsdag eftermiddag till veckan hoppas jag att jag får hämta hem den – i nyskick. Typ. 😉

I helgen tänker jag sno bilen av A i alla fall när jag får läge så jag kan ta mig till Grizzly. Jag saknar/längtar så efter att kunna rida igen… Men nu borde ridbanan vara okej att använda så jag åtminstone kan motionera G de dagar jag har honom. Tur G är snäll att longera och tömköra, så jag tror det kommer kännas bättre för mig bara jag kan göra det igen i alla fall. 🙂

Jag tänkte fortsätta smörja utrustning i helgen, för t.ex. hoppgjorden/plattan har jag tänkt sälja. När det blir dags för hoppträningar igen så får jag köpa en ny – längre. Den jag har nu behöver jag hjälp för att kunna spänna, och så vill jag inte ha det på träning och tävling. Bättre att köpa en som är nån deci längre när det blir dags för comeback. 🙂

En till punkt som har legat på to-do-listan ett tag är att boka tid för min hästtransport på nån verkstad. Bromsarna behöver ses över, för de har krånglat och legat på ett tag. Särskilt på ena sidan. Den gick igenom besiktningen i höstas utan problem, men man känner när man kör att den ena sidan krånglar. Egentligen är det inget jag är så sugen att lägga pengar på nu, särskilt eftersom jag inte kommer kunna åka och träna och tävla denna sommar – men finkan bör vara fit för användning om så skulle behövas. Man vet ju aldrig när man kan behöva lasta och åka med sin häst. Så det blir en måste-utgift, även om jag måste dra ner på allt som möjligt går närmsta året och anpassa utgifterna efter plånboken, eller hur man nu säger…

I torsdags gick jag in i vecka 29 och på måndag får jag förhoppningsvis veta om Liten fortsätter att följa tillväxtkurvan som han ska. Jag har gått med i en facebookgrupp för fler som har BF under juli 2019 – och många har redan hunnit få sina små! Hua, vill inte ens tänka tanken att Liten som komma på tok för tidigt, men fr.o.m. nu får man nog även vara lite beredd på vad som helst. Jag märker helt klart att det är jobbigare med det mesta nu. Sömnen kan jag numera betrakta som ren lyx… Jag kan nämligen inte andas när jag ligger ner och får känslan av att kvävas, oavsett hur jag ligger. Man ser ut som ett vandrande lik om dagarna… “Bara” två månader, kanske drygt, kvar! 🙂

Trevlig helg!

Vecka 28-bulan!

Samma klänning varje fotovecka så det är lättare att se skillnaden. Haha, jag ser ut som en riktig propp på de här “uppställda” poseringarna. 😉
Växer gör jag, helt klart! Hjälp…
Två veckors skillnad, vecka 26 respektive vecka 28. Och lååångt kvar…

Jag har ingen våg hemma så jag vet inte exakt var jag är viktmässigt på dagen. Men i söndags låg jag fortfarande +8 kg i vikt. Säkert +9 nu… 🙂

Jag har nästa tid hos BM måndag den 13/5, så då får jag en ny hälsostatus på både Liten och mig, och “vår” vikt. 😉

Tapetsering, lortig kuse och 99 dagar kvar

Efter en lång rykt blev han någorlunda ren i alla fall, och matten fick dammlunga… 😉
Före – bild till bilden ovan. Ren och fin, varje dag…

Trots lediga dagar har jag inte varit någon bra hästägare. Ryktning och gos är det enda jag kunnat göra med Grizzlan tyvärr. Jag kan inte rida nu och har haft så pass med sammandragningar att off- road-promenader inte heller är ett alternativ. Jag måste vänta lite till innan ridbanan är torr nog att användas – så G har en riktig viloperiod nu. Vi längtar tills Lowa kommer hem från sin påskresa så G får komma ut i skogen igen. Till veckan ska han skos med sommarskor och det känns också som en vårig milstolpe. 🙂

En till före – bild. Vår sovrumsvägg  – grå och trist.

Work in progress.

Tapetseringen av vårt sovrum gick nästan över förväntan bra. Så pass att vi fick blodad tand och ska nu leta en tapet till det andra sovrummet/gästrummet också. 🙂

Efter – bild. Ljusare och gladare och hemtrevligare, tycker jag. 🙂
Inget bäddat, piffat och klart än för Liten, det väntar vi med – men nu finns spjälsäng och skötbord på plats. 🙂

Vi skruvade även ihop spjälsäng och skötbord och ställde allt på plats, men eftersom det är långt kvar innan det ska användas så väntar jag med att bädda och göra klart.

99 dagar är det kvar nu om jag går fulla tiden! Jag känner mig stor som ett hus och har, lite oroväckande, ganska mycket sammandragningar när jag håller på och “påar på” om dagarna. Man vet ju inte vad som är normalt, men jag har helt klart märkt av en ökning senaste veckan – och jag vill ju inte råka ställa till så Liten kommer på tok för tidigt.

Bild på kulan i vecka 26 och vi går snart in i vecka 27! (ja, jag drar på mig samma klänning inför magfotona så jag lättare kan jämföra bilderna. Bilder, klädsel, vinklar och ljus luras så lätt annars)
Vecka 24 till vänster och vecka 26 till höger. Hej vad det går!

Abstinens och BM-kontroll av Liten

Bild från löshoppning i höstas. Löshoppning och bomarbete på töm blir nog vårens träning för Grizzlan – bara ridbanan torkat upp lite till.

Jag är inne i en liten dipp. Eller ganska stor dipp. Känner mig liksom lite ledsen och nästan som jag är i sorg, om man ska försöka sätta ord på det. Först och främst genom att jag får dåligt samvete för att ens “klaga” eller känna såhär, men jag har sån galen abstinens efter livet med Grizzly, såsom vi haft det innan. Ridturer, träningar, tävlingar och bara gos. Att ses i stort sett varje dag. En stor del av mitt liv som liksom inte är mitt liv just nu, och jag känner inte igen mig själv… Jag VET att det är “för en kort tid” som det är såhär, och självklart förändrat även efter Litens ankomst. Men det här är en sån viktig pusselbit i mitt liv och just nu är det nästan så det är mer jobbigt att träffa Grizzly än inte – eftersom jag inte KAN göra nåt med honom. Jag hoppas det känns lite bättre snart i alla fall då jag kan börja använda ridbanan igen så vi kan hitta på lite skoj och varierande saker från marken. Och ha en come-back-plan att följa.

Jag är samtidigt otroligt tacksam att Lowa kan ta ut Grizzly i skogen några dagar i veckan så han inte är helt avställd under den här tiden. ♥

Nog med klagan. Igår var jag på vår första riktiga kontroll hos barnmorskan. Både Liten och jag växer i en rasande fart… + 8 kg på vågen sen november! Var ska detta sluta…?!

SF-måttet låg inom normalkurvan och precis ovanför medelkurvan – så än så länge växer Liten så som vi önskar. Hjärtljud och navelsträngsljud lät toppen sa barnmorskan, och alla mina hälsovärden såg bra ut.

Försommaren 2018 ♥ Jag drömmer mig tillbaka varje dag genom att kolla på bilder av mig och Grizzlan tillsammans. Och längtar tills det är “vi igen”. ♥
Flyttbart fårstängsel/staket från Granngården

Från det ena till det tredje så ska jag inhandla en sånhär flyttbar inhängnad till vår tomt på baksidan. Jag vill kunna ha dörren öppen i vår och sommar utan att behöva hålla 8 ögon på span hela tiden så hundarna håller sig där de ska vara. 😉 Visst, det är inte den vackraste trädgårdsprydnaden, men den fyller sin funktion och kan rullas ihop när som för exempelvis gräsklippning.

Trött är bara förnamnet, men solen skiner!

Fångad i en stormvind. 🙂 En stor sten mitt i skogen bara MÅSTE man ta en gruppbild på. Det är sen gammalt. Att sen stenen sluttade så hundarna fick spänna tårna ordentligt i blåsten för att hålla sig kvar var en parentes i sammanhanget. 😉

Många mil i bil och för få sömntimmar har gjort att jag är Tröttast Tröttansson efter helgen. Trevligt har det varit i alla fall och mysigt att träffa släkt och vänner. Hundarna har skött sig prima och vi hade en perfekt liten skogsdunge att härja i under våra rastningspromenader.

Solen skiner och har lovat göra så närmsta veckan och över påsk, tror jag. Det lovar gott för vårens antågande. Det är minsann lite motigt att åka norrut igen efter att ha varit en bit söderut där våren redan slagit sig till ro…

Måndag är det dags för barnmorskebesök igen. Egentligen det första eftersom inskrivningen mest bara var administrativa måsten och lite provtagningar på mig. Nu tror jag man kollar mer hur Liten mår, och jag tror i alla fall att han mår bra. Jag känner ju hur han dansar omkring därinne i tid och otid. 🙂

Nu längtar jag redan till fyra dagar påskledighet. Då ska vi tapetsera en vägg i vårt sovrum, inhandla lite påskblommor och bara njuta av ledighet med djuren. Jag längtar efter Grizzly nu så jag snart går av…

Såhär ser tapeten ut som vi valt. Vi tänker bara sätta den på gavelväggen i vårt sovrum, men jag tror den kommer göra STOR skillnad mot det befintliga grå som är där nu. Jag ska ta före- och efterbilder och visa sen. 🙂

Fendi 10 år och hej vecka 25!

Fendi –  min gamla, kloka, fina Norpan. GRATTIS på din 10-årsdag! ♥

Idag ska det firas må ni tro. Min fina gamla Fendi fyller hela 10 år! Det är helt galet, men sant. Hon är pigg och fräsch fortfarande så vi hoppas på måånga år till tillsammans. ♥

Fendi som junior i pampig balklänning. 🙂

Fendi under en av sina första rallylydnadstävlingar. Hon är i mästarklass nu, även fast vi tyvärr lagt tävlingsskorna på hyllan. 🙂

Fendi och jag efter vår första pinne i agility. ♥
Titt min lilla lortgris. Se hans “vita” ben och se Tures vita ben i bakgrunden. Hm…

Jag är fortfarande inte kry från min rejäla förkylning, men den är på bättringsvägen i alla fall. Har bara pysslat med Grizzlan i veckan och hoppas kunna göra comeback som bättre hästägare efter helgen. Lowa har honom nu i slutet av veckan, så då får han komma ut i skog och mark vilket han tycker om. 🙂

Idag går jag och Liten in i vecka 25! Får se om det blir läge med nån ny magbild lite längre fram i veckan. Det krumbuktas tätt som ofta därinne och jag tycker jag växer i galen takt. Nästa vecka väntar ett besök hos barnmorskan, så vi får se då hur hon tycker det ser ut. Jag mår egentligen bra på det stora hela nu, men ryggen strejkar varje kväll efter en arbetsdag. Som det “ska vara” den här tiden kanske – bara att vänja sig. Det gäller att hålla sig rörlig och försöka tänka att det ändå är en kort period som jag lånar ut min kropp som bostad. 🙂

I helgen åker A och jag och hundarna ner till Stockholm för att hälsa på A’s bror med familj. Jag hoppas den långa bilfärden går smidigt trots min bångstyriga rygg. Jag får bulla upp med extra kuddar i ländryggen och ta ett par pauser så går det nog bra. Första fikastoppet är redan inbokat imorgon på vägen ner – då stannar vi hos Ida i Gnarp! Det var så längesen vi sågs nu så jag ser riktigt fram emot att träffa hela familjen Stenborg. De saknas i mitt liv, helt klart. ♥

Dagstur med fölmys, ögonlysning och shopping

Har ni sett så bedårande söt?! Blott 2 dagar gammal med öron som liknar små dunkycklingar och så glad i världen. ♥
Så himla kramig och social liten charmör. Jag var, som alltid, lättflörtad och blev dökär direkt. 🙂
Puss, puss.

Jag har lyckats dra på mig världens förkylning. Hela torsdagkväll och fredag låg jag i feber, men på lördagen var jag åtminstone feberfri – så trots hemsk hosta och snuva åkte vi på vår planerade Sundsvalls-dagstur och det ångrar jag inte. 🙂

Vi inledde dagen tidigt så vi tajmade IKEA vid öppning. Spjälsäng och skötbord med tillbehör är nu inhandlade, men vi ska dröja med att montera ihop allt. Ingen brådska än hoppas jag. Liten måste tillagas bra många veckor till först. Vi har dessutom bestämt att göra ett litet lyft av vårt sovrum genom att tapetsera en vägg – så snart börjar tapetjakten. Ska bli kul med lite nytt!

Efter shoppingen åkte vi till Klass Arena i Bergeforsen för att ögonlysa Mini. Jag har ju inte ögonlyst henne sen hon var liten valp, och då hade hon CRD. Det såg veterinären nu också – men sa i samma andetag “det är ju ingen fara och det är så sällsynt med något mer som t.ex. colobom” medan han lyste ena ögat. Sen flyttade han fokus till andra ögat och sa “men ett litet colobom har hon”, säger han och jag kände hur luften gick ur mig. NEJ! Jag litar helt och fullt på veterinären som är en av Sveriges ledande specialister på ögon, och han sa att det är så väldigt litet, men jag måste skriva det i protokollet. Han trodde absolut inte det skulle innebära nån skillnad alls för Minis del, det som dock suddas är mina avelsplaner för Mini. Jag vill ju gärna fortsätta på den lilla Faldarello-linje som är påbörjad.

Det finns ju ett antal hanar som är genetiskt fria för CEA, så möjligheten finns ju att använda en sån hane. Men jag ska rådfråga de mer erfarna uppfödarna i Sverige och rasklubben, innan jag tar något beslut om eventuell parning.

Innan vi åkte hemåt igen åt vi middag tillsammans med mamma och SG, en gomiddag i form av kinamat så som jag hade önskat. MUMS!

En hyfsat ny magbild (till höger) från i fredags. Jag är mitt i vecka 24 nu och är +6 kg på vågen.

Söndagen blev lugn för kurering i bästa möjliga mån, men städning av huset och en rejäl trimomgång av hundarna lyckades jag få till. De fäller för fullt och Panda och Penny har snart fällt klart. Fendi och Mini har börjat men särskilt Mini med sin jättepäls dröjer nog innan hon är klar. Hon blir liksom aldrig riktigt naken som sin mamma, Fendi. 🙂