Glad Påsk!

F Y R A dagar ledigt. Härligt! Jag/vi har en hel del på påskhelgens to-do-list, men jag kommer ta allt i den takt som känns lagom.

Det jag tänker mig är att härma Grizzlans inställning till vårens alla “måsten”… 😉

Bild från onsdagsmorgon i stallet. Fotat av stallägaren Kicki. Skööönt med lata och varma dagar!
Bild från Lowa i tisdags när hon skulle hämta in honom för en ridtur. Taggad fläck… 😉

Utöver tapetsering, fönsterputsning och lite allmänt hemmapyssel och tid med alla djuren ska jag i helgen plantera lite vårblommor ute också tänkte jag. Blomsterlandet har precis öppnat här i Ö-vik, så det blir påskens första besök  – lite penséer och nån påsklilja är planen att hitta och köpa hem. 🙂

GLAD PÅSK!

Utflykt och lite mer shopping

A i full huggning med att preppa tisdagsmiddag. Utsikten är helt okej va? 😉 Ögeltjärnsberget är en fin plats och lagom för mig att promenera till nu, trots en jäkla puff i andningen innan man når fram!

En helt vanlig men fin tisdag och utemiddag på Ögeltjärnsberget. Helt vindstilla och värmande sol även fast klockan var cirkus 18.30 när vi kom fram. En fantastisk utsikt och en uppskattad tur för hundarna. Dock tyckte Penny att vi tagit med för lite mat…det räckte ju knappt till henne. 😉

Två av tre tigger fint. 😉

Nu har jag sammanställt storlekarna på de lånekläder vi har till Liten, och det eftersom jag och Liten har snackat ihop oss om att han ska “trilla ut” 2 veckor tidigt – så ville jag fylla på i garderobens utbud i strl. 50. Titt här vad jag beställt, online deal och jag passade på! 🙂 Så gulligt så jag smäller av…  OM nu Liten skulle vara för stor för dessa kläder redan från start, så kommer jag säkert känna nån som har nån annan Lilla eller Liten som kan bruka dem.

Bodies i storlek 56. Det MÅSTE han kunna ha. 😉
3 bodies i storlek 50, det hoppas jag han kan ha de första veckorna i alla fall. 🙂
Elefanter tycker han om, det har han sagt. ♥
Matchande byxor i strl. 50-56. Gulligt!

Blir sommaren lika varm som 2018 så lär väl Liten mest ligga i bara blöjan, men jag vill vara förberedd även för motsatsen, och nu känns det som vi är en bra bit på väg.

TACK Johanna och Sandra för lånekläder! Och TACK Anna för lån av allt möjligt annat till Liten. ♥

Trött är bara förnamnet, men solen skiner!

Fångad i en stormvind. 🙂 En stor sten mitt i skogen bara MÅSTE man ta en gruppbild på. Det är sen gammalt. Att sen stenen sluttade så hundarna fick spänna tårna ordentligt i blåsten för att hålla sig kvar var en parentes i sammanhanget. 😉

Många mil i bil och för få sömntimmar har gjort att jag är Tröttast Tröttansson efter helgen. Trevligt har det varit i alla fall och mysigt att träffa släkt och vänner. Hundarna har skött sig prima och vi hade en perfekt liten skogsdunge att härja i under våra rastningspromenader.

Solen skiner och har lovat göra så närmsta veckan och över påsk, tror jag. Det lovar gott för vårens antågande. Det är minsann lite motigt att åka norrut igen efter att ha varit en bit söderut där våren redan slagit sig till ro…

Måndag är det dags för barnmorskebesök igen. Egentligen det första eftersom inskrivningen mest bara var administrativa måsten och lite provtagningar på mig. Nu tror jag man kollar mer hur Liten mår, och jag tror i alla fall att han mår bra. Jag känner ju hur han dansar omkring därinne i tid och otid. 🙂

Nu längtar jag redan till fyra dagar påskledighet. Då ska vi tapetsera en vägg i vårt sovrum, inhandla lite påskblommor och bara njuta av ledighet med djuren. Jag längtar efter Grizzly nu så jag snart går av…

Såhär ser tapeten ut som vi valt. Vi tänker bara sätta den på gavelväggen i vårt sovrum, men jag tror den kommer göra STOR skillnad mot det befintliga grå som är där nu. Jag ska ta före- och efterbilder och visa sen. 🙂

Fendi 10 år och hej vecka 25!

Fendi –  min gamla, kloka, fina Norpan. GRATTIS på din 10-årsdag! ♥

Idag ska det firas må ni tro. Min fina gamla Fendi fyller hela 10 år! Det är helt galet, men sant. Hon är pigg och fräsch fortfarande så vi hoppas på måånga år till tillsammans. ♥

Fendi som junior i pampig balklänning. 🙂

Fendi under en av sina första rallylydnadstävlingar. Hon är i mästarklass nu, även fast vi tyvärr lagt tävlingsskorna på hyllan. 🙂

Fendi och jag efter vår första pinne i agility. ♥
Titt min lilla lortgris. Se hans “vita” ben och se Tures vita ben i bakgrunden. Hm…

Jag är fortfarande inte kry från min rejäla förkylning, men den är på bättringsvägen i alla fall. Har bara pysslat med Grizzlan i veckan och hoppas kunna göra comeback som bättre hästägare efter helgen. Lowa har honom nu i slutet av veckan, så då får han komma ut i skog och mark vilket han tycker om. 🙂

Idag går jag och Liten in i vecka 25! Får se om det blir läge med nån ny magbild lite längre fram i veckan. Det krumbuktas tätt som ofta därinne och jag tycker jag växer i galen takt. Nästa vecka väntar ett besök hos barnmorskan, så vi får se då hur hon tycker det ser ut. Jag mår egentligen bra på det stora hela nu, men ryggen strejkar varje kväll efter en arbetsdag. Som det “ska vara” den här tiden kanske – bara att vänja sig. Det gäller att hålla sig rörlig och försöka tänka att det ändå är en kort period som jag lånar ut min kropp som bostad. 🙂

I helgen åker A och jag och hundarna ner till Stockholm för att hälsa på A’s bror med familj. Jag hoppas den långa bilfärden går smidigt trots min bångstyriga rygg. Jag får bulla upp med extra kuddar i ländryggen och ta ett par pauser så går det nog bra. Första fikastoppet är redan inbokat imorgon på vägen ner – då stannar vi hos Ida i Gnarp! Det var så längesen vi sågs nu så jag ser riktigt fram emot att träffa hela familjen Stenborg. De saknas i mitt liv, helt klart. ♥

Dagstur med fölmys, ögonlysning och shopping

Har ni sett så bedårande söt?! Blott 2 dagar gammal med öron som liknar små dunkycklingar och så glad i världen. ♥
Så himla kramig och social liten charmör. Jag var, som alltid, lättflörtad och blev dökär direkt. 🙂
Puss, puss.

Jag har lyckats dra på mig världens förkylning. Hela torsdagkväll och fredag låg jag i feber, men på lördagen var jag åtminstone feberfri – så trots hemsk hosta och snuva åkte vi på vår planerade Sundsvalls-dagstur och det ångrar jag inte. 🙂

Vi inledde dagen tidigt så vi tajmade IKEA vid öppning. Spjälsäng och skötbord med tillbehör är nu inhandlade, men vi ska dröja med att montera ihop allt. Ingen brådska än hoppas jag. Liten måste tillagas bra många veckor till först. Vi har dessutom bestämt att göra ett litet lyft av vårt sovrum genom att tapetsera en vägg – så snart börjar tapetjakten. Ska bli kul med lite nytt!

Efter shoppingen åkte vi till Klass Arena i Bergeforsen för att ögonlysa Mini. Jag har ju inte ögonlyst henne sen hon var liten valp, och då hade hon CRD. Det såg veterinären nu också – men sa i samma andetag “det är ju ingen fara och det är så sällsynt med något mer som t.ex. colobom” medan han lyste ena ögat. Sen flyttade han fokus till andra ögat och sa “men ett litet colobom har hon”, säger han och jag kände hur luften gick ur mig. NEJ! Jag litar helt och fullt på veterinären som är en av Sveriges ledande specialister på ögon, och han sa att det är så väldigt litet, men jag måste skriva det i protokollet. Han trodde absolut inte det skulle innebära nån skillnad alls för Minis del, det som dock suddas är mina avelsplaner för Mini. Jag vill ju gärna fortsätta på den lilla Faldarello-linje som är påbörjad.

Det finns ju ett antal hanar som är genetiskt fria för CEA, så möjligheten finns ju att använda en sån hane. Men jag ska rådfråga de mer erfarna uppfödarna i Sverige och rasklubben, innan jag tar något beslut om eventuell parning.

Innan vi åkte hemåt igen åt vi middag tillsammans med mamma och SG, en gomiddag i form av kinamat så som jag hade önskat. MUMS!

En hyfsat ny magbild (till höger) från i fredags. Jag är mitt i vecka 24 nu och är +6 kg på vågen.

Söndagen blev lugn för kurering i bästa möjliga mån, men städning av huset och en rejäl trimomgång av hundarna lyckades jag få till. De fäller för fullt och Panda och Penny har snart fällt klart. Fendi och Mini har börjat men särskilt Mini med sin jättepäls dröjer nog innan hon är klar. Hon blir liksom aldrig riktigt naken som sin mamma, Fendi. 🙂

Bygga bo och gamla bilder

Fick upp gammalt minne från Facebook härom dagen, och eftersom jag tappat alla bilder blir jag så glad när en del av dem dyker upp igen! ♥ Här är en bild när Hippie, 8 veckor, låg och “jobbade” på mitt dåvarande jobb. HUR söt?! ♥
Haha… “Släpp ut mig?” ♥

Jag har sån lust att börja “bygga bo” till Liten redan nu, men ska försöka hålla mig ett gäng veckor till… Jag vill köpa liten spjälsäng och bädda fint och välkomnande i tid, och kanske nån fin nalle och gulligt plagg som väntar på honom. 🙂 Vi kommer inte göra något eget rum, för han ska ju sova med oss första tiden ändå.

Likaså längtar jag att köpa bäddset till vagnen och piffa den klar inför första åkturen. Haha, vet inte om jag är knäpp – men om jag bara ska gissa tror jag inte att jag är ensam om det här “bygga-bo-fenomenet”… eller? 🙂

Titt gullnäsan. Min drömhund, Hippie. Minns som igår när jag skulle hämta hem henne från Holland och hur jag hade köpt hem saker till henne som koppel, halsband och sånt. Trots att jag säkert redan hade 100 sedan innan. ♥

Samtliga bilder, utom de två översta, är fotade av min vän, Anna Åström. ♥

Nu laddar jag för en helg med brorsan med familj. Kanske Manfred vill provrida på Grizzly i helgen? Det tror jag. 😉 Trevlig helg önskar jag alla jag känner och inte känner!

Dags för RUL

Panda väntar på sin favorit.  🙂  (…som just här var utanför på gården och skottade)

Äntligen är ordningen återställd och husse är hemma igen, säger Panda. Jag håller med henne. Fredag och lördag var lite kämpig med all skottning för att ta sig iväg och ta sig fram till stallet, men annars har allt gått bra. Skottning vanligtvis är inget alls jag gruvar mig särskilt för, men just nu får jag ont i magen efteråt och känner inte att jag kan spänna magen nå bra för att kunna kasta upp snön högt som vi måste göra.

Hästarna på morgonen direkt efter utsläpp. Fin men krispig dag och hästarna nöjda och glada. 🙂

… och kissnödiga. 😉

Och såklart, hungriga. ♥

I lördags var en stor dag. Jag har känt rörelser ett par veckor, men nu SER jag små sparkar på magen också! Det känns riktigt coolt, nu törs jag tro att det är nån därinne i alla fall. 🙂 När A kom hem fick han se också, för det är full fart lite nu och då vill jag lova.

På måndag väntar vårt RUL så vi får höra om allt står rätt till med tillväxt och så vidare, och det ska bli spännande att se om det är en liten piga eller gosse vi väntar. ♥ Tänk, bara halva väntetiden kvar nu!

Delad stalljour och vecka 20

Mumsig kvällsmat i krubban till min Fläck.

Sportlovsvecka och stallägarna är på fjälläventyr. Då hjälps vi inhyrda stallgäster åt att dela på sysslorna för att stallets ruljangs ska rulla på. Nu är ju vi bara två inackorderade, men som tur är har vi båda var våran medryttare som också hjälper till! 🙂 Hittills har allt gått bra och jag har morgonjouren fredag och lördag. Om kvällarna är jag ju ändå där nu när Lowa också är på sportlovsturné, så insläppen av hästarna löser sig lättsamt när man ändå är på plats. På lördag kväll är allt tillbaka som vanligt igen. 🙂

Polman har lovat snöfall i dagarna tre så jag hoppas det blir lindrigt så man slipper mötas av nån närmare timmes skottning innan man ska ta sig iväg imorgon bitti. För att hinna med hundarnas rastning, skottning och sen hinna till stallet innan jobbet innebär annars en riktigt tidig morgon eftersom A fortfarande är i Alperna och sladdar omkring. 🙂 Just nu snöar det bara fjunigt, så jag hoppas det fortsätter så.

Jo, det här är den snyggaste rumpan jag vet i alla fall! 😉 Fifty/fifty av choklad och vanilj. Mums.

Idag går jag in i vecka 20. Nu börjar det kännas på riktigt, för varje gång jag råkar gå förbi en spegel reagerar jag med att det är nån ny där – IGEN! Liten gör sig påmind lite nu och då under dygnet och är redan en livlig krabat. På måndag väntar ultraljudet då vi förhoppningsvis ser om det är en pojke eller flicka som dansar i min mage. 🙂

Titt här förresten. Vid en förrådsrensning i Sundsvall dök det här gamla fotot upp bland gömmorna. Jag och min första hund, Hero. En colliehane som här var ca 4-5 månader. Själv var jag 21!  🙂 (Bara nåt år sedan med andra ord…)

Jag har tappat en hund…

Panda har bara ögon för sin husse…

Lite skämtsamt men läskigt sant. Panda är totalkär i sin husse, så hon känns mer som hans hund än min numera. Jag har helt enkelt tappat en hund. 😉 Småtjejerna är också väldigt förtjusta i honom, men jag vinner nog fortfarande popularitetstävlingen om vi skulle vilja testa dem. 🙂

Grizzlan redo för ett pass på lina.

I helgen fick Grizzly ett pass från marken av mig, och sen på söndagen en skogsrunda med Lowa. Jag hade hoppats kunna rida själv, men vaknade och “hade bara en arm”… så det var skönt att Lowis kunde rycka in.

Lowa ska rida honom två dagar den här veckan också och på fredag kommer min Ida och hälsar på över helgen! 😀 Då blir det förhoppningsvis hästaktiviteter hela helgen. Längtar! Jag måste vara “i form” tills dess. 🙂

Mitt första köp till vårt lilla frö. Detta blir det enda jag köper tills vi kommit långt fram i graviditeten. Jag vill inte jinxa nåt men jag kunde inte låta bli. En häst-snuttis känns ju given, eller hur?! (sen att den nästan aldrig finns på lager och dessutom var på väg att ta slut nu igen gjorde att jag klickade en beställning…)

Jag mår illa

Du å jag Grizzlan. Du å jag… ♥

Så märklig känsla det har blivit här på min och mina djurs dagbok. Jag saknar så att ha något roligt att skriva om när det gäller träningar och tävlingar. Det är som en del som saknas mig, saknas mitt djurliv.

Sen jag flyttade till Ö-vik har så mycket förändrats, en del såklart till det positiva – men en del till det negativa också. Som jag hintat om tidigare så känner jag mig väldigt ensam i den här stan. Och det som är läskigast är att jag inte känner igen mig i hur jag är i min hobby, mitt stora intresse och min passion – med Grizzly och hundarna. Mina djur. ♥ Jag kan i min vildaste fantasi inte tänka mig ett liv utan dem, men hela tiden gnager det på mitt samvete att jag inte är en bra hästägare längre. Eller hundägare för den delen, men hundarna mår väl inte dåligt av att vara sällskapshundar – även om jag vet att de hade trivts med att få träna mer.

Något har hänt med min motivation sen 1 år tillbaka, sen flytten. Jag var i stallet VARJE dag då. Det är jag inte längre. Som tur är får jag en del hjälp att rida Grizzly, men han behöver mer… mer av mig som jag just nu har sån uppförsbacke i att få till. Jag har liksom ingen som helst morot i träning och för den delen går det inte att träna just nu. Det är för hårt och knaggligt i marken för att kunna göra annat än skritta ut i stort sett. Ridbanan har frusit, klubben är avstängd pga. sjukdom och jag kan ändå inte köra min hästtransport på vintern pga. dålig dragbil.

I och med de förändringar som kanske är på väg att ske nu också, HUR ska jag kunna ta hand om Grizzly på det sätt han förtjänar?! Bara tanken gör att jag sitter med tårar brännande i ögonen när jag skriver det här och bara tanken på att ge upp G får mig att må illa. Hur ska jag få till allt? Jag MÅSTE få till det. Jag kan inte beskriva det annat än att jag känner mig ensam…

Och jo, det blev ett + på testet…