Väntans tider…

Penny har ingen aning om vad vi väntar på, men tycker det är toppen att matte är hemma om vardagarna nu på heltid. 🙂

Att vänta har aldrig varit min grej. Vare sig det är väntan på något gott eller orosväntan på ev. dåliga besked.

Just nu känner jag mig som en tickande bomb vad gäller Litens ankomst, och eftersom jag hela graviditeten har fått höra att jag kan vara i “riskzon” att få för tidigt så har jag liksom aldrig tänkt att jag ska gå fulla 40 veckor. Men, Liten verkar trivas i sin All inclusive 1:a med jacuzzi – så jag försöker ställa in mig på full tid ändå. Är två dagar in på vecka 39 nu! 🙂

Cala Bona i oktober 2018. Han har växt till sig till en ståtlig ung herre nu! Bilder kommer senare när vi fotat nya inför auktionen. 🙂

OM jag går full tid hinner jag åka och fota lilla Cala Bona som är på inkörning hos en tränare på Dannero travbana den här månaden. Han ska ju säljas på Kriterieauktionen i slutet av september, och därför ska vi sätta samman en försäljningsfilm med nya exteriörbilder och film och bilder in action framför vagn.

Mer väntan är det vad gäller besked om Grizzlys hälta. Ena stunden känner jag mig lugn och tänker att det går bra och läker ut snart, pansarhäst som han brukar vara. Men i nästa stund blir jag så jäkla orolig och nojig och tänker att det faktiskt kan vara något allvarligare nu… Veterinären kunde inte komma förrän om en vecka, så det är bara att stålsätta sig och leva i väntans tider på besked vad gäller det också….

Om de ändå kunde tala…

Grattis på 2-årsdagen, Allure´s Haute Ecole, “Manne”!

Manne med sin kompis, Ella.

Idas fina Manne fyllde 2 år i fredags då vi var på gården och lämnade Grizzly. Han växer så det knakar och är så himla trevlig i sin karaktär. Det ska bli spännande att följa honom framöver nu när det snart börjar bli dags för inridning! 🙂 Självklart har Ida redan lagt en bra grund med hantering, longering, tömkörning och sånt. Det kommer gå galant! (Och gör det inte det så hoppas jag få med det få film… 😉 )

Trött, nygrinad och osminkad bulfotografering…

Mäh, titt – en bula! Grizzlan är sådär lagom imponerad…

Ni minns kanske att jag sa jag ville göra en gravidfotografering med kammat hår, lite mascara på ögonen, iklädd fin klänning osv? Det blev… tvärtom kan man säga. En spontan i-sista-stund-chans att föreviga bulan tillsammans med Grizzlan  – och A! 🙂

På bilderna blev det alltså istället en trött Elaine efter en väldigt dålig natts sömn med värk, osminkad, nygrinad efter att nyss ha pratat om att hur det känns att lämna Grizzly, iklädd skitiga stallkläder och med okammat hår. Nära nog! 😉

Yaay!
A ville testa en lite coolare cowboy- look med grimskaftet slängt som ett lasso över axeln. 😉 Grizzlan fortfarande fundersam över syftet med hela hans på förhand oanmälda avbrott från gräsätandet…

Tack Ida för en kämpainsats för att få med oss på bild! 🙂

Lämnat Grizzly i Gnarp och Liten fixerad

Jag längtar redan efter min fläck…

En sån superhelg det blev ändå, trots att helgens ärende var lite jobbig. Jag tyckte ändå jag klarade av att lämna Grizzly på ett bra sätt, utan att grina ihjäl mig, även fast jag kände att känslorna bubblade upp likt en isländsk gejser när jag skulle säga hejdå.

Jag har fått se att G har det riktigt bra på sitt sommarkollo med sin nya kompis, Tummen. Jag har fått hälsa på och fotat föl hos min pappa och hängt med familj och vänner och ätit gott i massor. En riktig bra helg!

Jag har så mycket bilder att visa, men får ta det pö om pö de närmsta dagarna. Ida har tagit de bilder som är på mig och Grizzlan tillsammans, TACK!

Grizzly slängde bokstavligen med pannluggen för att stajla för sin nya lilla tjej. 😉
Vet inte hur imponerad Tummen blev av Grizzlys moves dock… En 28-årig dam vet hur hon ska hålla småpojkar på plats. 🙂
Det tog inte många minuter alls förrän de stod sida vid sida och mumsade.

Idag har jag varit på koll av mig och Liten hos barnmorskan. Hjärtljud, tillväxt och de flesta av mina värden ser fortsatt bra ut. Liten var helt fixerad så nu är det bara att vänta… Jag hade dock ett på gränsen högt diastoliskt blodtryck på 91 (vilket jag även hade förra kollen) så jag fick ta kompletterande blodprov och ska imorgon på en koll hos specialistmödravården. Jag hoppas att det inte är nån havandeskapsförgiftning på gång, men de vill bara ta det säkra före det osäkra och kolla upp och det är ju bra. Håll tumme för oss imorrn. 🙂

 

På fredag åker Grizzly…

Jag har svårt att ens säga det högt, men nu är det klart. Grizzly åker nu på fredag… Han kommer vara borta under åtminstone juli och augusti, vad jag vet nu. Allt beror på hur det går med Liten efter han kommit, hur han mår och hur jag mår fysiskt efteråt.

Jag gör detta för Grizzlys skull, så han får 100% fokus och omhändertagande av någon jag litar på till 100% och som jag känner har samma “tänk” som mig. Att hon dessutom känt G sedan han var 3 år, precis som mig, gör valet enkelt. Grizzly får åka till Ida under den här tiden när jag inte kan vara den hästägare jag behöver vara. För G kommer det bli toppen, det vet jag. Det är jag som har problem att säga hejdå och “släppa taget”, trots att det är för en begränsad tid. Och egentligen är det en kort tid, fast det just nu i skrivande stund känns som en evighet. Jag har redan fulgrinat såsom bara jag och Lilleskutt kan göra, och än värre lär det bli när jag åker hem utan min fina fläck.

Jag vet att Ida kommer rapportera dagligen, filma och fota och resonera hur hon ska lägga upp igångsättning osv efter han repat sig från den här hältan han visat nu i dagarna. Ida är grym – och förhoppningsvis är det win win-lösning för oss båda. Nu får hon komma igång med ridningen mer igen innan hon till hösten ska sitta upp på sin unghäst för inridning.

Jag kan såklart åka och hälsa på dem när jag vill och kan, men det är ändå 2,5 timme enkel resa och nu framöver samt första veckorna med Liten tror jag inte jag kommer vilja sitta i bil så mycket. Men det ger sig…

Det här är bästa lösningen just nu.

Snart ska vi vara tillsammans igen, på riktigt.

Nu sa jag bara pyssla om honom innan han åker, packa hans saker som ska med och invänta hovslagaren så han är nyskodd innan han åker på sitt sommarkollo.

Sista arbetsdagen och v.35-besiktning u.a. för både mig och Liten

Livet som jag känt det är på väg att förändras – till det bättre! Finns det hjärterum, finns det stjärterum. ♥

Sista arbetsdagen kvar och den är inte ens en full dag. Härligt! Nu taggar jag för att fira midsommar och ha efterföljande semester innan Liten väljer att dyka upp.

Vi var på besiktning hos BM igår och våra värden är fortsatt on point. Har precis gått in i vecka 35, så alltså 34 fullgångna veckor nu. Min viktökning har stannat upp lite, men Liten växer fortfarande som han ska och verkar må prima – och det är ju huvudsaken att han får sitt. 🙂

11,5 kg har jag gått upp nu med 5 veckor kvar!  (3 veckor om jag får välja…)  😉

Mini-pavlovor med bär – som jag kanske tänkt göra en variant på till midsommar

Från det ena till det tredje. Vi har blivit efterrättsansvariga till midsommarafton. Jag är kluven om jag ska baka helt vanliga tårtbottnar och göra hederliga jordgubbstårtor – ELLER om jag ska göra gulliga portions-mini-pavlovor med bär. Eller både och?! Beslutsångest om viktiga saker nu… 😉

GLAD MIDSOMMAR önskar jag till alla jag känner och inte känner! ♥

Bland gula blommor

Många gör ju som bekant påkostade gravidfotograferingar, men jag skulle vilja göra en variant av det – så A fick igår kväll agera fotograf och gå “kurs” för första gången med min kamera. Alla små knott och myggor och småsve höll på att äta upp både mig och Grizzly, men några bilder blev ganska fina tycker jag! Vilken bild tycker ni blev bäst?

När vi sen gravidfotar på riktigt ska jag lyxa till det genom att kamma håret i alla fall och ha på mig en mer smickrande klänning, slänga på en skvätt mascara osv. 😉 OCH tvätta pållen så han är ren och fin. 😉

Puss!
Några bilder, som den här – passade jag på att leka lite i Photoshop med. Oftast gillar jag bilder som är helt naturella, men det är genom att öva med lite trix som man bäst lär sig programmet.
Samma bild som ovan, fast i stort sett oredigerad.
Många pussar blir det…
Grizzlan buffade försiktigt på magen med överläppen. Gulle…