Lite pynt i stallet och lek

image Vi får se om knäckebrödet klarar sig från alla förbipasserande och frestade hästmular ända fram till jul… 😉 image

I bakgrunden syns Grizzlys nya slicksten/aktivitetssten.

Förra veckan pyntade jag lite i och utanför Grizzlys box. Jag har bl.a. köpt en slicksten som ska hängas i taket, som ni ser lite suddigt på ena bilden. Dock har inte riktigt Grizzly förstått grejen med den ännu. Jag hade hoppats att han skulle välja att leka med den om nätterna istället för vattenhinken som jag nu hittat lös mitt i boxen några gånger. Jag kanske får investera i nån slags fotboll till honom? 😉

Även i hagen märks hans lekfullhet fullt ut. Han ger aldrig upp i sitt mission att leka med sina hagkompisar, oavsett om de är särskilt leksugna eller inte… Haha! Och enligt rapporter jag fått går det oftast allt annat än lugnt till… en riktigt buse!

Till helgen ska jag för första gången testa att leka med honom enligt Parellis sätt och hans 7 lekar. Jag har fortfarande ingen egen lina, men en av stalltjejerna har lovat att jag kan få låna hennes tills jag får min som är beställd. Tanken är att jag ska försöka leka med honom regelbundet framöver, för det här med Parelli gillar jag verkligen. Så småningom är väl målet att jag rider honom i bara halsring? 😉

Men hörrni, när kommer snön? :/

Planer inför nytt år

imageMindy, blivande agilityvovve?

När det börjar närma sig ett nytt år får jag alltid känslan av att jag får en ny chans liksom. Ett helt nytt år med nya oskrivna dagar. Men jag är inte sån att jag tänker lova att äta bättre, börja banta eller träna själv. 😉 Djuren går först, och den fysiska aktivitet de ger räcker för mig. Eventuell övrig tid spenderas mer än gärna på sofflocket.

Jag, Linda och Emelie har pratat lite om att försöka dra igång agilityträningen igen. Åtminstone lite smått, men ändå regelbundet, över vintern. Mindy hoppas jag kan passa till trevlig agilityhund med sin storlek (mest troligt smallhund), inställning av jävlaranamma och leklust. Time will tell. 🙂

Det blir på helgerna som jag får sätta av tid till sån träning som kräver mer planering och utrymme. Lydnad och småtrix över vi ju lätt hemma på kammar’n och på gården när som helst.

Till helgen ska jag också börja sätta igång Grizzly igen efter hans viloperiod. Enligt rykten från stalltjejerna så verkar han laddad och har setts gå på bakbenen i hagen om dagarna… 😉 Jag ska sätta mig ner och klura ordentligt hur jag ska försöka lägga upp allt. Vi har roliga saker med stallgänget i planeringsstadiet inför 2015 också, såsom gemensamma ridhusträningar. För att kunna åka iväg sådär till andra anläggningar måste jag dock kunna lasta Grizzly och det ska vi börja öva på nu till helgen! Jag har ingen aning om han åkt i liten hästfinka tidigare, men mest troligt så har det i så fall bara skett någon enstaka gång. Hans långa resor, först från Lettland till Sverige (Grännatrakten) och sen till Sundsvall har ju skett i stor lastbil. Dock har jag en känsla av att min kompis kommer lunka på lugnt och coolt. Han liksom bara är sån. ♥

 

Tandläkarbesök

imageCool häst, cool tandläkare = nöjd Elaine!

Tidig morgon i stallet. Kl. 07.00 var jag på plats för 07.30 hade vi stämt träff för ett tandläkarbesök för Grizzly och hans boxgranne, Almir. Hästarna var redan utfordrade, så vi började med att släppa ut de övriga i hagen och mocka åt våra. Vi han precis klart tills Grizzlys tandläkare, Martin Ondrasek, dök upp.

Allt gick snabbt, smidigt och smärtfritt. Grizzly var cool och likaså Martin som hanterar de här unga hästarna på bästa sätt. Inga fasthållningsmetoder ”som förr”, utan allt lugnt och smidigt. Grizzly stod i princip lika snällt som när man tränsar honom inför en vanlig ridtur. Mer dramatiskt än så blev det aldrig. Skönt! 😀

Det visade sig att min lille herre är mitt i sin tandömsning, men inga vargtänder hade han och bara det känns ju som en lottovinst. De är ju annars kända för att kunna krångla. Lite vassa kanter här och var hade han dock som hade skavt lite på sidorna i munnen, vilket jag misstänkt när jag ridit honom, men nu är de ett minne blott efter raspningen.

Jag längtar efter att rida honom på måndag och förhoppningsvis känna skillnaden!

Stort tack till Martin för hjälpen!

NU bär det av mot Stockholm och hästshow för hela slanten i helgen! Trevlig helg! 😀

image

 

Gricius som liten!

10822331_1518334421770903_1316610029_n

10755047_1518334511770894_1065099284_n

10815677_1518334628437549_935408600_n 10812078_1518334761770869_1191138912_n 10811456_10152882025551133_303015328_n

10811435_1518335405104138_420272932_n

Thank you for the lovely photos, Renata!

Jag har senaste veckan, lite av en slump, fått kontakt med Gricius uppfödare! Och titta vad hon var snäll och skickade till mig! Jag smäller av så SÖT han var som liten!

Det är så roligt att få lite bakgrund tycker jag, få veta vad de varit med om – och det gör mig så glad att nu veta att Gricius haft en fin uppväxt! 🙂

Trött

Nämen nu får det ta och bli lite ljusare igen så man får känslan av lite längre dagar… Efter gårdagens närmare 12 timmar på jobbet, sen stallet och sen kvällspyssel med hundarna, så var den här tjejen ganska mör. Galet trött. Imorse när jag vaknade tyckte jag nyss att jag hade somnat. Det tyckte dock inte Mindy… hon studsade som vanligt upp i sängen, sprudlande av energi när klockan ringde kl. 06. Hon funkar för mig  lite som Långben gör för Kalle Anka under deras husvagnssemester, ni vet? Men med skillnaden att hon inte fixar nån frukost åt mig, där kör vi omvänt upplägg. Och det finns inte en chans att jag får somna om… 😉

Grizzly har, efter att ha ridits både lördag och söndag,  fått vila måndag och tisdag. Men igår kväll longerade jag honom i paddocken så han fick röra på sig lite. Jag linade honom bara i grimman, i alla gångarter, och han är så lydig och fin. Såhär från marken funkar bromsen bäst, himlars vad bra han lyssnar på ett ”prrrr”. Han saktar ner ett steg i taget och lyssnar direkt om jag vill att han ska sakta ner ytterligare, ända ner till en halt. Däremot är övergången mellan trav till galopp det vi får öva på mest framöver. Han gör det jag vill, men jag vill förfina kommandot mycket mer i den övergången. Han är så söt när han uppmärksamt tittar på mig som om han frågar -”Vad ska vi göra nurå?” 🙂

Jag är fortfarande i en testing-fas med honom, där jag testar vad han accepterar och vad han ”kan”. Vi tar det lugnt och har absolut ingen brådska med nåt. Bland annat så försöker jag passa på att köra mycket ledarskaps- och hanteringsövningar just när han är i lina. Jag hoppas (och vet) att jag kommer tankas med inspiration till tusen nu till helgen i det ämnet, för på lördag väntar en endags Parelli-clinic! Som jag längtar! 🙂 Jag ska bara vara med som åskådare utan häst, men självklart kommer jag att lära mig massor ändå.

 

Täcken

imageHel och ren igen. Åtminstone för ett par minuter…

Som jag nämnt förut har jag haft tur och fått ärva täcken till Grizzly av mina snälla stallkamrater, men ett regntäcke har jag själv köpt till honom och det införskaffade jag på Biltema. De har inte så stor hästavdelning, men de saker de har är faktiskt riktigt bra och dessutom har de sina produkter i min favvofärg på hästutrustning, nämligen brun. Jag har även köpt ett brunt schabrak och grimskaft där för billig peng.

Efter andra dagens användning hade ena snabbspännet på täcket gått sönder, vilket egentligen är ett lätt åtgärdat fel, men med superservice fick jag ändå ett helt sproilans täcke i utbyte! Det bästa med det är att jag återigen fick lägga på ett rent täcke på Grizzly… inte ett dynglerigt som de andra numera är. Denna lera… och denna rullälskande häst… 😉

Hur som så ska jag så småningom även köpa hem deras vintertäcke. Men med alla måsten som varit nu sen han kom till mig, så väntar jag i det längsta tills kylan börjar krypa på lite mer. Och kanske, kanske kan jag göra nåt fynd nere på Horse-show-mässan ännu nästa helg?! 🙂

1004552_2014219194357503_sbigBiltemas vintertäcke, med hals att köpa till, om man så vill. 🙂

Sadeljakt…

ride

Slut på ridpasset, klapp och beröm.

Nu har Grizzly och jag testat den lilla ridbanan också, den som för dagen är den minst blöta. Som jag längtar till den här perioden är över… som tur är börjar vi vår resa tillsammans när det är som värst, så det kan bara bli bättre. 🙂

Jag hade bestämt mig för att rida ett lugnt pass och rida mycket övergångar. Grizzly är lydig och lyhörd för framåtdrivande hjälper, och har såhär på ridbana en bra framåtbjudning. Vi tränade på att stå still vid halter där han annars har väldigt brått iväg igen. Han känns så positiv och lättlärd, min lilla indianhäst. ♥

Jag tänker ge oss en tid nu först att lära känna varandra lite bättre i ridningen, med mycket uteritter och lätt ridning på ridbanan. Sen tänker jag ta in hjälp och rida regelbundet för någon instruktör. Vem/vilka vet jag inte helt bestämt ännu, men jag vet vilka jag ska tillfråga i iallafall. 🙂

Dock har jag insett att jag ganska pronto måste se mig om efter en ny sadel till honom. Den jag har är till låns av snälla stallägarna, men den passar inte bra på Grizzly och inte särskilt bra för mig heller tyvärr. Så, let the sadeljakt begin!

Kanske lite hönsmamma… ;)

imageKotringar på…

Så länge hagen består av hal lergoja och tills jag känner att Mr Grizzly har vant sig att gå med ”klumpiga skor”, så får han ha dessa kotringar på sig. Även den tid han var barfota hos mig var han på sig lite fram som skapade små hack och sår. Med brodd på kan det ju bli lite mer än småsår… så det här känns bra för mig. Inga fula balltramp, tack. .*hönsmamma* 😉

När han kom in igår kväll såg han ut som han gått en brottningsmatch i leran. Hela han var jämnt brun. Vi tog ett litet snack oss emellan, så jag hoppas han har tagit det lugnare i hagen idag, som han lovade… 😉

En bra söndag

imageGrizzly i sitt nya träns, ett halva-priset-fynd jag gjorde här om dagen!

(och nej, han har inte världens konstigaste skygglappar på sig – det är sadeln som syns så knepigt eftersom han står i nedförslut.) 😉

Vilken bra söndag det blev. Efter en lite väl tidig väckning kl. 05 av en nödig Panda, tog vi oss ändå en somna-om-stund som gav ytterligare ett par timmars sömn och en möjlighet att få sova ”tills man vaknar”. 🙂

Hundarna fick följa med till stallet, men fick vänta i bilen medan jag och Grizzly tog oss en liten ridtur. Till sällskap hade vi boxgrannen Almir och hans ägare Johanna. Grizzly skötte sig som en dröm idag. Först och främst stod han som ett ljus vid uppsittningen. Jag tog det lugnt och repeterade så som vi gjorde senast vi tränade, och han var en klippa direkt. Duktig häst! Sen tog vi täten över the bro of horror (träbron med gummimatta som jag berättade om förra veckan) och trots lite uppblåsta näsborrar så gick han stadigt på, tills vi var uppe på bron då han blev Bambi… Med snöstyltor under fötterna blev mattan på bron hal som såpa! Lite kvickt fotarbete och ett älgskutt så tog vi oss av bron på säkert sätt ändå. Duktig häst!

Väl över bron möttes vi av en stor svart skällande hund, som kom rusandes med full ragg från öra till svanstipp. Jag ropade åt ägarna att kalla in sin hund, men det var liksom ogjort. Tur för oss, och dom, att både Almir och Grizzly inte är hundrädda eller elaka mot hundar för annars hade den legat pyrt till såsom den betedde sig…

I övrigt var ridturen bara trevlig, och vi hade till och med tur med vädret! Skönt var det också att känna ett helt annat steg i Grizzly, nu med sina nya skor. Det märks att han är lite ovan och knackar i en del – men snart lär han sig nog ifrån det också.

Hörrni, jag börjar bli så himla kär i den här fläckiga lilla hästen… ♥

229Panda på stallbacken. Där trivs hon bra! 🙂