Gricius som liten!

10822331_1518334421770903_1316610029_n

10755047_1518334511770894_1065099284_n

10815677_1518334628437549_935408600_n 10812078_1518334761770869_1191138912_n 10811456_10152882025551133_303015328_n

10811435_1518335405104138_420272932_n

Thank you for the lovely photos, Renata!

Jag har senaste veckan, lite av en slump, fått kontakt med Gricius uppfödare! Och titta vad hon var snäll och skickade till mig! Jag smäller av så SÖT han var som liten!

Det är så roligt att få lite bakgrund tycker jag, få veta vad de varit med om – och det gör mig så glad att nu veta att Gricius haft en fin uppväxt! 🙂

Trött

Nämen nu får det ta och bli lite ljusare igen så man får känslan av lite längre dagar… Efter gårdagens närmare 12 timmar på jobbet, sen stallet och sen kvällspyssel med hundarna, så var den här tjejen ganska mör. Galet trött. Imorse när jag vaknade tyckte jag nyss att jag hade somnat. Det tyckte dock inte Mindy… hon studsade som vanligt upp i sängen, sprudlande av energi när klockan ringde kl. 06. Hon funkar för mig  lite som Långben gör för Kalle Anka under deras husvagnssemester, ni vet? Men med skillnaden att hon inte fixar nån frukost åt mig, där kör vi omvänt upplägg. Och det finns inte en chans att jag får somna om… 😉

Grizzly har, efter att ha ridits både lördag och söndag,  fått vila måndag och tisdag. Men igår kväll longerade jag honom i paddocken så han fick röra på sig lite. Jag linade honom bara i grimman, i alla gångarter, och han är så lydig och fin. Såhär från marken funkar bromsen bäst, himlars vad bra han lyssnar på ett ”prrrr”. Han saktar ner ett steg i taget och lyssnar direkt om jag vill att han ska sakta ner ytterligare, ända ner till en halt. Däremot är övergången mellan trav till galopp det vi får öva på mest framöver. Han gör det jag vill, men jag vill förfina kommandot mycket mer i den övergången. Han är så söt när han uppmärksamt tittar på mig som om han frågar -”Vad ska vi göra nurå?” 🙂

Jag är fortfarande i en testing-fas med honom, där jag testar vad han accepterar och vad han ”kan”. Vi tar det lugnt och har absolut ingen brådska med nåt. Bland annat så försöker jag passa på att köra mycket ledarskaps- och hanteringsövningar just när han är i lina. Jag hoppas (och vet) att jag kommer tankas med inspiration till tusen nu till helgen i det ämnet, för på lördag väntar en endags Parelli-clinic! Som jag längtar! 🙂 Jag ska bara vara med som åskådare utan häst, men självklart kommer jag att lära mig massor ändå.

 

Täcken

imageHel och ren igen. Åtminstone för ett par minuter…

Som jag nämnt förut har jag haft tur och fått ärva täcken till Grizzly av mina snälla stallkamrater, men ett regntäcke har jag själv köpt till honom och det införskaffade jag på Biltema. De har inte så stor hästavdelning, men de saker de har är faktiskt riktigt bra och dessutom har de sina produkter i min favvofärg på hästutrustning, nämligen brun. Jag har även köpt ett brunt schabrak och grimskaft där för billig peng.

Efter andra dagens användning hade ena snabbspännet på täcket gått sönder, vilket egentligen är ett lätt åtgärdat fel, men med superservice fick jag ändå ett helt sproilans täcke i utbyte! Det bästa med det är att jag återigen fick lägga på ett rent täcke på Grizzly… inte ett dynglerigt som de andra numera är. Denna lera… och denna rullälskande häst… 😉

Hur som så ska jag så småningom även köpa hem deras vintertäcke. Men med alla måsten som varit nu sen han kom till mig, så väntar jag i det längsta tills kylan börjar krypa på lite mer. Och kanske, kanske kan jag göra nåt fynd nere på Horse-show-mässan ännu nästa helg?! 🙂

1004552_2014219194357503_sbigBiltemas vintertäcke, med hals att köpa till, om man så vill. 🙂

Sadeljakt…

ride

Slut på ridpasset, klapp och beröm.

Nu har Grizzly och jag testat den lilla ridbanan också, den som för dagen är den minst blöta. Som jag längtar till den här perioden är över… som tur är börjar vi vår resa tillsammans när det är som värst, så det kan bara bli bättre. 🙂

Jag hade bestämt mig för att rida ett lugnt pass och rida mycket övergångar. Grizzly är lydig och lyhörd för framåtdrivande hjälper, och har såhär på ridbana en bra framåtbjudning. Vi tränade på att stå still vid halter där han annars har väldigt brått iväg igen. Han känns så positiv och lättlärd, min lilla indianhäst. ♥

Jag tänker ge oss en tid nu först att lära känna varandra lite bättre i ridningen, med mycket uteritter och lätt ridning på ridbanan. Sen tänker jag ta in hjälp och rida regelbundet för någon instruktör. Vem/vilka vet jag inte helt bestämt ännu, men jag vet vilka jag ska tillfråga i iallafall. 🙂

Dock har jag insett att jag ganska pronto måste se mig om efter en ny sadel till honom. Den jag har är till låns av snälla stallägarna, men den passar inte bra på Grizzly och inte särskilt bra för mig heller tyvärr. Så, let the sadeljakt begin!

Kanske lite hönsmamma… ;)

imageKotringar på…

Så länge hagen består av hal lergoja och tills jag känner att Mr Grizzly har vant sig att gå med ”klumpiga skor”, så får han ha dessa kotringar på sig. Även den tid han var barfota hos mig var han på sig lite fram som skapade små hack och sår. Med brodd på kan det ju bli lite mer än småsår… så det här känns bra för mig. Inga fula balltramp, tack. .*hönsmamma* 😉

När han kom in igår kväll såg han ut som han gått en brottningsmatch i leran. Hela han var jämnt brun. Vi tog ett litet snack oss emellan, så jag hoppas han har tagit det lugnare i hagen idag, som han lovade… 😉

En bra söndag

imageGrizzly i sitt nya träns, ett halva-priset-fynd jag gjorde här om dagen!

(och nej, han har inte världens konstigaste skygglappar på sig – det är sadeln som syns så knepigt eftersom han står i nedförslut.) 😉

Vilken bra söndag det blev. Efter en lite väl tidig väckning kl. 05 av en nödig Panda, tog vi oss ändå en somna-om-stund som gav ytterligare ett par timmars sömn och en möjlighet att få sova ”tills man vaknar”. 🙂

Hundarna fick följa med till stallet, men fick vänta i bilen medan jag och Grizzly tog oss en liten ridtur. Till sällskap hade vi boxgrannen Almir och hans ägare Johanna. Grizzly skötte sig som en dröm idag. Först och främst stod han som ett ljus vid uppsittningen. Jag tog det lugnt och repeterade så som vi gjorde senast vi tränade, och han var en klippa direkt. Duktig häst! Sen tog vi täten över the bro of horror (träbron med gummimatta som jag berättade om förra veckan) och trots lite uppblåsta näsborrar så gick han stadigt på, tills vi var uppe på bron då han blev Bambi… Med snöstyltor under fötterna blev mattan på bron hal som såpa! Lite kvickt fotarbete och ett älgskutt så tog vi oss av bron på säkert sätt ändå. Duktig häst!

Väl över bron möttes vi av en stor svart skällande hund, som kom rusandes med full ragg från öra till svanstipp. Jag ropade åt ägarna att kalla in sin hund, men det var liksom ogjort. Tur för oss, och dom, att både Almir och Grizzly inte är hundrädda eller elaka mot hundar för annars hade den legat pyrt till såsom den betedde sig…

I övrigt var ridturen bara trevlig, och vi hade till och med tur med vädret! Skönt var det också att känna ett helt annat steg i Grizzly, nu med sina nya skor. Det märks att han är lite ovan och knackar i en del – men snart lär han sig nog ifrån det också.

Hörrni, jag börjar bli så himla kär i den här fläckiga lilla hästen… ♥

229Panda på stallbacken. Där trivs hon bra! 🙂

Ömtåad båda två

imageFörsta skon snart på plats.

Min manglade tå är redan mycket bättre och jag känner mig faktiskt ganska snabb igen. 😉 Men tån är fortfarande väldigt öm… och blå. Dock har svullnade gått ner mycket så det är bättre plats i skorna igen, vilket underlättar mycket!

En till som visade sig ömtåad idag var Grizzly. Hovslagaren gjorde ett superbra jobb med honom, och Grizzly stod ganska snällt förutom när det var dags att spika fast skorna… aj, aj, aj. Särskilt bak där hoven slitits hårt var han öm. Men nu är vinterskorna på och om uppskattningsvis tre dagar trodde hovslagaren att han skulle kännas betydligt mycket bättre i hovarna. Så nu hoppas vi på det! 🙂 Annars tyckte han att Grizzly hade bra hovkvalité och det är ju alltid skönt att höra. Utan hovar, ingen häst. Gammalt ordspråk som är så sant, så sant.

Grimaser i bilder

064På Grizzlys lite grova huvud, särskilt i profil, syns det att han har lite kallblod i sig.

Grizzly har ju till stor del okänd härstamning, förutom hans mamma Gracija. Men att det mest troligt är lite kallblod i honom syns på hans lite grova huvud och på hans ben. Han kan nog växa till sig till en kanske inte så hög, men rejäl herre innan det är klart. Det blir hur som helst spännande att följa hans tillväxt och utveckling. 🙂

Sen apropå att fota djur… så vet jag inte huuur många bilder jag tar på t.ex. mina hundar, och bara några få når fram hit till bloggen. Jag gallrar nog ganska så hårt. Jag vill ju att alla ska se glada och alerta ut på bilderna, öronen framåt, inga konstiga grimaser osv. 😉 Men ibland är just de ”misslyckade” bilderna de roligaste eller bästa på sitt vis! Som den här bilden nedan, jag vet inte hur länge jag väntade och lockade på Grizzly för att han skulle ta fram båda öronen mot kameran, vilket jag lyckades med till slut – men den här bilden är inte mindre söt fastän han gör en rolig grimas och öronen har koll på annat håll. Eller hur? 🙂

036

Fredag

imageSovande Mindysessa. ♥

Fredag och dags för efterlängtad helg. Jag tror mest det är möjligheten att få vara ute i dagsljuset som jag längtar efter mest faktiskt. Veckorna känns såå mörka! Men det är väl bara att bita ihop och ta sig igenom den här perioden, kan dock inte låta bli att klaga lite titt som tätt ändå… 😉

Sen längtar jag efter att få ta med mig kameran ut på tur också, det blir alldeles för sällan nu i det här mörkret och vädret. Vill både smattra loss lite bilder på hundarna och på hästen. De här suddiga mobilbilderna som min gamla telefon bjuder på är inte roliga alls.

Mer att längta till i helgen är att Grizzly äntligen ska få vinterskor, så vi kan komma igång och kunna rida mer ”ordentligt” utan oro för ömma fötter och halka. Jag har fått tips om en sorts slickbar hästgodis på burk som kan vara bra att ha till hands som avledning OM han inte skulle vara så förtjust i vad hovslagaren har för sig. 😉 Det tog en stund innan Grizzly kom på vad det var för knepig sak han fick under mulen, men efter första provslicket var han fast. Mumsigt!

image