Lite löshoppning på kvällskvisten

Tack vare att jag fick hjälp och sällskap av Camilla blev det en liten spontan löshoppningskväll för Grizzly igår! Himla roligt tyckte både han och jag. 😀 Bjuder på litet minibevis saxat från Instagram. Attans också, det verkar som jag råkat köpt mig en hopphäst… å jag som hade hoppats få bli en renodlad dressyrtant såhär på äldre da’r… 😉

Tack igen för hjälpen, Camilla!

Goda grannar

sur sur2Bilder från i torsdags när vi skrittade av hästarna. Visst ser Ia nöjd ut med småpojkarna intill? 😉

Haha Ia (prickiga hästen) är så himla rolig. Hon är en så himla snäll häst, men sto som hon är har hon åsikter såklart om mycket – särskilt om unga spolingar som Grizzly och Rebell.

Ia och Grizzly står lugnt och fint när de åker i transporten tillsammans, och likaså har de funkat bra som boxgrannar. Jag och Ida (Ias ägare) har haft sällskap mycket i vinter och ridit ut tillsammans och även hållit varandra sällskap när vi t.ex. tömkört eller tränat lite andra markövningar med hästarna. Ändå kommer de här stunderna ibland, när hon ser ut som om hon tycker att Grizzly är allmänt odräglig och fullständigt onödig att ha i närheten. Haha!

Undrar vem Grizzly får som ny boxgranne i sitt nya stall… Jag hoppas att det är nån han kommer tycka om. *hönsmamma* 🙂

Fredag och helgplaner

Små snuttar från ridhuset igår, tack Maud för filmning!

(och helt ovetandes av oss som red var visst åskådarna väldigt engagerade igår, hör bara på det ljudliga utropet ”TAGNING!” några sekunder in i filmen, HAHA! Det hörde jag inte förrän jag såg filmen!)

Idag får Grizzly vila, nu har han haft en vecka med ridning, longering och tömkörning – dock ingen uteritt, så det ska vi unna oss i helgen har jag tänkt. Bara ta en mystur.

Mina planer i helgen är att ha en liten hundträff hos Micke, och att titta på min systerdotter, Frida, som ska vara med i en klubbhopptävling igen i Njurunda. Älskar helg!

 

Några ögonblick

grizzly4 ögonblick från vårt pass i ridhuset igår.

Jag och Grizzly lyckades hålla i galoppen ett par varv på volt för första gången. Vi är glad för det lilla! 🙂

Jag är så glad att vi kunde åka med till ridhuset igårkväll! Det ställdes fram lite bommar på marken och även ett par räcken för de duktigare hästarna. Dock lät jag Grizzly ta ett språng över ca 40 cm räcke igen, och det gick jättebra! Såklart förevigades inte vår ”stora stund” den här gången heller, men snart hoppas jag att det fastnar på bild eller film så ni tror mig… 😉

Maud kom förbi och kikade igår igen, hon bor bara ett stenkast från NRF och det är så roligt när hon dyker upp. Hon filmade lite snuttar med telefonen, så bara jag laddat upp den ska ni få se lite av gårdagens spektakel. Kom ihåg att bilder och filmer jag visar är inte för att jag tycker det är bra på nåt sätt, utan för att behålla allt som träningsdagbok och för att förhoppningsvis kunna se en förbättring senare. Jag och Grizzly bjuder på att vi är blåbär på blåbär, så att säga. 😉

Tack Maud för filmsnuttarna och tack Ida & Co för skjuts och sällskap!

Till ridhuset?

099  094 (Bilder tagna av Ida i lördags) 

Kanske, kanske, kanske blir det ridhusträning för oss ikväll! Jag får åka med snälla Ida & Co som vanligt i så fall, och det vore så himla roligt. Självklart blir det lugn ridning eftersom Grizzly är under igångsättning, men jag har i och för sig hittills aldrig pressat honom nåt särskilt fysiskt ändå. Min lilla hästvalp. 😉

 

Tanken var…

pay

… att Grizzly och jag skulle ”tävlingsdebutera” om två veckor! En Pay n’ Jump med valfri höjd på Sundsvalls Lantliga ryttarförening, där jag och Grizzly hade tänkt vara med och trava runt i markbomsklassen som utmärkt miljöträning. MEN, nu blev det ju så att vårt flyttlass till nya stallet går precis den dagen så den planen gick i stöpet. Lite trist bara när flera ur stallet skulle åka så det hade varit en lite rolig grej att göra tillsammans!

Mot nya äventyr

065

Då var det klart. Grizzly och jag ska flytta. Vi har fått plats i ett stall med 15 minuters skrittavstånd till Sundsvalls ridklubb och vi flyttar redan nu den 1:a maj!

Närheten till klubben är egentligen den enda anledningen till att jag ”chansar” och flyttar Grizzly. Jag har trivts nåt så enormt bra med hela stallgänget där vi står nu, och jag kommer sakna dem nåt oerhört. Man ses ju nästintill varje dag, så för mig känns detta som en stor och lite sorglig förändring… Dock behöver förändring inte vara till det sämre – och så får jag försöka tänka. Jag får nu lättare möjlighet att kunna ta lektioner för instruktör så Grizzly och jag hjälps vidare i vår utveckling, och DET ser jag fram emot! 🙂

Vårt nya stall ligger dessutom där jag känner mig hemma sen tidigare år när jag jobbade i travstall precis i gården intill. Så alla närliggande ridvägar i skogen, möjligheten att rida till Bergsåkers travslinga och intervallträna och så vidare känns lite som förr och blir ett kärt återseende. En till liten bonus är att stallet endast ligger 5 minuters bilväg från mitt jobb, så jag kan kapa lite av tiden sittandes i bilen. 🙂

Jorå, det här ska nog bli bra. Det får det så lov att bli. Mot nya äventyr…

Sadeln passade fint!

114

Igår provade jag Grizzlys nya hoppsadel. Först longerade jag honom för att se om den låg stilla och fint i alla gångarter – och mer därtill… för fyra veckors uppdämd energi läckte ut i form av en hel drös av bocksprång och glädjeskutt! Glad att jag inte satt på då, haha! 😉

När sadeln hade klarat det första testet satte jag upp och provred, och jag trivdes bra i den – så den får stanna! 🙂

110

Lastträning

215Bild från gårdagen. Grizzly i sitt bruna träns.

Igår sken ju solen hela dagen och allt kändes prima. Idag, regn och rusk och några få plusgrader. Brrr…

Johanna och jag hade bestämt att lastträna idag, och så blev det. Hon har en en-hästars transport som jag tyckte det vore bra att träna Grizzly på att gå in i också, även om det oftast används två-hästars när vi åker.

Grizzly var lite segis innan han gick på, men det tog ändå inte lång stund innan han stod helt på transporten. Därefter var det Almirs tur och träna och under tiden stod jag och Grizzly och väntade vid sidan. Dum som jag var ville jag få på Grizzly ännu en gång (varför såhär i efterhand har jag inget bra svar på) men det tyckte han var onödigt. Vi fick ta hjälp av en hand på rumpan, och då gick han på. Nåväl, dumt upplägg av mig – för som sagt, på träning har han gått på som en klocka och det vill jag ju inte råka förstöra. 🙂