Hopptävling, debut 90 cm med film

Efter en bra känsla på lördagens lilla hoppträning bestämde jag mig till slut för att åka på tävlingen på söndagen. TACK Emelie för supercoachning och pepp i lördags! 🙂

I tidig otta hämtade jag upp snälla Ida som hängde med som hästskötare och moraliskt stöd, den bästa sorten. Detta trots endast två timmars sömn efter nollningsfinal med klassen. Bra kämpat! 😉 Och TACK för hjälpen!

Direkt jag satt upp innan framridning var Grizzly riktigt på tårna. Han dansade fram, galopperade på stället och kändes mer som en dyr dressyrhäst istället för en cool hopphäst, haha. Jag fick försöka rida metodiskt och lugnt för att få honom att slappna av inne i ridhuset på framridningen – och innan vi var klara var han fin. Sen på väg upp till framhoppningen kände jag att Grizzlys bensin redan började tryta. Han liksom eldar upp sin energi för kråkorna, ganska typiskt för unghästar antar jag? Vi behöver rutin här som i allt annat, inget nytt, inget konstigt. 🙂

Framhoppningen gick okej och Grizzly tog några riktigt fina språng som det kändes, och snart var det dags för vår tur. Väl inne på banan var G slö i benen jämfört med under värmning, så typiskt! Jag tyckte jag lade upp en okej galopp inför första hindret, och det kändes som G bjöd bra på hindret – men när han precis skulle hoppa av ångrade han sig… haha! Tvärnit! Jag la en volt, och red på igen. Poff! Fint språng, men sen var det verkligen tunga fötter och en fortsatt lite fegis Grizzly. Vet inte om det syns på filmen så väl, men precis sista biten innan nästan varje hinder bromsar han och känns nästan som han ska stanna – men jag lade om benen och han hoppade vissa hinder i stort sett ”stillastående”.

Väl kämpat kan jag tycka ändå – för vår första gång. Vi kan bättre och det känns bra att ta med sig. Vi gjorde vårt bästa för dagen och kom ändå runt i vår debut! En seger i sig att vi ens kom till start efter hur den här säsongen varit för oss, och hur pass lite vi hoppat pga. min onda ljumske.  Så jag är jättenöjd! Ett stopp, med tidsfel som följd blev facit för dagen – men som vanligt var jag SÅ STOLT över min fläckiga bästis. Han är bäst. 🙂

Fin höjd över 1:an när han väl bestämde sig för att hoppa! 😉

Filmbevis från gårdagen. 🙂

Efter tävlingen och efter alla stallsysslor, tog jag och Ida var traditionella pizza som plåster på såren. Vi kryddade lite extra med kladdkakemuffins till efterrätt, en tupplur på det – och avslutade med chips- och dippkväll. Hela kostcirkeln som vanligt. 😉

Hoppträning – bana

Haha, mitt ”fighting/focus face” med munnen… 🙂

(Samtliga bilder är skärmdumpar från mobilfilm som Emelie filmade, tack!)

I tisdags red jag ett kortare trimpass i hemma-paddocken för att ha Grizzly lite mer genomriden inför onsdagens hoppträning. En hel del övningar med skänkelvikningar och sen lite galoppjobb på 20-metersvolt. Ingen direkt press, men övningarna – särskilt sidvärts som G tycker är lite jobbigt måste ha satt sig ändå en del i hans kropp. Det var nämligen lite tunga fötter på hoppträningen för Herr Fläck, men som vanligt har han en inställning som är guld värd och gör ändå alltid sitt bästa.

Han gjorde övningarna på bra sätt och hoppade fint, men jag hade svårt att få honom så pass rapp som jag skulle vilja ha honom – och som Johanna är på mig om att ”rida dit”. Jag måste bli bättre på att rida på i svängar för att ha fart in när hindren kommer snabbt sådär på ”mindre” ridbanor. Hoppning är ju en galoppsport! Jag har ju inte hoppat så mycket banor egentligen, alls.  Är ju egentligen väldigt hopp-grön överhuvudtaget, men vi försöker suga åt oss så gott vi kan och sakta men säkert tror jag vi blir bättre på det vi gör.

Banan igår bestod av lite olika svårigheter och väldigt nyttiga saker för oss att öva på. Bl.a. hoppade vi vårt livs första kombination igår! 🙂 Inge bekymmer sa Grizzly. Det svåraste, för mig, var nog det relaterade avståndet mellan ett räcke och en oxer, att komma rätt beroende på hur G kom in på första hindret – och sen justera den lite allteftersom hindren höjdes. Svårt men ROLIGT! 🙂

Filmsnutt från sista rundan där både häst och ryttare var trötta. Det är långtifrån vackert, men runt kommer vi! 🙂 

Ikväll får G skrittas ut i skogen med Ida på ryggen. Själv ska jag ju under ytan igen på Himlabadet! 😀

 

Löshoppning 2017-08-23 med film

 Bildserie av ett helt språng.

(Bakbommen, som är högre än den främre, försvinner nästan i bilden av hinderstödet.)

Bilderna av Grizzly fotat av Ida, TACK! 🙂

Det blev en galet trevlig kväll igår. Sex hästar löshoppades i Hällomgårdens paddock. Från vårt stall var det Kiljan, en 23-årig islänning och den sötaste lille parvel man kan tänka sig, Olaf, också en åldersman, reslig och fin av rasen KWPN, Kattegatt, en ca 8-årig fullblodsarab med turbo i skorna. Ja, och så Grizzlan då såklart! 🙂

Från Hällomgården var det Emelies egen häst, Asco, och en D-ponny som också var med. Alla skötte sig så bra och jag tror alla hästägare var nöjda med passet!

Asco (Sweet Tabasco som han egentligen heter) är en riktigt fin hopphäst! Mums.

Olaf, dryga 20 år och still going strong!

Och så lilla islänningen Kiljan. 23 år gammal och läskigt gullig!

Grizzly var lugn som en filbunke igår, och SÅ cool över alla hinder och gjorde allt så lättsamt så det nästan kändes konstigt. Han liksom löshoppade sig själv, stannade snällt efter varje omgång och bara hade roligt. Han såg inte ens ut att ta i, ens över sista och högsta hindret för dagen som låg på ca 1,25 meter. Han kom så rätt in varje gång, i lugn galopp (där han tidigare gånger gasat lite väl i kurvan och kommit in lite hafsigt) och bara myste sig över hindren. Han hade superinställning och allt såg som sagt så lätt ut. Jag var stolt som få över min lilla häst, som vanligt. Vi hade kunnat låta honom hoppa högre, men ser ingen anledning till att ”testa” honom. Varför liksom? Gör han de höjderna han tog igår så lätt och med så fint självförtroende och inställning hjälper han både mig och sig själv i den uppsuttna hoppningen framöver, så tror jag i alla fall.

Grizzly Rodin, fläckig och fin. 🙂

Här nedan kommer en film över i stort sett alla gårdagens språng efter uppvärmningen. Tack Ida som multifotade med både kamera och mobilfilm! 😀

2 minuter

Hm… I wonder who’s guilty? ???? #shetlandsheepdog #sheltie #bordercollie #instadog #whodidthis ?

En video publicerad av Elaine Rodin (@elainerodin)

2 minuter tog det innan den nya leksaken tappade sin ena fot. Vi får se hur stackarn ser ut efter en hel vecka? :/  Såhär är det varje gång de får något nytt. Alla ”lösa” delar ska bort liksom, haha. Hm. Måste kanske boka tid för dem hos nån hundpsykolog. 😉

Det enda som återstår att klura ut, VEM är den skyldige?

 

Out and about in Narnia

Grizzlan i täten, och med grankvist i manen. 🙂

Söndag och nyss hemkommen från en tokmysig ridtur i sällskap med Ida och Ia. Vi red upp på berget och snön hängde tung på grenarna, så vi fick oss en och annan kalldusch på vägen. Men mysigt var det! Kändes lite som att rida i Narnia.

Out and about in Narnia! #narnia #winter #sweden #pintohorse #instahorse

Ett filmklipp publicerat av Elaine Rodin (@elainerodin)

Liten filmsnutt från Instagram. Visst ser det ut som Narnia? ♥

Det har varit så skönt med en tredagars helg, och jag hade gärna haft fler lediga dagar om jag fått välja. Men nu är det bara att bita ihop inför jobbvecka. Får man vänta till påsk innan nästa långhelg nu tro?

(Snodde en skärmdump från Idas snapchat) 🙂

Hoppkurs dag 2 av 2

Catta instruerade oss med vänlig men fast hand… 😉

(Mobilfoto o film av Emilie, tack!)

Snöstorm med hård vind, dold halka och bitvis drivor av djupsnö. Det var Grizzlans och min uppvärmningspromenad på väg till dag 2 av 2 av Cattas hoppkurs igår. Sista långbacken upp mot ridhuset var jag heeelt slut så benen darrade, eftersom det kändes som jag gått 2 steg framåt och 1 bakåt i 20 minuter, med en pålle om snurrade runt runt mig stundvis. Dessutom på tom mage då jag inte ätit nåt sen kl. 11. Haha, man borde få nån medalj i bra planering. 😉

Catta hade byggt en liten bana med mycket, för oss, svåra svängar och nya distanser. Jättenyttigt och bra upplägg, men redan från start kände jag mig liksom helt slut i kropp och knopp, och jag kände också att Grizzly var duktigt mör efter gårdagen. Dubbelfel liksom. Men vi gjorde vårt bästa och är det nåt min lilla häst har så är det hjärta. Ett stort sådant! Han ställer liksom alltid upp och försöker så gott han kan, även fast hans ägare red som en kratta igår. Han är bäst!

Ja som ni hör är jag inte alls lika nöjd med dag 2 som dag 1, men med facit i hand är vi inte tränade för en tvådagars såhär efter ett långt hoppuppehåll. Hoppkondis, tajming och distanser är färskvara – både för G och för mig, och jag är absolut inte helt missnöjd med vår insats. Jag önskar bara nu att det inte skulle dröja månader åter igen innan nästa hoppträning, vilket det mest troligt blir. :/

Vill ni kan ni se liten filmsnutt här nedan, filmat av Emilie. Tack! 🙂

Nu ska Grizzly skrittas lugnt ikväll och sedan vila helt imorgon med spikmatta på ryggen, lätt massage och bara få ha det gott. Det har han förtjänat. ♥

Hoppkurs dag 1 av 2

Uppvärmning över bommar

Dag 1 av 2 av klubbens hoppkurs är nu avklarad. Jag var ju som sagt lite nervös innan, sådär första gången i lite större grupp, hoppning i ridhus för första gången osv. Men inte hade jag behövt vara det! Grizzly skötte sig över förväntan och jag blev så himla stolt över honom. ♥

Det var SÅ roligt att rida för Catta igen, och jag önskar att vi kunde vara med i en grupp såhär en gång i veckan på stadig veckobasis. Vi inledde den här 2-dagarsträningen med bommar och lydnadshoppning över små sockerbitshinder. Äga vägen och takten, hålla hästen mitt på hinder, landa i rätt galopp och vara kvick i fötterna. Jättebra övningar för Grizzly och mig!

I galoppen jobbade vi som vanligt med att komma upp med fronten, eftersom Grizzly gärna krullar ner och in sitt huvud mellan frambenen. Öva, öva!

Vill ni så kan ni kika på liten film här nedan som snälla Ingela filmade. Tack Ingela, jag blev så glad! 😀

Filmsnutt från gårdagens träning via mitt Instagramkonto. 🙂

 

Julgranar till alla

En liten mini-julgran till hundarna var poppis! Mindy nyyfiken. ♥

Flocken framför den imponerande granen. 😉

Grizzly har också fått sig en alldeles egen gran! Mums!

Grannen, Cazall, ser inte lika nöjd ut… Livets orättvisor!

Skrämmande gott, sa Grizzly! ?? #julgran #mums #happyhorse

Ett filmklipp publicerat av Elaine Rodin (@elainerodin)

Korsfattningen på film

screenshot_2016-11-29-14-31-56Suddig skärmdump från WE-dressyren i oktober.

Ni minns att jag skrev om Grizzlys teknik i vissa vänsterfattningar förra veckan? Jag har inte fått det filmat färskt, och det har faktiskt inte hänt mer än typ en gång senaste trimpassen – men igår hittade jag ett klipp där det syns precis hur han gör! Han fattar korsfattning, höger galopp bak, och vänster fram – men byter direkt bak i första språnget. Direkt när klippet startar sker fattningen, så håll koll på bakbenen så ser ni. Han gör rätt fram. Han gör det dessutom väldigt enkelt och smidigt bak, själva bytet när han rättar sig, och alltid i första steget, så jag hinner knappt känna att han fattat fel bak. Men jag känner ju att det liksom blir ett större påskjut/språng i starten.

Hela fattningsprocessen som vi gått igenom, med trubbel just i vänster, känns nu som jag ska försöka lägga på hyllan tankemässigt. Det funkar ju bra i stort sett jämt nu, så ingen mening att lägga energi på det. Vi har en del annat att jobba på istället! 😉

 

 

Lite dåligt samvete

En till liten filmsnutt från gårdagen. Trav/galoppövergångar på 10-metersvolt för första gången. Min lilla ponnyhäst. ♥

Jag vet inte hur många gånger gårdagens träning har spelats upp i min hjärna nu, med hjälp av små filmklipp som Ingela var snäll och filmade med min telefon.

Precis som jag skrev till Ida hade jag nästan lite dåligt samvete över att Grizzly fick sig ett till muskelpass, så tätt inpå torsdagens ordentliga genomkörare. Jag behöver ju bara gå till mig själv, vilken träningsvärk och hur urlakad jag känner mig dag 2 efter en hård träning. :/

”Han klarar det”, sa Ida. Och ja, det gör han ”väl”, men på vilket sätt? Det fanns liksom ingen stuns i benen alls igår och hade jag bara tränat på egen hand hade jag känt av läget och inte fortsatt med den tänkta planen utan gjort något lättsammare för honom istället.

Hur som helst, nu får G några lugnare dagar så han får återhämta sig ordentligt. Det är nästan så jag saknar lite bock och bus nu, bara för att känna att G känns stark och stunsig igen. 😉 Nästan i alla fall, haha!