Första mötet med agility…

Midsommarafton blev en lugn historia med god mat och en sväng ut till Bergafjärdens camping, där vi mötte många vi kände och kände igen. Långnäsorna var såklart med och Fendi fick prata med mååånga nya människor som ville hälsa, särskilt barn. Hon tyckte alla var trevliga så det blev en lyckad social träningsdag.

Jag mötte bl.a Lill, Rut och deras hundar Nicke och Harry där! Å det var inte igår.  Jag och hundarna fastnade en bra stund vid deras husbil och vi satt (såklart) och pratade hund och agility hela tiden. Jag blir så sugen att komma in i agilitygänget igen som förr…  Så jag har bestämt mig att åka upp till Kovland och var med på gemensamma träningen nu på onsdag. Jag längtar!

Idag åkte vi upp  till ”Kovlands-banan” en sväng för att släppa hundarna en stund och låta Fendi få se agilityhinder för första gången i sitt liv. Förmodligen inte den sista…   Vi strosade omkring bland alla hinder och sen in i skogen en bra stund. Tänk så som allt upplevs som en upptäcksfärd för valpar. Jag har i alla fall en liten valp som sover sött just nu…

Nu väntar filmkväll med The Curious case of Benjamin Button!

Mer veterinärbesök…

Nog för att jag äntligen hittat en jättebra veterinär till mina hundar, så funkar det ju inte riktigt så att jag vill gå dit varje vecka med dom bara för det. Men så har det ju i princip varit de senaste par månaderna. Å inte bara med en hund… 

En vecka hann det gå innan det var dax för lilla Fendi också. Vår lilla flock har inte direkt flyt för dagen…  För nu har mitt lilla ♥ brutit en klo som ”Farbror Veterinären” fick hjälpa till att ta bort idag. Jag har ingen aning när hon lyckades bryta den, eller för den delen hur hon gjorde det. Rätt vad det var satt hon bara intill vårt köksbord och jag såg att det blödde lite från tassen. Man ska väl egentligen inte bli förvånad över denna idrottsskada, för hon är mer vild än tam när hon sätter igång med sina race. Och hon är ju som sagt på ALLT med sin mun och sina små ben. Jag hoppas dock att läkningen får gå fort för henne så det inte behöver gå alltför många dagar innan hon får springa fritt igen utan obehag. Just nu är hon stelbent med ”stort” tassbandage och tratt på huvudet. Inte alls jättekul enligt Fendi själv…  Min söta pyttelilla lilla långnäsa.

Valpnytt

Idag har Fendi bott hos oss i en vecka och hon har redan lagt sin prägel på vårt hem. Vi märkte snabbt att hon är en bestämd liten tjej med starka åsikter. ALLA skor SKA ligga framme runt vardagsrumsbordet, likaså alla strumpor. Lägg till skohorn, tuggben, nallar och mattor – för att bara nämna några – ska allesammans ligga mitt i lägenhetens centrum, dvs runt vardagsrumsbordet.

Hon har också utsett hemmets stora fiende. Toalettborsten. Varje gång hon ser den sätter hon igång och morrar, skäller och går till attack. Toalettborsten – den dumma vita, fula saken bredvid toaletten som alltid reser ragg. Undrar vem som vinner denna kamp? Fortsättning följer…

Hon fortsätter vara en drömvalp vad gäller sina egna toalettbesök, och det tackar vi för! Annars är hon vild, galen och älskar att leka med ALLT. Även saker man inte får leka med och bita i såsom elkablar, mina fötter, toalettborsten m.m.  Hon är nyfiken på allt och stormar fram överallt och ingenstans, gärna upp- och nerför trappor och sånt som hon inte får än enligt mig. Gissa om jag blir poppis när jag hindrar henne… 

Efter sån intensitet under dagtid, sover hon sen som en söt prinsessa hela nätterna igenom… så matte får göra likaså…

So far so good

Lilla Fendi har idag påbörjat sin tid som prao på mitt jobb. Hela dagen har hon legat snällt i en valphage på mitt rum och dessutom varit jätteduktig ute på gräsmattan, you know what I mean…

Jag är så glad att jag har fått lov att ta med henne om dagarna på jobbet, eftersom jag just nu inte har möjlighet att ta ledigt. Men redan nu längtar jag till semestern – 3 veckors ledighet kommer sitta fint!

Idag kom även PM till Vännäsutställningen. Gucci är endast anmäld till lördagen, men det ska bli skoj att äntligen värma igång säsongen. Men på lördag får lillan stanna hemma med husse. För på utställningar får man inte följa med som prao…

Välkommen hem!

Så är hon äntligen här, min lilla Fendi. Hon gjorde sig hemmastadd på 2 minuter och stormar nu fram här hemma som om hon aldrig gjort annat. Just nu ligger hon och sussar tryggt tillsammans med grabbarna grus ute i vardagsrummet. Den långa resan har nog tagit lite på krafterna ändå.. fastän hon inte direkt vill medge det

Det jag vet om henne så här långt är – att hon är söt, orädd, lekfull och oemotståndligt charmig. Ja, jag är kär…