Ridning är väl inte jobbigt, man åker ju bara på hästen…

588Ni som inte rider, jag lovar er – det är inte bara hästen som tränar på att hålla stadga och styrka i sin kropp på de här trimpassen…

(Foto: Ida Stenborg)

Nåt man får höra ganska ofta men som är så totalt felaktigt. Visst, en skrittrunda på lång tygel längs nån traktorväg i skogen i cirkus 45 minuter är väl inte jobbigt – men en hopp-eller dressyrträning ger mig mer darriga ben och svettig rygg än jag får av en joggingrunda under samma tid. Lätt.

Både jag och Ida har sagt länge nu att vi behöver börja träna, för att just orka rida som vi bör. Var är flåset? Var är bålstyrkan? SÅ mycket som skulle kunna förbättras och i sin tur förbättra ridningen. Det gäller bara att komma till skott och börja träna då…? 😉 Jag skyller på min ihållande hosta just nu. Vi får se vad jag hittar för undanflykt sen när jag blivit frisk, haha!

Jag hittade en lite kul grej här, dels en test av vilken träningsform som passar en bäst – och dels nån slags uppskattad kostnad för bränd kalori. Ridning låg som näst dyraste träningsformen, med golf i topp som den dyraste. Jag undrar hur de räknat, men jag antar att de bara räknat själva ridpasset – inte allt tungt stök runtomkring före och efter ridpasset. För mockning, packning och bärande av hökassar, bära fulla vattenhinkar, springa x antal varv till hagen etc. kanske inte räknas som träning. 😉 Sett rent ekonomiskt, som Zmarta menat med deras undersökning och siffror, så blir nog löpning i skogen med hundarna den för mig bästa lösningen för att täcka upp min andra, dyrare, motionsform.

171

Periodvis har jag faktiskt varit ganska flitig och duktig med löpträning, endast under sommarhalvåret – men sen jag skaffade Grizzly har jag inte tagit ett löpsteg vad jag kan minnas. Inte med vilje i alla fall, haha!

Men skämt åsido. När min hosta är borta SKA jag börja springa lite igen, med hundarna som sällskap. Kanske med Ida också men hon har så jäkla långa ben så det blir orättvist. 😉 Jag tänker börja där det känns lätt, i skogen där vi brukar gå finns sträckor där det faktiskt ser riktigt inbjudande ut att öka farten. Och så har vi ju rundbanan alldeles intill stallet, för att inte göra det för tufft till en början. Vi får se hur det går med detta, men första steget i en förändring är att identifiera behovet – och det har jag ju gjort i alla fall…

 

Freeedag och agilitylängtan

166

Äntligen fredag. Äntligen helg igen. Jag startar min helg med att äta julbord med jobbet på Grankotten. Ifjol gjorde jag misstaget att vänta med det godaste till sist. BIG mistake. Ät BARA det godaste vid en buffé. Why not liksom? 😀 Ser fram emot laxen av alla möjliga sorter… och dessertbordet!

Susanne är snäll och hjälper mig fixa åt Grizzly idag, för tiden blir för knapp för att hinna med mig annars. Stallet, hundarna och festfix på mig själv på 1,5 timme – mnja, det är en no go. Bättre att ta hjälp och kunna ta allt med lite ro.

Så till lite agilitytankar. När det närmar sig slutet på ett år såhär, så kan jag inte låta bli att tänka på nästa säsong och vad den kan tänkas innehålla. I somras under min semester gjorde jag en tidsbestämd insats på att lära Panda slalom – vilket jag tycker vi lyckades helt okej med! Självklart kan det bli säkrare och utvecklas i oändlighet, men nu lägger jag inte ribban högre än att ”det kan funka på tävling”, haha!

Jag tror banne mig att jag ska sikta på en agilitydebut med henne nu i vår. Kanske jag kan träna hos/med Tina i hennes fina lokal i vinter? En hel del grundträning har vi med oss, och nu även slalom i ett förhoppningsvis brukbart skick. Det vi dock inte gjort än är att hoppa serier/banor i full largehöjd, vilket jag ytterst sällan gör vid träning.

Västernorrlands kennelklubb har hemmatävlingar i Klass Arena, hoppklass 1, den 13:e mars och 24:e april 2016. Är så sugen att sikta på att delta där. Kan jag få till tiden till rätt träning tro? Vill man, kan man. Det här tåls att filura vidare på känner jag… 🙂

12 pinnar och prinsens fullständiga namn

447

Yeeey! Äntligen är vi framme vid vårt sommarmål, 12 pinnar slalom för Panda!  Såklart är det långtifrån färdigt, men jag måste säga att hon varit otroligt duktig och sansad. Det är just den biten som kan vara så svår med att träna en border collie, att de förivrar sig och bara gör fort och fel – och sen blir frustrerade.

Och visst blir det fort och fel ibland nu för oss också, det är låångt ifrån perfekt – men vi är på god väg! 🙂

Nu törs jag sikta och hoppas på en agilitydebut nästa säsong i hoppklass. Hujedamej vad roligt!  I helgen ska jag och Linda försöka få till en agilityträning tillsammans och det är bara att köra på medan inspirationen och lusten sitter i hos Pandas matte… 😉

Idag får prinsen, Gricius Grizzly Rodin Af Faldarello, en vilodag. 😉 Jag ska däremot snart till stallet och mocka, fixa och pyssla lite. Sadel och träns ska få sig en välbehövlig putsning och smörjning.

Senare i eftermiddag ska jag åka ut och hälsa på Alexandra och Curt för en lite fotosession. Jag hoppas vi får tur med vädret!

 

Vårt semesterprojekt, slalom

038Stolt Panda med sin älskade boll

Sista semesterdagen och jag och Panda har nyss varit ute och övat lite slalom. Vårt semesterprojekt var ju att komma en bit på väg, för det finns ju massor att träna vidare på – olika ingångar, säkerhet, mer tempo osv osv. Men från att inte ha sett en slalompinne i sitt liv för 4 veckor sedan, och med nån veckas vila när Pandas matte inte ville stå i spöregn och träna – så tycker jag vi kommit en bra bit! Duktig Pandis! 🙂

10 pinnar är ingen konst nu, och jag står en bra bit bort och filmar och hon kör slalom självständigt. Heja oss och heja Panda! 🙂

00610 pinnar fixar hon galant nu, helt självständigt! ♥

Framsteg i Pandas slalomträning

002Skön stil! När väl Panda fixat ingången skiter hon i mig tills hon är klar med sista pinnen. Bra!

En veckas vila från vår semester-slalom-träning verkar inte ha påverkat Panda på negativt sätt. Snarare kan det ha gjort att hon fått smälta första träningens intryck, och nu hajat vad det hela går ut på på bättre sätt. Kanske? Från början hade hon lite bråttom och blev ibland för ivrig, men idag såg det ut som hon tänkte till lite mer innan hon ”gjorde”.

Jag repeterade endast en gång med 4 pinnar, sen satte jag upp två till. Trots kameran i ena handen och bollen i andra lyckades jag föreviga lite slalomaction på min magiska Panda. Hon tog 6 pinnar direkt utan fundering! Det är ingången som spökar ibland, hon går in i mitten – men kommer hon in rätt kör hon alltid vidare rätt hela vägen ut. SÅ duktig! Ikväll testar vi 8 pinnar… 😉

031 027 034Klaaar! Boll hitåt, tack! 😀

Jag har inte hämtat bågarna jag skulle få låna, och med dem tror jag Panda avancerar ännu lättare och snabbare. Även om de bara är ett par kilometer bort så har jag inte hämtat upp dem, bakläxa till mig. 🙂

Panda är i chock…

image

Panda är i chock, haha! Enligt henne har vi startat världens roligaste semesterprojekt – slalom! Jag har just nu bara 4 pinnar och tränar som två efterföljande ingångar (typ 2×2) men jag önskar att jag hade ett set med bågar att låna som jag kunde lägga till snart i vår träning. Bågar är ju liksom slalomträning på bananskal med extra allt… 🙂

Hur som helst så har vi riktigt roligt, flera små minipass om dagen. Blev så glad när jag äntligen ”hittade” mina Rusta-pinnar i förrådet. Panda också. 😉

image

Det börjar bli en (o)vana…

079Busig? Vadå räv bakom örat? JAG?!

Jag är nyss hemkommen från dagens stalltimmar, inklusive ett ridpass i ridhuset för min tränare på Sundsvalls ridklubb. Som tur var fick jag ridsällskap både till och från träningen, för herr Grizzly har verkligen börjat bli på tårna senaste dagarna…

Trots att han var trött efter träningen och hade tryggt sällskap gjorde han det igen idag. Samma ställe, men i backen intill (som jag idag trodde var receptet att slippa en rodeohäst). Helt utan förvarning, precis som igår, sköt han upp o fram i en helt galen bockning som gjorde att det kändes som jag flög nån meter ovanför honom! Ena stigbygeln for ur, och jag hade ren tur som höll mig kvar idag. Vad är det som händer med min snälla, trygga häst? 😉 Börjar 5-årstrotsen redan nu, ett par dagar innan hans 4-årsdag? I hope not…

Träningen i ridhuset gick helt ok i alla fall. Vi fann en mycket bättre trav idag, men Grizzlys batteri för riktigt jobb tog slut bra precis till galopparbetet – så där kände jag mig inte lika nöjd idag. I vänster varv tog han fel galopp ett flertal gånger och kändes då platt, lång och tung. Höger galopp gick dock lite bättre, som vanligt.

Nu får min vän en vilodag imorgon. Efter all den här spänningen de senaste ridturerna behöver jag nog det också… 😉

Slalom fattas

166En lycklig Panda i somras på Timrå BK. Wiiie!

Nu när det börjar bli bart i skog och mark har jag börjat lägga in lite förberedande torrträning med Panda. Jag kör både helt fritt där hon följer mig i svängar och gör bakombyten osv, rena följsamhetsövningar. På luncherna brukar jag stanna och släppa hundarna på ett ställe där det inbjuder till skicka-runt-övningar kring träd, och de övningarna tycker Panda är störtkul!

Nu måste jag leta fram mina slalomstolpar… för utan slalom är det svårt att debutera i agility! :/ Och det vill vi ju så gärna göra i sommar. Panda är ju lättlärd och väldigt villig till träning, men hennes matte gruvar sig av nån anledning ändå för just slalominlärningen. Vill att det ska bli BRA! Gulp…

Lilla skrotan Mindy ska också få leka lite agility, men hon lär för övrigt förbli olydig i resten av sitt liv… 😉

Nu är det slut på julvilan!

image

Mindy – i sin bekymmersfria värld. ♥

Vi är i alla fall i planeringsstadiet vad gäller igångsättning av agilityträningen igen. Vår inbokade träning blev tyvärr inställd pga. diverse sjukdom och krämpor hos både mig och Linda. Men snart så… Tanken som räknas? 😉

Nyss hade jag en liten träningsstund med hundarna på min lunchrast. Jag körde hela ligan tillsammans i sitt/stanna kvar-övningar, men egentligen bara för Mindys tränings skull. Som med mina övriga hundar tar jag ofta de äldre till stöd och se-och-lär och Mindy behöver verkligen se och lära allt som går… Hon är som ett litet popcorn! Tiden har rusat iväg med henne, och aldrig har jag haft en så otränad 9-månadersvovve som henne. Vad gäller lydnaden menar jag då… 🙂 Det har liksom inte blivit av eftersom jag inte alls har några såna tävlingsambitioner med henne. Däremot behöver jag ju en del grundlydnad såklart inför hennes agilityträning, och det är där vi är nu. Nu får det vara slut på julvilan, dags att takta upp inför 2015!