Lägesrapport om Grizzly och bullmamma

Grizzly travade på ett helt annat sätt än i måndags, så HOPPAS den här helvilan gör susen.

(liten printbild från Idas film, tack!)

I helgen bad jag Ida springa på rakt spår med Grizzly igen, helt enkelt för jag vill se så han åtminstone inte blivit sämre. Han behövde inte springa nåt på böjt spår, så jag vet egentligen inte så mycket än – men jag bad henne springa några gånger ordentligt på rakt spår i alla fall och glädjande nog såg det mycket bättre ut än i måndags! Hältan syntes inte såhär spontant och han sprang mer villigt, mer som vanligt. Även om det här inte säger så mycket om vad veterinären ev. kommer se – så är jag lättad att det inte ser sämre ut! Jag hoppas den här helvilan han står på nu gör susen.

I övrigt ser Grizzlan välmående ut och trivs med sin söta lilla flickvän, Tummen. 🙂

TACK Ida för allt du gör!

En liten del av gårdagkvällens bullbak. Jag måste ju öva upp färdigheterna till att bli riktig bullmamma nu! 😉

Jag har alltid tyckt om att baka, men just vanliga bullar har jag inte gett mig på tidigare konstigt nog. Min egen mamma gjorde det liksom bäst, så varför försöka konkurrera?  🙂

Igår kväll fick jag dock ett litet ryck och bakade ett gäng som både jag själv och A tyckte blev riktigt goda, särskilt för att vara första försöket! Jag förlitar mig dock helt på att övning ska ge mer färdighet framöver, så bullarna blir snyggare än såhär, haha. De måste SE riktigt goda ut också!

När jag var i farten passade jag på att baka lite muffins också medan bulldegen jäste. Det blev blåbärsmuffins och kardemummamuffins. De senare är jag lur på om jag vid tillfälle ska testa att göra med en liten klick vaniljkräm i också – såsom mina favoriter på Charm café. SÅ god kombo!

Välkommen på fika! 🙂

Väntans tider…

Penny har ingen aning om vad vi väntar på, men tycker det är toppen att matte är hemma om vardagarna nu på heltid. 🙂

Att vänta har aldrig varit min grej. Vare sig det är väntan på något gott eller orosväntan på ev. dåliga besked.

Just nu känner jag mig som en tickande bomb vad gäller Litens ankomst, och eftersom jag hela graviditeten har fått höra att jag kan vara i “riskzon” att få för tidigt så har jag liksom aldrig tänkt att jag ska gå fulla 40 veckor. Men, Liten verkar trivas i sin All inclusive 1:a med jacuzzi – så jag försöker ställa in mig på full tid ändå. Är två dagar in på vecka 39 nu! 🙂

Cala Bona i oktober 2018. Han har växt till sig till en ståtlig ung herre nu! Bilder kommer senare när vi fotat nya inför auktionen. 🙂

OM jag går full tid hinner jag åka och fota lilla Cala Bona som är på inkörning hos en tränare på Dannero travbana den här månaden. Han ska ju säljas på Kriterieauktionen i slutet av september, och därför ska vi sätta samman en försäljningsfilm med nya exteriörbilder och film och bilder in action framför vagn.

Mer väntan är det vad gäller besked om Grizzlys hälta. Ena stunden känner jag mig lugn och tänker att det går bra och läker ut snart, pansarhäst som han brukar vara. Men i nästa stund blir jag så jäkla orolig och nojig och tänker att det faktiskt kan vara något allvarligare nu… Veterinären kunde inte komma förrän om en vecka, så det är bara att stålsätta sig och leva i väntans tider på besked vad gäller det också….

Om de ändå kunde tala…

Dags att ringa veterinären…

Nu är vi hemma igen efter kort visit till Grizzly i Gnarp. (Ja, och Ida med familj också såklart) 🙂

Det var sån boost för min själ att få krama om och pyssla lite med G, samt att få babbla och nörda allt möjligt hästrelaterat med Ida. Precis vad jag behövde. Trist var dock att konstatera att hältan inte kunnat vilas bort av sig själv de här par veckorna. Man märker inget när man bara ser honom i hagen eller när han bara skrittas, men vi när vi kollade honom på lina på böjt spår var det inga frågetecken. Han är inte fräsch. Så nu blir det veterinärkontroll och ev. behandling för min fläck.

Det känns väldigt frustrerande såklart att vara långtifrån honom och inte kunna fixa med allt själv, men Ida är en klippa och kommer hjälpa mig. (förutom med notan, haha) 😉

Jag hoppas Grizzly med veterinärs hjälp snart är på tillfriskningsbanan igen så han kan börja ridas igång så småningom. Håll tumme är ni snälla.

Min fyrbenta kärlek.

På vägen hem stannade vi till en snabbis hos min storasyster med familj och fikade gott. Det är så sällan man hinner ses och svårt att få till dejter de gånger man är “hemma” i Sundsvall och hälsar på. Man vill ju helst hinna träffa alla!

Efter ett par dagar on the road var jag helt slut i kroppen när jag kom hem, så den här dagen ska jag bara ta som den kommer. Jag känner på mig att den kommer med minst en Magnum Strawberry White i alla fall… 😉

Falsterbo från soffan som utlopp

En liten bild från en träning för Maggan. SOM Grizzlan och jag vilar oss i form just nu inför nästa säsong! 😉

När man har semester och inte kan hästnörda på riktigt som man brukar, ja då får man hitta på andra sätt för att få utlopp. 🙂 Jag bor i stort sett på kanalen Horse & Country nuförtiden och nu när SVT sänder från Falsterbo sitter jag klistrad. Blir SÅ ridsugen! 🙂

Jag har i stort sett ställt in mig på att få träffa Grizzlan imorrn kväll och en sväng på tisdag förmiddag innan vi åker hemåt igen. Det har gått två veckor nu och fläck-abstinensen är snart outhärdlig. Det ska till nåt alldeles extra som besked från barnmorskan imorgon för att jag inte ska åka.  🙂

På tal om Falsterbotävlingarna så har jag aldrig varit där och kikat live. Det står på listan som semestermål nästa sommar! Extra skoj i år är att den tränare jag ridit för några gånger här i Ö-vik är på plats och stöttar sin häst som hon både fött upp och äger, H&M Second Chance “Märta” med Malin Baryard – och de har ju senaste tiden gått från klarhet till klarhet och radat upp fina vinster! 😀 Vilken dröm! GRATTIS Maggan! 🙂

Färdigbakad Liten idag! Hoppas hinna med en påhälsning hos Grizzly till veckan ändå…

SAKNAR min bästis!

Från och med idag räknas Liten som färdigbakad i magen, så nu får han titta ut när han vill! 🙂 Egentligen önskar jag att han kommer så snart som möjligt nu, men samtidigt så skulle jag vilja hinna med att åka ner till Grizzly och hälsa på innan också. Vi har pratat om att åka ner på måndag, stanna en natt och sen hem tisdag – så hinner jag träffa honom två dagar i alla fall. Jag SAKNAR min fläck nåt enormt.

Ida har skrittat honom och känt lite på honom i trav senaste veckan. Hon kollade honom på lina också häromdagen, och det syntes liiite orenhet i ena varvet fortfarande – så vi tar det fortsatt lugnt i skritt minst en vecka till.

Dagsfärsk nakenbild. Vad har det här gått och blivit för sida egentligen? 😉
Ett par prints från Idas filmning när hon kollade Grizzlan härom dagen.

Har inte några stora planer i helgen mer än små utflykter och fortsätta pyssla på lite här hemma. BB-väskan är i stort sett färdigpackad, så vi börjar bli redo på riktigt nu! Nästa kontroll av mig och Liten är nu på måndag förmiddag. Det är direkt efter den kollen som vi förhoppningsvis åker en snabb sväng söderut till min bästis. 🙂

Rapport från Grizzlys sommarkollo m.m.

Första mötet mellan Grizzly och Manne, Idas unghäst. 🙂 
(mobilfoto från Ida)

Jag får som jag nämnt fina rapporter från Grizzlans sommarkollo hos Ida. Allt går jättebra och G har skrittats i en vecka. Kommande vecka blir fortsatt lugn, men lite trav ska läggas in under turerna förutsatt att han känns fräsch – vilket jag tror han kommer göra. 🙂

Så småningom har Ida tänkt ta med sin unghäst, Manne, som handhäst när hon rider Grizzly – och jag tror det kommer gå galant. De har promenerat vid varandra och hälsat, helt utan drama. 

Ser ni Fendi? 🙂

Själv går mina dagar i sakta mak här hemma. Vi har gjort några små utflykter, haft lite grooming-tid med hundarna, städat bilen och fortsatt boa lite inför Litens inflyttning. Jag mår på det stora hela bra, men visst börjar jag längta efter att få tillbaka min kropp från den här uthyrningstiden… Jag når knappt ner till fötterna utan ordentlig ansträngning och att sova är en utmaning. De flesta nätter blir bara 3-5 timmars sömn om det varit en helt okej natt vill säga. Jag får ordentliga sammandragningar som gör att jag måste upp och kissa nånstans mellan 3-5 ggr/natt, samt har vissa nätter sån halsbränna att min bröstkorg känns som den ska sprängas som en vulkan med het lava. MEN, utöver det så mår vi bra. 😉 

Övrig tid längtar jag mest efter Grizzly och fantiserar om den dagen vi är tillsamammans på riktigt igen. Då vi ska få ihop en ny vardag som funkar för alla. Så, för att inte bli helt knäpp vore det ju toppen om Liten ville “trilla ut” ett par veckor tidigare så jag får en ny favorit att ta hand om, för fr.o.m. nu på torsdag räknas han som helt färdigbakad. 🙂

Den här fina boken klickade jag hem igår. En “mitt-första-år-bok” som jag hoppas bli skoj för Liten sen att själv titta i när han blir äldre, samt för mig och A att ha som kom-i-håg. Riktigt fin bok med söta djurillustrationer, helt i min och Litens smak. 😉

Nya äventyr för Golly och Blue

Ni kanske har undrat hur det är med småhingstarna Golly och Blue? De har nu hittat nya ägare och Blue har redan flyttat till sin nya familj. Golly åker om ca 1 vecka. Det låter som de kommer till toppenhem där de ska få vara sällskapsherrar och barnhästar, så man får gratulera de nya ägarna till riktiga goklimpar!

Jag fick chans att säga tack och hejdå till Golly förra helgen. Blue hann jag träffa när jag var nere i Sundsvall för min överrsknings-baby-shower, så jag är glad för det i alla fall. “Mina” fina små pojkar…
Puss, puss, puss, puss, puss, puss, puss!

En liten utflykt till Gullvik

Grizzly och Ida håller hastighetsbegränsningarna. 😉   (Foto från Ida)

Det har gått ett par dagar här hemma igen och jag får ständiga och detaljerade rapporter från Ida. 🙂 Hältan är borta, så hon har sedan igår börjat skritta korta halvtimmes turer på hårt underlag som försiktig igångsättning.

Grizzly har totalt kärat ner sig i hans lilla hagkamrat, Tummen, och enligt Ida hade han stått och gnäggat och dansat på stallgången när Ida skulle göra i ordning honom. Men bara de väl kommit iväg hade han lugnat ner sig. 🙂

Jag och Liten på  en av Gullviks stenar.

Den extra kontrollen hos läkaren för mig och Liten gick bra igår. Alla värden bra och blodtrycket var normalt. Jag vet att jag brukar få på gränsen högt undertryck vid provtillfällen, det har hängt med forever – så jag var inte orolig för egen del. Visst vill man kolla upp som de säger när t.ex. havandeskapsförgiftning kan komma smygande utan att man känner nåt själv också – men allt såg bra ut. Ett extra ultraljud gjorde läkaren också och såg fina flöden i navelsträng, vattenmängd och Litens lilla hjärta. 🙂

Idag har jag och A varit ut till havet med hundarna, till Gullvik. Vi hade med oss middag on the go till oss själva och hundarna lekte som små galningar. Det var en mysig liten utflykt och nu ligger hela flocken utslagna i soffan bredvid mig.

Mina töser redo för bad och bus.
Soldyrkaren. 🙂 Ett snabbt dopp blev det också (inte för mig) men det var tydligen KALLT!
Skulle man stå på en sten, undrade Pandan…
Eller ta en liten micropaus bredvid en sten – det gör man lite som man vill, menar Fendi. 🙂

Nä nu måste jag kila, jag hör chokladglassen ropar på mig från kylen… 😉