Vad jag hoppas under 2020

Vår lilla familj på nyårsafton. Nu ska vi göra år 2020 till ett toppenbra år! ♥

Arwin: Förhoppningen med lille Arwin är att han ska få fortsätta må så bra som han gör och gjort sen han föddes. 🙂 Han är väldigt nöjd och glad och lättsam, så långt. ♥ Om ett par veckor ska han få börja simskola och det ska bli skoj, tycker vi föräldrar i alla fall! 🙂 Sen hoppas jag att vi under året få se många roliga framsteg som när han lär sig krypa, gå och kanske säga sina första ord? 🙂 Vad tror ni hans första ord kommer bli?

Dressad och fin med fluga på nyårsafton! (ser lagom chockad ut på den här bilden, haha!)

Grizzly: Det här året är tanken att vi ska göra comeback på tävlingsbanan, förhoppningsvis både i dressyr och hoppning. I dressyren tänker jag att vi ska stå startklara för LB-programmen igen direkt till våren, rida många tävlingar och bli tryggare i tävlandet – och sen är målet att träna inför att debutera LA mot sensommaren/hösten, om jag får som jag vill. 🙂

I hoppningen har jag försiktiga planer, men jag vill absolut ta med Grizzly ut på ett gäng Pay and Jumps igen för att komma ut och få lite rutin och träna att tävla igen. Sen får vi se om det blir starter i riktiga tävlingar i 80-90 cm. Hoppas ju på det! Annars kanske jag hittar på en annan lösning för Grizzlans hopptävlande, för hoppa – det ska han få göra.

En målbild för mig själv, Grizzly och jag under vår första “riktiga” hopptävling. Då var det så lätt och skoj! Och det är precis vad jag hoppas och vill det ska bli igen. Snart så. 🙂

Mig själv: Jag tycker nog att jag själv är ett ganska oskrivet kort det här kommande året. Helst vill jag ju kunna säga att jag ska bli mycket bättre i mina leder så jag känner mig helt kry! Så ja, det får vara ett mål för året. 🙂 Sen kommer jag senare under året att börja jobba igen, och måste se till att jag hittar en jobbsituation som jag trivs bra med.

Hundarna: Först och främst hoppas jag att hela gänget fortsätter behålla hälsan. Penny blir ju faktiskt 10 år i år och det börjar kännas lite läskigt. Men hon är en frisk och fräsch gammal dam, så jag tänker att vi får många år till tillsammans. ♥

Jag har faktiskt börjat smida lite planer på att damma av kennelnamnet Faldarello igen. Men det gäller att jag mår bra och likaså resten av “min flock” för att det ska kunna genomföras på bra sätt. För kan jag inte göra det på bra sätt som känns bra, då är det ingen mening att försöka alls. Men, jag HOPPAS få läge att para Mini under 2020! 🙂 Vi sitter redan då och då om kvällarna, Mini och jag, och spanar efter en potentiell fästman. 😉

Panda är familjens klippa och hon längtar bara tills Arwin kan börja kasta bollar till henne. Det får bli ett av årets mål också… ♥