Tur i oturen

Grizzlan kunde inte stå still på gången idag. SÅ pigg och alert – och feberfri. 🙂

Vi verkar ha haft tur i oturen denna gång. Grizzly fortarande feberfri och såret rinner och såsar fortfarande, men ingen svullnad och det ser liksom rent ut. Han verkar inte vara besvärad av det alls, så jag tänker i helgen börjar röra lätt på honom igen.

De här dagarnas vila har gjort att han är på tårna, åtminstone var han det idag. 🙂 Det var så man fick dansa med honom på stallgången för att kunna ta tempen, men det var det värt. Fortsatt feberfri!

Det har väl aldrig varit så trevligt att bli vaccinerad, tyckte både Panda och Mini! 🙂

Igår efter stallet åkte jag, Ida och Arwin med hundarna till en mindre veterinärklinik här i Ö-vik. Det var hög tid för vaccination för Panda och Mini, och vi blev SÅ bra bemötta. Jag har haft hund i så många år och har nog aldrig varit med om så trevlig vaccinering. Två personer kom ut och mötte oss, en av tjejerna satte sig direkt med hundarna och bjöd dem på mumsiga karameller och gulligullprat. Sen kom den andra tjejen och gav hundarna deras sprutor utan att hundarna ens märkte det. Vips var det klart. Det lilla extra gör verkligen mycket som djurägare! 🙂

Arwin hängde snällt med på dagens att-göra-lista. Han är en klippa. ♥ 🙂

6-månaderskontroll

Det snöar ordentligt här i Ö-vik idag! Så pass att jag fått mig ett litet fyspass både igår kväll och i morse innan vi skulle ta oss iväg till BVC.

Arwin fyller 6 månader på söndag men hade sin kontroll idag. Han besiktigades av en läkare idag och fick en grön stämpel på blöjan. 🙂 Rejäla 8210 gram stannade vågen på och var 69 cm lång, vilket gör att han ligger precis på kurvan vad gäller tillväxt. Han fortsätter att bara vifta på armarna och gapa stort när han ser mat på väg, och det verkar inte spela någon roll vad som bjuds. Han älskar allt. ♥

Nu ska Ida, jag och Arwin ta oss iväg igen mot stallet för att ta hand om Grizzly. Han tittades till en extra gång igår kväll av vår stallkompis Sandra. Tack igen för hjälpen!

Förresten, vad tycker ni om förändringarna i header-bilden här på sidan? Grizzlan har äntligen fått lite sällskap. 😉

Grizzlyrapport och kladd

Grizzly och hans kamrater i morse. ♥

Tack alla som hört av sig och frågat om Grizzlan! Jag kan glädjande meddela att han var feberfri i morse och såret ser ut att börja torka ihop lite. Jag får fortsätta hålla koll på temp och bara hoppas att han inte busar för mycket de närmsta dagarna så han råkar dra isär sårkanterna så såret börjar blöda igen. Vi får se om han verkligen tog in det allvarssnack jag hade med honom. 😉

Flocken stod lugnt i hagen nu på morgonen och det känns som vi haft tur i oturen denna gång!

Våra planer i stallet har ju såklart blivit inställda nu i och med detta, men desto mer tid tillbringar Idan och jag med hästsnack, planering inför våren och 3-årstestet för hennes “lilla” Manne – och såklart massa bus med Arwin. 🙂

Nyss hjälpte Ida till att ge Arwin hans lunch, spaghetti med köttfärssås. Jag låter bilderna tala för sig själva…

Matkladd i hela ansiktet men glad ändå ♥
Mini uppskattar Arwins matstunder också… 😉
Pandan likaså, som är den som inte ens behöver anstränga sig och ställa sig på bakbenen för att nå till godsakerna som bjuds. Det här bådar inte gott för hundarnas midjemått. 🙂

Likt en Tarantinofilm – blod överallt… (känsliga läsare varnas)

Det är svårt att säga hur djupt såret är, men som tur är började blödningen avta medan vi var där i alla fall. Det är som djupast på insidan men revan går längs med kanten i dryga 10 cm.

En rubrik passande som den dramaqueen man är, haha – men det var den mest målande beskrivning jag kunde komma på just nu som beskriver det vi såg.

Den ridtur som jag hade sett fram emot hela dagen blev tyvärr inställd. När vi gick för att hämta in hästarna från hagen mötts jag av en nedblodad Grizzly, och jag höll på få en hjärtinfarkt där och då av vad jag såg! Två blodiga framben var det jag först såg, men när jag tog på honom grimman såg jag hur det droppade blod under hans ganasch.

Vi tog in honom i stallet, ringde distriktsveterinären och började tvätta såret det bästa vi kunde. TACK Ida och Sandra för hjälpen!

Såhär såg hans framben ut, så ni förstår den hjärtinfarkt jag fick…

Veterinären tyckte, efter att ha sett några bilder som vi tagit efter bästa förmåga, att vi skulle avvakta till imorgon bitti. Det såg nämligen ut som att det inte var helt färskt, eftersom en del blod hunnit torka och stelna till. G hade dessutom inte alltför ont så han kunde äta och dricka obehindrat, men främst är det nu tempen som jag måste hålla koll på. Sen är det bara att hoppas på god tur.

Såret skrubbades och spolades rent så gott vi kunde. Ni ser de slamsiga bitar som rann ner på min hand när det lossnade från såret.

När vi då skulle släppa ut Grizzly i hagen igen skulle Ida hjälpa mig leta reda på en av hans boots som han tappat i hagen, och då möttes vi av en ganska chockerande syn – det var blod ö v e r a l l t vart vi än gick i hagen och vid och i båda höbalarna.

Vad som hänt vet bara Grizzly och hans hästvänner. Hur som helst spelar det ingen större roll, det är en olycka och sånt som kan hända – men likväl så är det så nervöst när det händer såna här saker. Håll tumme nu att G klarar sig från att såret blir infekterat och att han inte får feber under natten. Veterinären och jag kom överens om att jag skulle höra av mig med rapport imorgon bitti.

Måste ta fram sy-talangen…

Min busiga ponnyhäst… 🙂

Blötsnö, rusk och busiga hästar. Jag har inte ett endaste täcke till Grizzly för dagen som både är helt och håller honom torr. Nä, inte ens det jag köpte nytt i 1680 D håller torrt! Jag måste prova lämna in det för impregnering igen, men det är väl märkligt att det ska behövas på ett helt nytt täcke?! Kan det vara att det är så grovt i yttertyget som gör det tro? Men då ska det ju inte kallas ett vattentätt regntäcke heller tycker man…

Jag ska svänga förbi Jula och köpa hem björntråd idag. Det är dags att ta fram de dolda sy-talangerna och försöka tråckla ihop de värsta hålen och flikarna som hänger i hans täcken – ett försök att kanske ge dem lite förlängt liv.

Grizzly såg i alla fall fräsch och fin ut igår kväll när jag löslongerade honom. Jag var i stallet vid 22-tiden eftersom A blev tvungen att jobba över. Man är inte direkt toppmotiverad då att åka till stallet, men you gotta do what you gotta do när man har djur.

Ikväll ser jag fram emot en uteritt där även Ida hänger med på lånad häst. Kul! 😀

Mitt matmonster som älskar allt som bjuds! Han bara gapar och ler. ♥

Vad då, Faldarello?

Ni som börjat följa oss här nyligen kanske undrar vad sidans namn kommer ifrån, Faldarello? 🙂

Jag har sedan 2005 ett registrerat kennelnamn, Faldarello, men hade min första (och hittills enda) valpkull 2014. Tre små liv syntes på ultraljudet, men en valp hade dött innan valparna föddes – och en tikvalp dog i samband med födseln tyvärr. Med andra ord blev det bara en valp från den kullen och hon fick stanna hos mig. ♥

Namnet Faldarello kommer från Siouxindianerna och ska vara ett ord som betyder “A little pretty dog, a playing dog.” Åtminstone vad mina google-sökningar sa då medan jag letade ett kennelnamn att ansöka om. 🙂

Sedan jag köpte Grizzly har det varit mestadels skrivande här om honom och hans träning, men hundarna är såklart med mig hela tiden och mitt intresse för dem är absolut inte mindre – även om jag inte aktivt tävlar och tränar såsom jag gjorde tidigare. Jag hoppas kunna fortsätta på den lilla uppfödarbana jag påbörjade då, 2014, och ta en kull på lilla “Mini”. Vi får se hur våra förutsättningar ser ut lite senare i år!

Om man får drömma, vilket man såklart får… så hoppas jag att jag en vacker dag kan ha en liten gård som jag kan döpa till “Faldarello Gård” eller “Faldarello Farm” eller nåt sånt. 😉 Det låter väl som en fin plan?

Galoppintervaller och vecka 5

En svettig Grizzlan på väg hemåt efter dagens kondispass i härlig backe. ♥

Grizzlan fick avsluta den här veckan med en till uteritt med galoppintervaller i backe. Vi hade sällskap av våra stallkamrater och jag tyckte faktiskt G fixade det bättre än jag väntat! 🙂 Men det lär nog kännas lite i hans kropp imorgon.

Min röst har jag tappat nånstans och kan fortfarande inte hitta igen den. 😉 Det är inget jag oroar mig för eftersom det händer typ varje gång jag blir förkyld. I ca 1-2 dagar försvinner min röst och det är mest frustrerande att inte hundarna hör när jag ropar på dem. Mindre än vanligt vill säga. 🙂

Veckan som kommer ser vi fram emot då Ida kommer och hälsar på tisdag till torsdag, så såhär planerar jag vår vecka 5;

Måndag: Lugn löslongering i ridhuset

Tisdag: Uteritt (Ida får låna stallägarens häst)

Onsdag: Dressyrpass för G, läkarbesök för Arwin och blodprovtagning för mig

Torsdag: Gympahoppning

Fredag: Vilodag för Grizzlan

Lördag: Babysim med Arwin och troligen en uteritt med Grizzly

Söndag: Uteritt eller något lättare joggpass i ridhuset

Busfrö!

Babysim och tappsko

Totalt orädd i vattnet och plaskade och lekte för fullt! ♥

Det låter på min röst som om jag druckit på tok för många whiskey och samtidigt sjungit natten lång. Med andra ord har min omgivning det ganska lugnt och skönt nu, för rösten börjar helt ge vika. 😉 På grund av min onda hals och hosta avstod jag från att hoppa i plurret i morse på Arwins första babysim, men jag kunde ändå vara med från sidan medan han plaskade med sin pappa och hade det skoj! 🙂

♥♥
G fick faktiskt nya skor på båda fram i morse, lika bra det! Hoppas de sitter kvar nu…

Efter badhuset åkte jag till stallet. Grizzly lyckades trampa en framsko igår på sin vilodag, men jag hade sån tur att vår hovis skulle till gården ändå imorse – så det var fixat när jag kom till stallet. Skönt!

Grizzly kändes pigg och glad idag och fick sig en lagom tur i alla gångarter. Imorgon ska vi hänga på stallets store herre, Compis, ut på galoppintervaller! Vi lär hamna lite på efterkälken, om jag får gissa. 😉

Inga ursäkter

Långhårig och smutsig, men finast ändå i mina ögon. ♥

Nu är det ca 2,5 månader sedan jag började igångsättningen med Grizzly och nu känns det som vi kan börja träna på riktigt. Jag känner själv att jag har en bit kvar i bålstyrka (till så som jag hade innan graviditeten) men det är liksom inget att skylla på längre. Nu måste jag växla upp vår träning om jag ska nå de mål jag har för säsong 2020. 🙂

Att rida träningen i onsdags var nyttigt för mig och jag måste tänka att vi KAN och inte bara ursäkta oss hela tiden, vilket jag har väldigt lätt för att göra… Om jag rider bättre, går Grizzly bättre – inget snack om den saken. Så jag ska ge mig f** på att snäppa upp mitt game nu! Ridpassen ska planeras noggrannare och jag ska rida med en låtsastränare på axeln som säger åt mig att rida bättre. 🙂

Igår fick G, lös i ridhuset, jogga loss lite eventuell träningsvärk efter onsdagen och han såg riktigt fin ut! Han ställde upp sig ett par gånger efter avslutat pass, så jag tog ett gäng bilder. Om man bortser från att han är skitig så tycker jag han börjar se fin ut i kroppen, tycker ni inte? Stor skillnad motför innan igångsättningen i alla fall. 🙂 Längtar till att se honom mejslas fram ur sin tjocka vinterpäls sen också. Till våren ska både han och jag vara i bra skick för tävlingssäsongen – det är planen. ♥

Idag får min fläck en ren vilodag. Istället ska jag och Arwin tagga för premiär i badhuset imorgon bitti. Min förkylning har tyvärr tilltagit lite igen, men ett litet kort dopp funkar nog ändå. 🙂

Trevlig helg!

Min gullfis ♥