Magisk känsla med glädjetårar

Piff och Puff, tillbaka i stallet tillsammans och på våra hästar – om så bara för en dag. 🙂

En magisk dag! Igår fick jag, äntligen, sitta upp på min fläck igen efter ett LÅNGT riduppehåll! Egentligen har jag inte fått grönt ljus för det då jag helst ska vänta lite till innan jag gör nåt som kan innebära ryck eller bli för tungt (vilket man inte alltid bestämmer själv när man rider, haha) och jag har heller inte gjort någon efterkontroll än – men jag fick feeling och kunde helt enkelt inte hålla mig längre. Jag vet att en del är uppe i sadeln mycket snabbare än så efter förlossning, men efter ett snitt tror jag man väntar lite till. 🙂

Jag kom i mina ridbyxor vilket kändes som en seger i sig, haha! Men några ridskor hade jag inte ens med mig, så jag fulred i gympadojor…
Bästa utsikten!

Grizzly var snäll och trygg och vi hade så skoj av att Ida red bredvid med sin lilla 2-åring som hon håller på att rida in. Tredje “ridturen” med ryttare! Det blev bara en kort skrittrunda, men jag njöt varje sekund och kunde heller inte hålla tillbaka ett gäng glädjetårar a la Lilleskutt när vi red iväg. MAGISK känsla!

Grizzlan försöker sträcka på sig allt han kan för att se högre ut än hans lille”bror”, Manne. De är bra precis lika höga i manken idag, men om ca 15 minuter har Manne växt om och förbi! 😀
Grizzlys mage kommer han nog dock aldrig att växa om… Men nu börjar träningen och både min och Grizzlans gravidmagar ska bort. 😉

Arwin och hans mormor var med i stallet också men lillfisen sov igenom det mesta som vanligt. 😉

Ikväll ska vi bygga upp en bebis-löshoppnings-bana och Grizzly ska få vara läromästare över bommarna. Han ska absolut inte hoppa utan bara lugnt trava över bommar ett par gånger för att visa vägen på tryggt sätt till Manne. Han har ju börjat lågstadiet nu inför 3-årstestet till våren!, så mycket ska läras lille Röd! 🙂