Hej vecka 19!

Titt sötöra. Nyfikna och spetsade framåt ♥

Hörni, nu är jag ju snart halvvägs! Vilken grej. Fortfarande + 3 kg på vågen när jag idag går in i vecka 19. Rutinultraljud väntar 11 mars, och då får vi förhoppningsvis veta om det är en blivande Charlotte Dujardin/Malin Baryard eller Carl Hester/Peder Fredricson som vi kan vänta oss. 😉

I söndags tog jag en ridtur igen. Det har blivit en söndagslyx som min själ behöver. A följer numera med på marken när jag rider och vi tar det lugnt med mestadels skritt och lite trav. Nu åker A på en resa och blir borta en vecka – så om jag inte känner mig för otymplig dröjer det nog till ännu nästa söndag innan jag kan ta en skogstur igen. 🙂

Sol och 8 plusgrader. Såååja!
A plumsar i snön framför Grizzlan. Han säger ju att han gillar att få extra vardagsmotion. 😉

Klart det måste poseras efter avslutad ridtur!

Till kostcirkeln

Börjar med att norpa en bild från Grizzlys medryttare, Lowa, från en av veckans turer. Lurvas som snart kommer se blank och dyr ut! 😉

Den här veckan har varit bra. Jag har mått bra och fått en hel del nytta gjord. Till Grizzly har jag shoppat lite tillägg till hans kostcirkel i form av B-vitamin och linfrökaka. Jag blev så glad när jag hittade den här sorten på en butik i stan, trodde inte den fanns att tillgå här. Grizzlan var nämligen inte förtjust i andra typer av linfrökaka jag köpt, bl.a. Granngårdens – men denna har funkat tidigare och hoppas den ska smaka nu också. 🙂

För en tid sedan fick jag lite rapporter från hagen att Grizzly betedde sig annorlunda i flocken, på beskrivningen “hingstigt” beteende – så även om det säkert är perioder av lite oro i flockhierarkin kombinerat med kylan som var m.m, så ska jag testa att ge honom munkpeppar en period nu. Det kan ju inte skada i alla fall, tänker jag.

Såhär i kolik-tider är linfrökaka bara ett plus för magen och tarmen. Och vatten, vatten, vatten.
Inköpta tillskott till Fläcken. Och ja jo, jag kunde inte låta bli… ett nytt vardags-schabrak från REA-högen råkade följa med hem också. 🙂
Apropå kostcirkel så fick jag mitt enda mat-craving-behov mättat här om dagen! “Förbud” mot sushiätande hör man ju lite både och om i dräktighetstider – men bara laxen har varit fryst i 3 dagar ska det vara lugnt att äta. Så hemmagjord sushi styrde vi ihop och det blev SÅÅ gott!

Nu ser jag fram emot en hästig helg med solsken och plusgrader. Och gofika. Allt helt i min smak. Trevlig helg!

Ett hästigt vårtecken

Grizzly, som gärna står med öppen dörr på stallgången –  njuter av att vara nakenfis när temperaturen tillåter. Runt 0-an får han helt klart gå utan täcke och njuta av solen.

Päls överallt. På kläderna, i näsan, i bilen. Ett säkert vårtecken för hästmänniskor? 🙂 Grizzly har satt igång att byta päls och det är liksom lite bitterljuvt. Jag tycker det är så drygt att borsta och borsta och aldrig ändå bli “färdig”, haha. Dock för varje dag ser man hur ens häst på något vis mejslas tillbaka till sitt forna sommar-jag.

De senaste två vintrarna har jag ju inte rakat Grizzly, så han ser verkligen ut som en helt annan häst om vintern än om sommaren. Lite kul med omväxling, faktiskt! 😉 Men nu längtar jag efter min sommar-Grizzlan. ♥

Tigga fint hör till grundfärdigheterna. 😉

Till helgen som kommer ser jag fram emot läktarhäng igen på ÖOR. Leif Hall kommer och håller träningar samt även en clinic för klubbens medlemmar. Det blir skoj! Även om det är halvt tortyr att se hoppträningar nu, när jag inte “får” rida själv. 🙂 Fika gofika får jag i alla fall göra, vilket dessutom alltid smakar ännu bättre på ridhusläktare med god underhållning att vila ögonen på.

Jag kunde inte låta bli

Kanondag med solsken och plusgrader och min bästis.

I lördags hade jag lovat Lowa rida Grizzly, men vi möttes ändå upp för att tillsammans pyssla och fixa lite med honom. Jag passade på att smörja vardagsutrustningen såsom sadel, träns och sadelgjord. Även Grizzlan fick en liten trim med saxen på svans, hovskägg och i nacken. 🙂

När Lowa red iväg kändes det som jag var nära att börja grina. Det låter barnnivå larvigt, jag vet – men jag längtar nåt så galet efter att rida min häst så det gör ont att “se honom med nån annan”, haha. 😉

Därför bad jag A följa med till fots på söndagen, då jag kände att jag inte kunde låta bli att rida en tur själv. Vi tog skogssvängen intill gården där det inte brukar finnas många “faror” att bli rädd för. Och G är alltid tryggare när han har någon med på marken. Jag har som sagt inte ramlat av på en uteritt på flera år, trots Grizzlans bus och sprätt emellanåt (särskilt tiden som 5-6-åring!)  men jag vill inte chansa nu.

Perfekta förhållanden lyckades vi pricka in och G skötte sig som facit. Vi tog det lugnt men travade i alla fall en hel del. Dock på hemvägen kände jag att jag fick ge mig med traven… det gjorde inte direkt ont, men jag fick en väldigt obehaglig känsla i magen, som gjorde “ont”. Så skönt att ha fått en dos av det bästa jag vet i alla fall. Det här boostade mig till tusen. Bara hästfolk kan förstå. ♥

Tusen tankar

Min fina, fläckiga bästa vän. ♥

Jag ska inte harva många rader om hur jag nojar, men jag har tusen tankar som snurrar i mitt huvud hur allt ska bli framöver. Elaine Ängslig Rodin. 😉 Jag får en hel del kommentarer om att “var sak har sin tid”, som om det är lite underförstått att jag borde sälja Grizzly och kanske skaffa häst nån gång i framtiden igen. Men nej. Det SKA gå. Vill man, så går det. Det är för tusan fler än jag som bildat familj men ändå fortsatt med sin livs passion och hobby?!

Tvärtom känner jag mig redan revanch-sugen. Jag tänker tillbaka på de roliga stunder vi haft, tävlingar och träningar som lever upp min själ till max. Inget slår det! A har lovat göra allt han kan också för att se till att hjälpa mig så jag kan fortsätta mitt liv med Grizzly – och jag fantiserar redan om hur vi ska komma igen – bättre än nånsin. Som vilken amerikansk B-film som helst! 😉

Längtar efter tävlingsdagar!

Men skämt åsido, med den utveckling vi hann känna på i höstas så TROR jag verkligen att vi har en rolig tid framför oss tränings-och tävlingsmässigt. Grizzly har mognat i kroppen och fått lättare för sig att bära sig, plus att jag lärt mig hjälpa och visa honom bättre än tidigare.

Med fortsatt hjälp från bra tränare så skyndar vi framåt, långsamt. 🙂 Vi har måånga år på oss, vänta bara, haha.

En annan sak jag tänkt en hel del på är säkerhetsutrustning. När det är dags att “kliva upp” på riktigt igen ska jag se till att ha införskaffat mig ett par bra säkerhetsstigbyglar (vill ha ett par freejump för hoppningen och uteritter) och en säkerhetsväst för detsamma. Det finns smidiga varianter nu (ex. Komperdell) som absolut är bättre än inget, tänker jag.

Jag har aldrig varit bra på att vänta på roliga saker, man väntar ALLTID för länge! Så mao kan det inte bli sista juli fort nog…  ♥

Hemsk vecka men bra helg

Får man bjuda på en puss?

Hästarna har i helgen kunnat gå nakenfis i hagen eftersom temperaturen har legat kring 0:an. Sköönt tycker Grizzlan!

Det är inte skoj att skriva längre, för jag tycker jag bara klagar om mina krämpor. Därför lyser det tomt här med inlägg… Jag har återigen haft en skitvecka med migränanfall som hållit i sig i fyra dagar. (!) Nu när jag dessutom inte får ta något mot värken är det tortyr, men återigen – jag h o p p a s nu att jag får en bra period framöver, utan migrän och utan ledvärk. Peppar, peppar har den varit i schack senaste veckorna i alla fall. Alltid nåt. Så när jag mår bra, mår jag riktigt bra. 🙂

Grizzlan saknar jag så det gör ont. Ska försöka få till mer tid i stallet nu framöver när jag SKA må bra. 😉 Lowa har ridit och jag fick senast igår en rapport om att Grizzlan “tappat” henne i backen. Oooops! Som tur är verkar det vara tufft virke i Lowa, så hon blev inte bortskrämd. Världens snällaste häst som emellanåt blir lite som förbytt, men så är det väl med djur. Lite av charmen med det hela. Man får aldrig slappna av, helt. 😉

I helgen har jag gjort mina första gravidklädes-inköp. Tydligen har jag bara haft tajta jeans och byxor hittills, för redan nu är de galet osköna och jag har egentligen bara ett par som funkar att ha -ett par med massa stretch. Därför unnade jag mig ett par jeans på HM som egentligen är som leggings, med såndär uppdragsresår över bulan. För jo, det börjar bli en liten bula nu… Är mitt i vecka 16 nu och +1,5 kg hittills på vågen, men jag tycker det ser mer ut och känns mer, haha.