Vecka 19

Denna vecka börjar vi skritta igång i lättsam terräng. ♥

Måndag: Uteritt, skritt

Tisdag: Uteritt, skritt

Onsdag: Vila

Torsdag: Uteritt, skritt

Fredag: Uteritt, skritt

Lördag: Uteritt, skritt + dusch

Söndag: WE-träning på ÖOR  (dock såklart lugnt, deltar mestadeles för att göra en liten utflykt med Grizzly och stallgänget)

 

Det passar alldeles utmärkt med igångsättning nu eftersom man ändå mestadels bara kan skritta i skog och mark. Så mycket tjälskador på vägarna så det är lömskt underlag här och där… Det gäller och ta det försiktigt! På söndag gör vi ett nytt försök att delta på en WE-träning på klubben. Premiärbesök för Grizzlys del på hans nya hemmaklubb! Självklart blir det en fysiskt lugn träning, men det blir roligt för både mig och Grizzlan att få komma ut och göra nåt annat. ♥

Eftersom jag är ensam hemma hela Kristi himmelfärdshelgen – så kan jag spendera måånga timmar i stallet utan att känna nån stress till annat. Så nu jäklar ska all utrustning få sig en översyn och smörjning. Dags att rodda upp lite ordning och reda nu Roddan. 😉

En fantastisk känsla

Kicki på Kalle och jag på Grizzly, 2018-05-06

1 april gick Grizzlys hov sönder, något som kändes som det sämsta aprilskämt jag varit med om. Den 6 maj fick jag ä n t l i g e n sitta upp på Grizzlys rygg igen, även om det bara var för en kort skrittrunda. Det var en fantastisk känsla, särskilt när det kändes som den första riktiga sommardagen. Magiskt. ♥

Grizzlys bakhov har nu en riktig sko på sig och hoven/tån är uppbyggd med plast där det saknades horn. Nu hoppas jag på ännu bättre tillväxt av hoven, eftersom hornet inte nöts något med skydd av skon. Planen är nu i det närmsta att börja rida igång G. Han har ju som sagt inte varit skadad på nåt sätt som man med försiktighet måste belasta lugnt till en början, men självklart blir första tiden en igångsättning ändå. Dock har G hållit igång med intervaller i hagen nästan hela denna viloperiod, om man räknar bort de första par veckorna på box. 🙂

Den lilla svängen vi red kändes G så glad och gick fint på fötterna. Jag kände ingen orenhet eller ens ett ”försiktigt kliv”. Min bästa fläckiga ponnyhäst. ♥

Ett löjligt leende på mina läppar hela tiden. 🙂

Grabbarna grus, i vått och torrt…

Sko på plats igen!