Bland träd och bär, vi lever här

Längtar efter ridturer i grönskan!

Med Grizzlan på bättringsvägen, eller återväxtvägen kanske rättare sagt – så längtar jag bara upp på hans rygg och ut på tur. Jag vet ju att vår tänkta säsongsdebut på tävlingsbanan inte blir som planerad, men det är liksom inte viktigt när det kommer till kritan. Att G mår bra är det enda riktigt viktiga.

Det ska bli spännande att se fler ridvägar tina fram nu, förhoppningsvis i rasande takt. 😉 Jag har bara hört berättats hittills om klätterstigar och härliga skogsvägar som känns nästintill oändliga. De ska Fläcken och jag utforska snart och jag längtar! 🙂 Att man kan rida i stort sett överallt är ju faktiskt en lyx, så det gäller att sköta sig med exempelvis att stanna och städa upp efter sig om hästen råkar göra toalett precis i ett bostadsområde. Det känns liksom givet. Ömsesidig respekt på vägarna, och i naturen.

Min sambo och jag har pratat en hel del på senaste tiden om djur- och miljö, mest inriktat på att vad vi ska välja att handla i matbutiken. Sen tidigare är det självklart för mig att bara köpa t.ex. ägg från frigående höns utomhus och jag betalar gärna nån krona extra per ägg bara jag vet att hönsen har det bra. Vi har kommit överens om vidare att endast köpa mjölkprodukter från det lokala mejeriet här uppe, och endast svenskt kött. Så långt har vi kommit i vår ”rädda-miljön-plan”. Det finns ju hur mycket som helst att lära sig och ta in om sånt här, alltifrån djurvård och miljörätt. Vi tittar t.ex. en del på olika dokumentärer om miljöhot och köttproduktion med tillhörande transporter med mera, och en sak står ju helt klart, man måste göra något i alla fall.

Vi lever ju här, bland träd och bär…

 

 

En GLAD Grizzly!

 Kalle stod förundrat och undrade vad tusan som flugit i hans fläckiga polare… 

Grizzlan höll mig som vanligt sällskap och ”hjälpte till” medan jag mockade ligghallen igår kväll. När jag var klar var det precis som om han inte kunde tro sina ögon… Elaine ö p p n a d e ingången till hagen och lämnade det ö p p e t! Grizzly nästan smög ut, som om han väntade på att jag skulle hindra honom, eftersom det kändes för bra för att vara sant. Men när han insåg att han faktiskt var ute bland kompisarna, ja… då öppnades alla ventilerna, om man säger så. 😉

En GLAD Grizzly flög omkring i hagen och gav barfotaskon ett kvalitétstest som heter duga. Genom djupsnö, bockandes och flygandes än hit, än dit – med stopslides genom dynga och lera. Jag själv kunde inte göra annat än att växelvis stå och skratta och hålla för ögonen – med hjärtat halvt i halsgropen.

G var bara ute en liten stund innan vi tog in allesammans för kvällen, men fr.o.m. nu ska vi prova att ha honom ute om dagarna – precis som vanligt. Frågan är hur skon kommer hålla för detta. En torr sommarhage hade inte varit några problem, men man ser dag 1 att kardborren är den svaga punkten när den blir blöt och smutsig. Så, jag skulle behöva tips om något att dra om för att låsa och skydda kardborren, och helst för att undvika att så mycket skit åker ner i skon. Anyone?

En rejäl duschning av underredet fick han i alla fall när han kom in, och skon hamnade på torkning inne i sadelkammarens värme. Första natten helt nakenfis barfota, det tyckte han om. ♥