Igår vägde jag Penny och vågen stannade på 4,9 kg. Hon är rejäl min lilla tös, men det är 4,9 kg ren kärlek. 30 cm hög var hon vid mätning för ett par dagar sedan, och jag tror hon kommer bli bra i storlek när det blir klart. Man kan ju bara fortsätta hålla tummen för det.

Ikväll har vi varit på liten Sheltieträff igen med utställningsträning på schemat. Det var stor uppslutning även den här gången, och det är ju bra så skoj! Sist var ju Penny lite överallt och ingenstans i ringen, men ikväll gick hon som en klocka. Hon travade fram som på moln och stod fint i väntan på sin smarriga karamellbelöning. Inget kunde störa hennes fokus. Duktiga valp!

Nu ska vi träffas en sväng till innan det är dags för premiären, som infaller 101010. Bara datumet allena ger ju känslan av att det kommer bli bingo? 

En 10 meter, lätt, tunn och smidig lina. Den rosa färgen blev en bonus!

Har man tjejhundar så har man. Och tjejhundar ska så klart ha en ny fin spårlina, i rosa. Jag vet inte hur många olika sorters linor jag har, men just en som är 10 meter saknades och det är vad som behövs nu till viltspåret. Bruksspår 15 meters. Det gäller att “gå klädd” med alla tillbehör minsann.

Vi har också kommit igång fint med lydnadsträningen igen och jag har insupit massor av inspiration på lydnadstävling i helgen. Jag tog med mig hundarna på en liten åskådarutflykt igen, och trots det blåsiga, kalla och regniga vädret - blev jag så himla sugen att vara med! Vi siktar på nästa säsong, jag och mina fina flickor

Penny: - “Bollen är MIN! Benet är MITT!”

Penny är minsann en liten egoist. Alla leksaker, tuggben, mysfällar och godis vill hon helst ha för sig själv. Gärna alltsammans samtidigt också när möjlighet ges. Fendi är inte helt överens med henne om allt detta, och än så länge går stört först så att säga. Men jag undrar hur länge till…

Ett litet bevis för detta är dagens inköp. Nya tuggben och ny leksaksboll. Ja, ni behöver ju bara kika på bilden - den sägs ju säga mer än tusen ord.

Lillskruttan tränar vidare på att stå fint. Det har lite spontant utvecklats till “träning” av inkallning med ställande! Jag belönade henne genom att kasta godis över hennes huvud bakom henne, så jag får henne att stå en bit ifrån mig och inte vilja komma mig så nära inpå hela tiden. Å vips bjöd hon på tvärnitar när hon kom springades! Hej och hå vad kul tycker matten!

En liten sötnos

Idag fyller lilla Penny 4 månader. Tiden går så fort! Jag har ikväll suttit och bläddrat bland gamla bildmappar på datorn, och snubblade då över denna bild ovan… Jag vet inte hur det känns för er när ni tittar på den, men på mig sticks det i ögonen så det nästan gör ont! Min söta, goa, galna, för dagen något tandlösa, urgulliga lilla Penny

Suddig bild, men tydligt budskap?

Av någon underlig anledning så är detta minen som möter min fotolins när jag fotar mina hundar. Så har det varit även med Knopp och Gucci. Nu är det Fendi som bjuder på tunga tätt som oftast… Tro om hur jag ska tolka det?

Jag ville bara uppdatera er lite om Fendi, eftersom det på sistone blivit lilla Penny som tagit mest plats här. Fendi är snart tillbaka till tipp-topp form igen. Det blir just nu många härliga skogspromenader i all möjlig terräng för att komma tillbaka muskulärt och i flås. Även pälsen är, mycket välkommet, på väg tillbaka! Jag hoppas att hon inte får såna här megafällningar som regel framöver. Det är i och för sig inget att göra åt, men önska får man ju?

När helgerna får vara så härliga som denna varit, så vill jag gärna ha mera helg. Lördagen bjöd på en utflykt till Matfors brukshundklubb där det hölls lydnadstävlingar. I lugnet från åskådarplats kunde vi vila ögonen på duktiga ekipage som tävlade, samtidigt som vi fikade gott och bara hade det härligt. Men nog började det dra i tävlingsnerven lite vill jag erkänna…

Söndagen blev inte sämre den. Jag fick med mig min vän Ulrika och hennes sheltie “Molly” ut på en skogstur. Solen sken och stigarna slingrade sig fram i alla möjliga banor, så plötsligt hade vi varit i skogen i två timmar. Nöjda hundar och nöjd matte

Penny på bordet, 100915

Bildbevis på en av de stunder med alla 4 tassar i marken samtidigt…

Likt en Geopard efter sitt byte sprang lilla Penny igår i ringen efter de andra små valparna. Ja, det var faktiskt med en sån intensitet och driv må ni tro! :)  Men efter en stund började tassarna i lagom takt nudda marken, så matten blev nöjd. Det är ju så KUL med ALLT tycker Penny! Heja heja.

På bordet skötte hon sig jättefint och lät sig snällt hanteras, även vid titten i munnen.

Det var en stor uppslutning igår vilket jag tycker är jätteskoj! Vi var så  pass många att det blev en valpklass och en vuxenklass, och mer tävlingslikt än så är det nog svårt att få det. Nästa träning är redan bokad till tisdag den 28/9, och då ska det gå ännu bättre för oss tänkte jag :)

En liten upptäckt, kan faktiskt vara en stor upptäckt.

Sådärja. Då har den söta, lite försiktiga valptiden tagit slut. Nu vill Penny bara uppleva nya äventyr, nya dofter och nya intryck - varje vaken minut.  Mer, fortare och oftare är några av hennes ledord. Hon bär gärna iväg på egna upptåg och tycker sig inte alls ha någon brådska tillbaka till matten…

Nu på onsdag ska vi iväg på utställningsträning igen. Det blir första gången för Penny och det kommer bli jättenyttigt för henne att “leka utställning” innan det är dags för hennes premiär om en månad. Vi är ca 8 personer som ska träffas och vi är flera som har med oss fler än en hund. Om någon Sundsvallsbo  med Sheltie läser detta,  häng gärna med på onsdag!?  Maila mig om tid och plats

HTC Wildfire (bild lånad från halebop.se)

Jag har precis klickat hem en sån här fin vit ny telefon - en HTC Wildfire. Jag minns inte när jag senast unnade mig en ny telefon, utan  har istället hankat mig fram på ärvda telefoner från andra som sett dem som förbrukade. De har varit opålitliga och dåliga och jag har inte gjort annat än irriterat mig på att de inte fungerar som de ska. Nu ska jag förhoppningsvis få slippa det en stund. Om några dagar kommer den hem, min fina nya Wildfire… Bara namnet känns som lilla Julafton.

Skogsmullen Penny.

Som utlovat, visar jag en nytagen bild av Penny. Ni får hålla tillgodo med en vardagsbild från vår lilla skogstur i Söndags. Cirkus 3,5 månad gammal är hon nu och växer så det knakar. Hon älskar människor, stora som små. Hon älskar mat och allt annat smarrigt. Hon älskar nya upptåg och lek. Hon är kort och gott helt underbar ♥