Usch så rädd jag blir när det händer något med mina hundar. Jag håller helt ärligt på att gå av på mitten av oro. Jag tycker mig ha blivit värre på senaste tiden också, efter erfarit en period av mycket tråkigheter och sorgliga öden. Men för den saken skull måste jag lära mig att inte måla fan på väggen. Trots att Fendis olyckshändelse såg himla otäck ut, och trots att hon var totalt blockhalt de första två dagarna - så ser det och känns det riktigt positivt nu! Hon blir bättre och bättre dag för dag, som väntat kanske.

Hon går fortfarande med stödbandage och hon bor fortfarande inhägnad i komposthage. Hon åker lift i min famn i alla trappor osv och hon får inte leva rövare alls. Men allt mer får hon nu belasta sitt ben när jag ser att hon för det första vill det, och för det andra kan det. Efter ett prat med “min veterinär” idag så känns det ännu bättre. Från och med imorgon ska hon nu även få börja gå en liten minitur runt kvarteret i sakta och säkert mak.

Hur går det för lilla Penny då undrar ni? Jo, hon gasar på för fullt dagarna i ända. Hon är kort och gott helt underbar! Hon är förvisso mycket fundersam över vad som hänt med hennes bästa lek-kompis, men hittar ändå roliga saker att fylla sina dagar med. Dryga tre månader har hon hunnit bli och pga dyngvädret som vi haft senaste tiden har jag tyvärr inte tagit en endaste färsk bild av henne. Jag håller därför tummen att vädret ska bli till det bättre snart. Inte förrän då kan jag utlova några nya bilder på min lilla sötnöt

Vi har råkat ut för tråkigheter i vår lilla flock igen. Den här gången är det Fendi som inte haft turen eller marginalerna på sin sida.

Olyckan skedde igår när jag och min vän Anna precis skulle gå en liten kvällspromenad runt en sjö. Jag hade precis parkerat bilen och skulle bara koppla hundarna och släppa ut dom ur bilen. Anna och hennes tre border collies stod redan kopplade och klara och inväntade oss, då Fendi plötsligt inte kunde vänta längre… 

Innan jag ens hann reagera, hoppade hon ur bilen i 100 knyck och hade den maximala oturen att fastna med sitt ena bakben i burens kant och vips på ett ögonblick var olyckan ett faktum. Jag fångande upp henne i luften på vad som kändes som en millisekund, men som sagt - skadan var redan skedd. Hon ville inte alls stödja på sitt ben. Jag förstod genast att det inte var något som skulle “gå över”, så jag ringde veterinärjouren och fick komma in direkt.

Efter x antal röntgenplåtar visade det sig att det är hasleden som fått sig en rejäl törn. Exakt vad som är fel och exakt hur allvarligt det är törs ingen säga, än. Nu är det stödbandage, strikt burvila och smärtstillande som gäller för min lilla Norpan. Vem vet för hur länge…

Plötsligt blev höstens planer inställda. Ingen mer agilityträning. Inget viltspår förrän möjligen långt senare i höst. Nu ska jag bara göra allt för att Fendi ska läka och förhoppningsvis tillfriskna helt. Min fina, kära, galna, lilla långnäsa Fendi.

Idag har jag pratat med en jägare på jobbet i ett försök att ragga rådjursklövar. Nu när min vän Anna är tillbaka i Sundsvall för ytterligare en skoltermin ska vi ta  tag i det vi pratat om länge, viltspår. Det ska bli skoj att testa något nytt. Jag har bara erfarenhet av personspår/bruksspår tidigare, så lite annorlunda blir det nu.

Penny ska samtidigt få börja gå ett och annat personspår på riktig bebisnivå. Det tror jag hon kommer gilla!

Fendi får äntligen springa med sina bästisar igen. Ni kanske undrar var Penny är?

Hon är här.

Imorse kom en av “gubbarna på jobbet” och slängde Djurmagazinets kampanjblad framför näsan på mig. Jag bläddrade lite snabbt igenom bladet och hittade ett trimbord till bra pris. Så hux flux vid lunchtid var jag trimbordsägare. Jag har fram tills nu vinglat mig fram på utställningar och gjort i ordning mina hundar på buren alt. på någon annans bord. Men nu är det slut på snyltåkandet för min del - för nu har jag ett eget :) 

Kvällen har tillbringats i gott sällskap på en liten skogsrunda med hundarna. Penny tycker skogen är såå spännande! Precis som Fendi, och som deras matte.

I helgen har vi fått en god dos av bra miljöträning. Vi har bl.a. varit på små korta promenader, tittat på hästar och varit på barnkalas med allt vad det innebär. Det sistnämnda var en riktig höjdare enligt Penny… för både barn som vuxna kunde inte låta bli att dela med sig av grädden på tårtfatet. Hon vet hur hon ska utnyttja sina tillgångar minsann.

12 veckor fyllde hon nu i fredags, så imorgon väntar ett besök hos “vår veterinär” då det är dags att få vaccin igen. Jag var ju med när hon fick sin 8-veckors spruta och då även id-chippet, och det verkade hon inte ens märka av. Det borde gå lika fint imorgon.

Så här ser det ut på baksidan av “mitt” hus. En liten tunnel från ICA och två slalompinnar från Rusta. Den tidigare används mest som hopp-och lekborg av Penny och Fendi…

Minst en gång om dagen tränar vi ett par minuter slalomingångar. Jag har påbörjat att sända henne från lite olika vinklar och även i lite olika tempo osv och än så länge finns glädjen för slalom kvar, både hos Fendi och hos mig

Sen har jag tagit upp lite lydnadsträning igen också och fokuserar likaså där på ingångar. Just ingångar tycker jag är A och O i samtliga moment -  för med slarvigt eller snett utförande tappar man dyrbara, onödiga och egentligen “lätta” poäng. Med bra ingångar tycker jag sedan att det är lättare att få en bra fotposition också i fria följet.

Penny är också med och leker lite “träning” om dagarna. Sitta kan hon nu på kommando med godismuta, men att lägga sig - DET är betydligt svårare det! Det finns som inte riktigt tid till att lägga sig verkar hon tycka…

Ikväll har vi i sällskap med Anna och hennes Mittel-hane “Messi” varit och tränat på Timrå BK. Bilden ovan är en liten skiss över kombinationen jag byggde upp. Jag tänkte ha lite fokus på däck-träning nu ett tag, så hon blir säker på mitt-i-prick. Framförbyten och svängar gick fint! Och farten ökar för varje träningspass vi gör. Usch så otäckt roligt det är med agility!

Det här är en bok jag skulle vilja ha till mitt lilla hundbibliotek. En bibel i klickerträning kort sammanfattat vad jag har förstått. Men de drygt 600 sidorna kostar någonstans mellan 500 - 600 kr, så den får ligga på min önskelista ett litet tag till.  Någon som har den eller överhuvudtaget läst den?

För övrigt har jag nu skrivit ut en hel del klass1-banor från officiella tävlingar, som jag tänkt dela upp och träna olika kombinationer ur. Imorgon kväll väntar nästa träningspass på Timrå BK och jag bara längtar!

Jag har laddat hem en 30 dagars provperiod av banprogrammet Clean Run. Det är inte helt lätt alls märker jag, så ha överseende med det jag visar er idag

Bry er inte det minsta om skalor och mått mellan hinder osv, för jag har bara slängt ihop “formen” och ordningen på träningsovalen vi tränade igårkväll. Fendi börjar få upp riktigt fin fart nu och jag ville träna flyt utan stopp på en sån här “rundbana”. När vi bytte varv blev det ju dock ett hinder kortare, eftersom platten blev åt fel håll då. Kul hade vi och jag är så glad att hon börjar få lite mer flyt och driv i agilityn nu.

Vi har även påbörjat slalomträningen. Två pinnar står nu uppställda på baksidan av huset här hemma och redan börjar några små mynt trilla ner hos henne på vad det hela går ut på