Fendi ställs upp på bordet - 100227

Så var Fendis officiella utställningsdebut avklarad. 35 juniortikar totalt i hennes klass. Det var inte många som åkte ut på 2:or, så det blev ett stort gäng kvar till konkurrensen. Till slut plockade domaren ut 10 hundar, varav 5 skulle bli de placerade och de 5 övriga skulle tilldelas hederspris. Jag blev SÅ glad när vi blev kvar bland de 10! Min fina lilla Fendi :)  Hon skötte sig så fint hela helgen och fick fin kritik, så jag är jättenöjd! Jag ser fram emot framtida utställningar med henne!

Tyvärr blev det inte så mycket fotograferande alls för min del, för man har ju på nåt vis väldigt fullt upp hela tiden när man är på utställning. En bild togs med min kamera i alla fall som jag kan visa som “bevis” från vår gårdag. Nu väntar nästa tillfälle på Västernorrlands Kennelklubbs utställnig i maj. Då showar vi igen är det tänkt!

Imorgon vid lunchtid bär det av. Kosan styrs mot Vilsta, strax utanför Eskilstuna. Det är dags för Fendis första officiella utställning!

Ikväll har hon badats och doftar nu cherry blossom och ser ut som en karamell om ni frågar mig Vi var ett gäng som träffades med våra shelties ikväll och hade lite utställningsträning. Min lilla tjej skötte sig duktigt och gjorde precis som vi tränat.

Kameran följer med i helgen, så när  jag kommer hem rapporterar jag om hur allt gått - förhoppningsvis tillsammans med fina bilder!

Jag ser nu fram emot en trevlig helg, och önskar Er detsamma!

Lekglädje

Gucci har de senaste åren, sedan Knoppens pensionering, varit min tävlingshund. Han har varit så rolig och lättsam att träna, och vi har testat oss fram i flera grenar - om än inte i elitnivå i någon av dem. Han är till dags dato uppflyttad till klass III i lydnad, lägre klass spår och har en pinne i agilityklass. Därtill han han ett CERT och CACIB  med ett flertal CK och bästa-hane placeringar från utställningsringen. 

Just nu hotar ju hans hälsa att avsluta hans karriär på tok för tidigt, och därför har jag senaste veckorna funderat mycket kring hur det kommer se ut i framtiden. Kommer jag överhuvudtaget tävla i lydnad och agility framöver? Den som måste kliva in i arbetsskorna i så fall är lilla Fendi, alias Norpan. Och frågade någon mig för ett par månader sedan så hade jag nog avstyrt de tankarna totalt. Fendi har varit ganska långt ifrån lika samarbetsvillig och följsam som t.ex. Gucci alltid varit. Hon har hellre gått sin egen väg och helt enkelt gjort precis som hon vill, när hon vill.  Fruntimmer… 

Kalla det ödet eller vad man vill, men senaste tiden har vi samarbetsmässigt börjat fungera mycket bättre tillsammans. Fendi har riktigt börjat visa att hon tycker det är skoj att lära och leka tillsammans med mig - och det är ju det alltsammans går ut på. Med glädje och lite vilja kommer man långt! Jag minns att jag började “momentträna” väldigt sent med Gucci också, och jag känner absolut inte någon brådska med att börja för tidigt med mina hundar vad gäller sånt. När man väl kommer igång formar sig såna saker rätt snabbt. Viktigare tycker jag är att lägga god grund i samarbete och just med arbetsglädjen/lekglädjen tillsammans.

De här tankarna var inte alls tänkta att ta sig uttryck i såhär många ord, men för att summera - så har jag mao börjat se ljust på en tränings-och tävlingskarriär med Fendi i framtiden. Jag riktigt toklängtar tills snön och kylan försvinner nu! Jag är inte, har aldrig varit och kommer aldrig att bli en vintertjej. Så hit med lite sol, fågelsång och vårvärme nu - för då tar Norpan och jag upp kampen! 

Måndag, tisdag och onsdag. Veterinärbesök every day. Gucci börjar tröttna på att bli undersökt “där bak” nu… Efter x antal röntgenplåtar både med och utan kontrastvätska i tarmen, så inväntar vi nu utlåtande från någon specialist i södra delen av landet som har lovat titta på bilderna. Det vi såg med blotta ögat är att G har en förträngning längre in i tarmen, som hindrar passage. Jag kan inte låta bli att tänka tanken att G kanske gått igenom operationer helt i onödan…?

Hur som helst så måste detta få ett slut nu. På ett eller annat sätt. Gucci ska inte behöva ha det såhär… Min fina, rara, snälla, tappre lille långnäsa.

Frida med sin Myntha  - på besök i Sundsvall augusti 2007

Min fina vän Fridas födelsedag. Hennes 26:e födelsedag. Hennes sista dag i livet… Tack för att jag fick vara din vän! Vila i frid…

Igårkväll var det dags för uppfödarutbildningens sista anatomiträff. Vi hade bjudit in duktiga Micael Johansson för att ha en praktisk genomgång av hundars anatomi. Vi hade hundar av olika raser med oss, men min Gucci fick agera visningsexemplaret “Fido”. Det blev en jätteintressant kväll och klockan skenade iväg… Jag var inte hemma förrän efter kl. 22!

Fendi och Knopp var också med, som sällskap var det tänkt. Men för att ha något ytterligare att jämföra med, så fick snart även Fendi ställa sin anatomi till förfogande för många händers klämmande och kännande :)  Och som hon skötte det galant! Lilla Norpan stod snällt som om hon aldrig gjort annat och lät sig granskas i minsta detalj. Det var en stolt matte hon hade med sig på vägen hem… 

Nu är klockan snart midnatt och om bara några minuter är min födelsedag slut. Jag har haft en bra dag och fått fina presenter därtill. Nu bränner mina ögon av trötthet, så nu ska jag göra som mina tre långnäsor redan gör - sova sött…

Kära lilla Fendi - snart 10 månader gammal ♥

Idag har solen äntligen tittat fram igen! Var det cirkus November sist?

Jag och hundarna började vår dag med att möta upp Jeanette och Camilla och deras respektive hundar för lite träning. Fast tränade kan jag nog inte säga att jag och mina hundar gjorde, men Fendi fick stå och titta på i alla fall och se söt ut. ♥

Efter det styrde vi kosan mot Fia och hennes nu 6 veckors Grand Danois-valpkull. Det var fotodags igen och det tar sin goda lilla tid att fota 8 valpar med mycket egen vilja…  Lilla Fendi fastnade också på en bild precis innan vi gick in hos Fia, stående mitt i solens ljus och visande sin fina vinterkjol